Idéhistoria ger en ökad förståelse för människans mest grundläggande villkor

Alice är masterstudent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Det roligaste med att läsa idéhistoria tycker Alice är den frihet som finns i ämnesstudierna – praktiskt taget allt, inte minst de fenomen vi tar för mest givna, kan vara objekt för idéhistorisk forskning. Att tänka rätt är roligt, men att tänka fritt är roligare, säger Alice.

Alice är student vid Masterprogrammet i historiska studier, med inriktning mot idéhistoria. Foto: privat.

Alice är student vid Masterprogrammet i historiska studier, med inriktning mot idéhistoria. Efter examen vill hon fortsätta på den akademiska banan och på sikt doktorera.

 Jag vill aldrig sluta läsa idéhistoria!

Vad innebär det att läsa idéhistoria, vad får ni göra?
Vad idéhistoria egentligen är har kommit att bli en klassisk fråga inom ämnet – en sån där fråga som det finns många olika svar på. Man skulle väl ändå kunna säga att idéhistoria är studiet av människors föreställningar kring och förhållande till varandra, sig själva, och sin omvärld genom tiderna. När man läser idéhistoria läser man kanske främst (om) de historiska och samtida ”stora tänkarna” och ”dominerande idéerna” – men idéhistoriska studier innebär lika mycket en övning i kritiskt och problematiserande tänkande, och ger framför allt en ökad förståelse för människans mest grundläggande villkor. Idéhistoria är lika mycket tvärvetenskaplig bildning som samhällsnytta.

Hur ser en vanlig studievecka ut i din utbildning?
Jag spenderar väldigt mycket tid på att läsa olika grundtexter, mycket tid på att själv tänka och skriva kring dessa, en del tid på att diskutera texterna och tankarna på seminarium. Man ska inte sticka under stol med att idéhistoria är ett lästungt ämne – men det är också det som gör studierna så givande; man lyckas ta till sig otroligt mycket tankar på kort tid.

Märker man som student att vi har flera olika humanistiska ämnen vid institutionen?
Nu är jag kanske inte helt rätt person att svara på den här frågan eftersom jag bara har studerat på SU i en dryg månad, men det skulle jag nog säga att man gör. Idéhistoria är ju i sig ett tvärvetenskapligt humanistiskt bildningsämne, så det är oundvikligt att komma i kontakt med andra humanistiska ämnen i sina studier. Inom mitt program studerar jag också tillsammans med både studenter och lärare från från såväl idéhistoria som historia och ekonomisk historia

Vad vill du bli efter studierna?
Jag har planer på att fortsätta på den akademiska banan och på sikt doktorera. Jag vill aldrig sluta läsa idéhistoria!