Teatern återuppstod vid medeltidens religiösa påskspel
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, berättar om hur den västerländska teatern förbjuds under antiken, glöms bort under folkvandringstiden, för att återuppstå under medeltidens religiösa påskspel.
Teater som synd
Under den sena antiken börjar den kristna kyrkan betrakta teatern som en synd, inte minst på grund av Romarrikets excesser med gladiatorspel och djurhetsningar. I Bekännelserna, från omkring år 397, kritiserar kyrkofadern Augustinus också teatern för dess sexuella anspelningar.
Till slut förbjuds teaterföreställningar och, under folkvandringens sociala omvälvningar, glöms konstformen bort. Antika dramer bevaras visserligen på medeltidens kloster, men man tolkar dem som läsdramer och förstår inte att de gestaltades på en av skådespelare inför en publik.
Teatern återuppstår i kyrkan
På 900-talet återuppstår teatern, paradoxalt nog, som ett andligt inslag i den kristna gudstjänsten. Det är ur den kyrkliga liturgin, som ofta tar formen av en dialog eller en växelsång mellan prästen och de troende, de första dramatiska scenerna utvecklas på nytt. Den centrala högtiden i den kristna kyrkan, och därmed den västerländska teaterns religiösa nyfödelse, är påsken.
Quem Quaeritis? (Vem söker ni?)
Quem Quaeritis? (Vem söker ni?) är ett så kallat liturgiskt drama som börjar spelas i den tyskspråkiga delen av Europa och så småningom sprids över hela kontinenten. Det handlar om en kort scen med bara tre rader av dialog på latin. De tre Mariorna (jungfru Maria, Maria Magdalena samt Kleofas hustru Maria – som är en släktning till Maria och Josef) besöker Jesu grav där de möter en ängel som undrar: ”Vem söker ni?”. När Mariorna svarar att de har kommit till den korsfästes ära, informerar ängeln dem att Jesus inte längre ligger i sin grav, utan att han har återuppstått. Ängeln uppmuntrar dem sedan att sprida nyheten. Mariorna vänder sig därpå mot kören och sjunger ”Halleluja, Herren har återuppstått!”.
Påskspelet som teaterstycke
Ängeln och de tre Mariorna spelas av fyra män som under mässan bytte om. Eftersom mässan hålls på latin, alltså ett språk som det vanliga folket inte förstår, blir dessa visuella och kroppsliga illustrationer av situationer i Bibeln mycket populära.
Quem Quaeritis? bildar utgångspunkten för flera andra dramatiska konstellationer som så småningom tillkommer. Till exempel hur apostlarna skyndar sig till Jesu grav eller till och med burleskt spel med den girige handlaren, hans gnälliga hustru och de lata drängarna.
En annan viktig högtid är naturligtvis julen då man börjar spela liknande scener med till exempel de tre konungarna som besöker stallet där Jesus har fötts. Det musikaliska ackompanjemanget består av kyrkokören som framställer änglarna. Så småningom blir dessa scener så omfattande att de flyttar ut ur kyrkan och intar marknadstorget där de fortsätter att växa.
Om Dirk Gindt
Dirk Gindt är professor i teatervetenskap. Han forskar på queer teater och performance, samtida och från efterkrigstiden, ur ett internationellt och interkulturellt perspektiv. Dirk Gindt är forskningsansvarig för teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Han undervisar och handleder studenter på både grund- och avancerad nivå.
Forskning i fokus
Läs fler artiklar med forskning som kopplar till påsken och andra aktuella ämnen, på forskning “I fokus“:
Senast uppdaterad: 11 april 2022
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik