Ny studie vill förstå motoriska beteendet som ligger bakom känslomässiga röster
Gláucia Laís Salomão, doktor i lingvistik och röstforskare vid institutionen för Lingvistik, har tilldelats ett bidrag från Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, för sin forskning om kommunikation av känslor via röst och empati. Med stöd av bidraget, som består av kostnadsfri tillgång till den magnetiska resonansavbildningsskannern på SUBIC samt nödvändig teknisk support, ska Gláucia samla in pilotdata för sin framtida forskning.
Känslorna som vi upplever påverkar de mekanismer som är involverade i röstproduktion, det vill säga andning, fonation och ljudartikulation. Studier av de fysiologiska och akustiska aspekterna av känslomässiga röster visar att olika känslor uttrycks och uppfattas på olika sätt. Hos ilska till exempel tenderar stamläpparna att stänga snabbt och med stora adduktionskrafter, vilket skapar ett röstljud med relativt stark akustisk energi på höga frekvenser i det akustiska spektrumet av röstljudet.
–Vi människor uppfattar en sådan röst som mer ”spänd” och tenderar att associera det med en ”arg röst”. Hos lycka och kärlek brukar stamläpparnas adduktionskrafter vara betydligt mindre; rösten uppfattas som ”mjukare”, säger Gláucia Laís Salomão.
Men röstljuden påverkas också av ansatsrörets form dvs det hålrum av talapparaten som ligger ovanför stamläpparna. Beroende t ex på hur mycket vi öppnar våra käkar eller våra läppar, eller hur vi ändrar tungans eller larynx position så ger vi olika former till var talapparat. Dessa former ändras inte bara beroende på vad vi säger utan också på hur vi säger det.
I sin nya studie ska Gláucia använda magnetisk resonanstomografi för att undersöka hur talapparatens form ändrar sig när vi människor uttrycker känslor genom rösten.
–Det finns ganska mycket forskning om de akustiska karakteristikerna av olika känslomässiga röster och om hur vi uppfattar dessa röster, men fortfarande väldigt lite forskning om vad vi gör med vår talapparat för att producera sådana röster, säger Gláucia.
–Idén med projektet är att utöka forskningen om empati som kan härröras från känslomässiga röster som jag nyligen har initierat på SUBIC. En bättre förståelse av de motoriska beteenden som ligger bakom produktion av sådana röster kan hjälpa oss att förstå hur vi påverkas av och även upplever andras känslor som vi uppfattar genom rösten.
Här kan du läsa mer om Gláucia Laís Salomãos forskning
Här kan du läsa mer om projektet Att lyssna på andras känslor
Studien är en del av forskningsprojeket Att lyssna på andras känslor: neurala representationer av empati som härrör från emotionella röster, som är ett treårigt forskningsprojekt som administreras av Institutionen för lingvistik och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet bedrivs vid SUBIC i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Max Planck Institute for Empirical Aesthetics. Projektet påbörjas 2023.
Senast uppdaterad: 23 oktober 2023
Sidansvarig: Institutionen för lingvistik