Inre galleriet i Kongl. Museum, Stockholms slott, 1796. Målning av Pehr Hilleström d.ä. Finns på Nationalmuseum

Avhandlingen handlar om idéer om politiskt styrande och den mänskliga naturen som aktualiserades under sent 1700-tal. Tre projekt som sjösattes av kung Gustav III undersöks: Vasaorden (1772), den nationella dräkten (1778) och Svenska Akademien (1786). Idéer och diskussioner om teknologier för styrning och subjektsskapande – vilket kan kallas regeringskonst – studeras. Analysen är inspirerad av teoribildningen om Michel Foucaults begrepp governmentality och av forskningsfälten om känslohistoria och nationell identitet. Avhandlingen behandlar hur känslor och begär problematiserades. Vilka mänskliga drivkrafter skulle uppmuntras? Vilka skulle inte uppmuntras? Varför? Hur? På så vis undersöks hur en suverän under sent 1700-tal kunde plocka upp element som kan betecknas som liberala i sin styrning. Men det går också att se hur det parallellt fanns andra, äldre, idéer om hur den mänskliga naturen fungerade och bäst skulle styras.

Avhandlingen i fulltext i Digitala Vetenskapliga Arkivet

Opponent vid disputationen var Kristiina Savin, fil.dr i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

I betygsnämnden satt Henrika Tandefelt, docent i historia vid Avdelningen för filosofi, historia och konstforskning, Humanistiska fakulteten, Helsingfors universitet, Frans Lundgren, docent i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, Mikael Alm, professor i historia vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, och My Hellsing, fil. dr i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Huvudhandledare var Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.

Vid disputationen var professor Staffan Bergwik, Stockholms universitet, ordförande.

Sara Ekström. Foto: Sören Andersson / Stockholms universitet