Om Sveriges första bergverkslexikon

Linn Holmberg, docent i idéhistoria, har skrivit en artikel om historien bakom Sven Rinmans ”Bergwerks lexicon” (1788–1789), det första svenska uppslagsverket om gruvnäring och bergsvetenskap.

Uppslagsverk i högar på bord
Anders Robert Bellanders ofärdiga uppslagsverk, som idag finns bevarat på Riksarkivet, i Sven Rinmans namn. Foto: Linn Holmberg

Artikeln ingår i antologin Specialized dictionaries and encyclopedias, 1650–1800, utgiven av Liverpool University Press i bokserien ”Oxford University Studies in the Enlightenment”.

Linn Holmberg undersöker framväxten av bergverkslexikon i det tidigmoderna Europa då allt fler lärda började intressera sig för arbetares praktiska kunskaper och språk. Den svenska bergsvetenskapsmannen Sven Rinman (1720–1792) blev mot slutet av 1700-talet internationellt känd för sina verk om järnförädlingens historia. Hans Bergwerks lexicon har länge betraktats som en av de viktigaste källorna till kunskap om 1700-talets gruvnäring och metallurgiska kemi. Men lite har varit känt om hur arbetet egentligen kom till. Linn Holmbergs forskning visar att Rinmans uppslagsverk hade en oväntat lång och intrikat tillkomsthistoria, med uppbrända, försvunna, och ärvda manuskript, samt samarbete och konkurrens med ungdomsvännen Anders Robert Bellander (1726–1772), bergsmästare i Sala silvergruva. Även Bellander ägnade årtionden åt att sammanställa ett uppslagsverk om bergsvetenskap, vilket efter hans förtidiga bortgång hamnade i Rinmans händer.  

Historien om Sveriges första bergverkslexikon ger inte bara inblickar i bergsvetenskapens förändring under andra halvan av 1700-talet, men också utmaningarna med att samla och systematisera vetande och språk i en tid av snabb vetenskaplig förändring.

Artikeln finns fritt tillgänglig online:

Förlaget Liverpool University Press hemsida

Mer om boken på Liverpool University press hemsida

Linn Holmberg
Foto: Sören Andersson
 

Om Linn Holmberg

Linn Holmberg forskar på kunskapshantering i det tidigmoderna Europa med fokus på uppslagsverk, upplysningskultur, och processer av att sprida, popularisera och demokratisera kunskap under det långa 1700-talet. Hon ingår även i Pro Futura-programmet, en internationell spetsforskningssatsning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Mer om hennes forskning