Ny studie utmanar teorier om språkmiljöns betydelse för barns förmåga att urskilja toner i språket
Vid Stockholms universitet undersöker en grupp forskare vid Institutionen för lingvistik hur spädbarns upplevelse av språkets toner påverkas av språkmiljön. Projektet är ett internationallt forskningssamarbete om hur spädbarn lär sig särskilja relevanta tonskillnader i språket. De nyligen publicerade resultaten pekar på att vedertagna teorier inom ämnet behöver nyanseras.
Artikeln ”The development of tone discrimination in infancy: Evidence from a cross-linguistic, multi-lab report” (Developmental Science) bygger på en studie där små barns förmåga att särskilja kantonesiska tonkontraster undersöktes. Över 450 barn i åldrarna 5, 10 och 17 månader deltog i studien som genomfördes i 13 laboratorier i Asien-Stillahavsområdet, Europa och Nordamerika
Lisa Gustavsson, docent i lingvistik, forskare vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till artikeln, menar att studiens resultat är oväntat.
–Resultaten visade att alla barn, oavsett språkmiljö och ålder, kunde särskilja de kantonesiska tonkontrasterna, säger Lisa. Hon berättar att när det gäller andra egenskaper i språk – till exempel vokal- eller konsonantkontraster – har man sett att förmågan att särskilja ljud som inte finns i den omgivande språkmiljön avtar med stigande ålder.
–Det är därför anmärkningsvärt att förmågan att särskilja tonkontraster i främmande språk inte verkar klinga av på samma sätt, menar ho
En möjlig förklaring Lisa Gustavsson ser till resultaten skulle kunna vara att melodin i språket är en så pass viktig kommunikativ aspekt av talsignalen, oavsett om den är avgörande för ett ords betydelse eller inte, att man alltid har fokus på tonerna i språket
–Det skulle kunna förklara varför uppfattning av toner inte följer samma utvecklingsmönster som uppfattning av konsonanter och vokaler, säger hon.
Lisa menar också att det nu finns anledning att nyansera den tidigare vedertagna teorin om hur förmågan att särskilja ljud som inte finns i den omgivande språkmiljön avtar med stigande ålder.
–Eftersom uppfattning av tonkontraster inte verkar uppvisa detta mönster i den aktuella studien, säger Lisa Gustavsson.
Läs artikeln i Developmental Science här
Om studien
Studien handlar om hur små barn upplever toner i språket och hur detta påverkas av vilken språkmiljö man växer upp i. Språkmiljöerna som studeras i projektet är tonspråk (till exempel mandarin och kantonesiska) där melodin i talet är avgörande för ett ords betydelse, icke-tonspråk (till exempel engelska och spanska) där melodin i talet inte spelar någon roll för ett ords betydelse, och tonaccentspråk (till exempel svenska och norska) där melodin i talet ibland kan vara avgörande för ett ords betydelse.
Senast uppdaterad: 19 februari 2024
Sidansvarig: Institutionen för lingvistik