Foto: Tomasz Zajda Virrage Images

Psykisk ohälsa står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i höginkomstländer som Sverige. Och psykisk ohälsa som börjar under barndomen är särskilt problematisk. I forskningsprogrammet ”Främjande och förebyggande arbete för barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa – Från policy till åtgärder samt deras effekter” ska forskarna undersöka vilken betydelse samhällets investeringar har när det gäller barns psykiska hälsa och ojämlikhet i hälsa hos barn.

Vi hoppas att det här programmet kan leda till att det förebyggande och främjande arbetet för barn med psykisk ohälsa förbättras.

Forskarna ska försöka ta reda på om barnens psykiska hälsa är bättre i områden där samhället satsar på fritidsaktiviteter och andra hälsofrämjande åtgärder för barn.

Peter Larm, lektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

– Vi hoppas att det här programmet kan leda till att det förebyggande och främjande arbetet för barn med psykisk ohälsa förbättras, säger Peter Larm, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Forskarna kommer även att titta på vilken betydelse föräldrarnas inkomst har i sammanhanget.

– Man vet att individers inkomst har betydelse för psykisk ohälsa. Vi ska undersöka om betydelsen av inkomsten påverkas och reduceras av samhälleliga satsningar; om satsningarna balanserar upp eller buffrar betydelsen av låga inkomster, säger Peter Larm.

Fokus på både organisation och individ 

Forskningsprogrammet är indelat i fem arbetspaket. I det första kommer forskarna att titta hur mycket pengar olika kommuner och regioner investerar i organiserade fritidsaktiviteter, idrottsaktiviteter och andra aktiviteter efter skolan för att se hur dessa investeringar är associerade med barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa.

I det andra arbetspaketet ska forskarna studera olika styrdokument hos regionerna och kommunerna för att se i vilken utsträckning de inkluderar barns psykiska hälsa och ojämlikhet när det gäller hälsa hos barn. Det tredje arbetspaketet fokuserar på vilka olika främjande och förebyggande program som finns inom regionerna och kommunerna.

Där de tre första arbetspaketen alla har någon form av organisationsperspektiv handlar det fjärde och femte mer om individperspektiv.

– Där ska vi titta på vilka förebyggande program och interventionsprogram som barn och ungdomar faktiskt deltar i. Det gör vi genom att skicka ut frågeformulär till barn och unga, där de får fylla i vilka olika program för psykisk ohälsa de har deltagit i, säger Peter Larm. 

Håkan Soold