Maria Nilsson granskar bildrapporteringen från kriget i Ukraina
Tidigare i veckan fick hon besked om att hon beviljats projektbidrag av Anderstiftelsen. – Det känns väldigt roligt och uppmuntrande, säger Maria Nilsson, docent i journalistik vid Stockholms universitet. I en ny studie kommer hon att undersöka hur svenska nyhetsredaktioner bedriver visuell krigsrapportering i Ukraina.
PUBLICERAD: 11 januari 2024
UPPDATERAD: 12 januari 2024
Bilder är "väldigt viktiga för vår förståelse av omvärlden", tillägger hon.
– Projektet handlar om nyhetsmediernas rutiner i den visuella bevakningen av kriget i Ukraina efter den ryska invasionen den 24 februari 2022. Syftet är att belysa hur journalister bedömer och använder sig av bildmaterial från olika källor, hur de hanterar desinformation och propaganda, och hur olika visualiseringar ingår i journalistiskt berättande om konflikten, som har kallats “tik-tokkriget” på grund av det stora genomslaget i sociala medier, säger Maria Nilsson.
Medan forskarkollegan Anne Hege Simonsen, docent i journalistik vid Oslo Metropolitan University, kommer att titta närmare på den norska mediebevakningen kommer Maria Nilsson att granska de svenska mediehusens krigsrapportering.
– Projektet handlar specifikt om bevakningen av konflikten i Ukraina, men vill också bidra med kunskap om journalistikens förutsättningar att bevaka omvärlden. När det gäller bildjournalistik har många mediehus satsat mindre de senaste decennierna, säger Maria Nilsson.
Vilken betydelse har bilderna vi ser från kriget i Ukraina?
– Bilderna har mycket stor betydelse, dels som vittnesmål och dokumentation av det som händer, men de figurerar också i debatten och diskussioner kring frågor i samhället, i det här fallet opinionen om konflikten i Ukraina, säger hon.
Hur kan man vara säker på att bilderna från kriget inte är manipulerade?
– Ett viktigt fokus i studien är just hur redaktionerna hanterar verifiering och desinformation. Det är en utmaning i den virala mediekulturen. Men det finns tecken på att redaktionerna också bygger nya strategier och samlar ny kunskap när det gäller verifiering, säger Maria Nilsson som tillägger att det kräver mycket resurser för redaktionerna att undersöka om bilderna är äkta eller inte.
Källkritiken på redaktionerna är också något som forskarteamet kommer att titta närmare på.
– Man kan säga att verifiering är en kvalitetsmarkör för journalistiken i den virala mediekulturen, och också ett tecken på trovärdighet, säger Maria Nilsson.
TEXT
Svante Emanuelli
Bildverifiering i krig
Det svensknorska forskarlaget har även fått ett kontrakt med bokförlaget Routledge för att skriva en bok baserad på denna studie.
Mer om det beviljade forskningsanslaget
| Forskare | Projekt | Period | Forskningsanslag | Finansiär |
| Maria Nilsson | Bildverifiering i krig: svenska och norska nyhetsmediers visuella bevakning av kriget i Ukraina | 2024–2025 (18 mdr) | 945 072 kr | Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för Mediaforskning |
Guide: Så verifierar SVT krigets bilder
Mer om Maria Nilssons forskning
Medieforskare kommenterar satellitbilderna från Ukraina
Senast uppdaterad: 12 januari 2024
Sidansvarig: IMS