I studien har forskarna jämfört Auslan (australiskt teckenspråk), irländskt teckenspråk, finskt teckenspråk, norskt teckenspråk och svenskt teckenspråk. Man lät tio tecknare berätta samma historia om en groda på sina respektive språk för att undersöka hur man inom de olika nationella teckenspråken uttrycker vem/vad man pratar om. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan språken. Gemensamt för tecknarna var att de använde olika sätt för att referera till en varelse eller ett föremål. Det kunde vara a) lexikalt tecken GRODA, b) avbildande tecken ÖPPNA-FÖNSTER, c) inlånad munrörelse / uggla/, d) bokstavering UGGLA, e) vänstra ickedominanta handen (till exempel "bära grodan"), eller f) osynlig entitet i teckenrummet (till exempel groda). En märkbar skillnad mellan språken var att tecknare från Australien och Irland oftare använde bokstavering medan de från Sverige, Finland och Norge hellre använde lexikala tecken, munrörelser och avbildande tecken.

Artikeln är publicerad i Linguistic Typology och finns tillgänglig online:

A cross-linguistic comparison of reference across five signed languages (degruyter.com)

Del av tecknet för groda på svenskt teckenspråk. Foto från Svenskt teckenspråkslexikon