Displays of learning återspeglar forskaren och kuratorn Inga Elmqvist Söderlunds (1967–2017) intresse för den tidigmoderna strävan efter kunskap, makt och kontroll. Konstvetarna Peter Gillgren, Merit Laine och Mårten Snickare står för urvalet av texterna och har även färdigställt en del av materialet.

Konstvetaren Inga Elmqvist Söderlund forskade om relationen mellan konst och naturvetenskap under tidigmodern tid, framför allt på 1600-talet. Det var en tid när den moderna vetenskapen växte fram och manifesterades i nya byggnader, konstverk och illustrationer.

–Märkligt nog är det inte så många historiker som arbetat med de här frågorna. Dagens naturvetare verkar inte så intresserade av sin historia, konsthistoriker arbetar mest med andra material och vetenskapshistoriker har ofta varit upptagna med det skrivna ordet snarare än det visuella. Därför var hennes forskning unik och det kändes viktigt att få en bra sammanställning av det hon åstadkommit, säger Peter Gillgren, professor i konstvetenskap.

Konst och vetenskap nära varandra

Under tidigmodern tid stod frågor om konst och vetenskap nära varandra. Konstkammare, bibliotek och platser för vetenskapliga experiment uppfördes och utsmyckades med referenser till klassisk och samtida lärdom. I Displays of learning utvecklas sådana teman, exempelvis i relation till den konstkammare som drottning Kristina inrättade vid Kungliga slottet i mitten av 1600-talet samt det första observatoriet i Stockholm, byggt cirka 100 år senare. Genom detaljerade analyser och ett antal konkreta exempel – bokillustrationer, vetenskapliga instrument, samlingar, byggnader och miljöer – belyses mötet mellan konst och vetenskap under 1600- och 1700-talet.

Stjärnbilden Hercules i Johannes Bayers himmelsatlas Uranometria från 1603. Sidan 115 i Displays of Learning.

Peter Gillgren igen:
–Visualisering och visuell representation har alltid varit viktigt för naturvetenskaperna och är det fortfarande idag. Sambandet mellan konst och teknik är inte så strakt som under tidigmodern tid men kanske ändå på framväxt igen. Ett exempel är forskningen om människans hjärna och den estetiska erfarenhetens betydelse, den så kalla de neuroestetiken. Det är en forskning som idag bedrivs inom såväl hjärnforskning som estetik och inom de enskilda estetiska ämnena. Även enskilda konstnärer inspireras av och arbetar med liknande frågor.

Inga Elmqvist Söderlund (1967–2017). Foto: Privat

Om Inga Elmqvist Söderlund

Inga Elmqvist Söderlund (1967–2017) disputerade 2010 med avhandlingen Taking possession of astronomy. Frontispieces and illustrated title-pages in 17th century books on astronomy. 1996–2013 var hon chef för Observatoriemuseet i Stockholm och från 2014 akademiforskare vid Konstvetenskapliga institutionen och sedan Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet.

Boken är utgiven av Kungl. Vitterhetsakademien och finns fritt tillgänglig online och att beställa här:

Kungl. Vitterhetsakademiens hemsida