Verksamhetsplan 2023

Det huvudsakliga syftet med verksamhetsplanen för IMS är att utgöra ett instrument för utveckling och förändring. Vid sidan av en kort beskrivning av institutionen fokuseras således konkreta mål och åtgärder för att nå dessa.

Omslagssida till institutionens verksamhetsplan. Grafik: Stockholms universitet © 2021
Verksamhetsplan Grafik: Stockholms universitet © 2021

Planen tas fram i dialog med de olika enheterna och delverksamheterna, uppdateras årligen, och fastställs av institutionsstyrelsen.

Planen struktureras enligt följande; inledande presentation av utbildning och forskning, en kort tillbakablick på institutionens verksamhet 2022 varefter en mer detaljerad plan för de olika huvudområdena för 2023 där mål och åtgärder listas. Avslutningsvis följer samt en verksamhetsplan för administration och verksamhetsstöd.

 

Institutionen för mediestudier är en av de större institutionerna inom Humanistiska fakulteten. Institutionens verksamhet omfattar fyra huvudområden: filmvetenskap, journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap (JMK) samt modevetenskap.Verksamheten är förlagd till två separata byggnader, Garnisonen och Filmhuset. JMK, modevetenskap och merparten av administrationen är förlagd till Garnisonen medan filmvetenskap är lokaliserad till Filmhuset.

Samtliga huvudområden erbjuder utbildningar upp till forskarnivå där journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap har en gemensam forskarutbildning. Inom samtliga utbildningar ges även kurser i yrkespraktik. Under 2022 hade institutionen
rekord i studentutbyten både vad gäller inresande och utresande studenter. Institutionen har även en stark profilering mot hållbarhet med ett flertal kurser på de olika enheterna inom både grund-och avancerad nivå.  

IMS är en forskningsintensiv institution, och andelen befodrade professorer är betydande inom samtliga huvudområden. Under 2023 är institutionen involverad i nio större pågående externt finansierade forskningsprojekt av vilka sex är finansierade av Vetenskapsrådet och två av Riksbankens Jubileumsfond. Tidigare har Humanistiska fakulteten utsett två ledande forskningsområden vid IMS: Filmvetenskap samt Global Media and The Politics of Mediated Communication (JMK). 

Inom forskarutbildningen samordnas de högre seminarierna och gästforskarvistelser i syfte att skapa och öka kontaktytorna för såväl forskare som doktorander. Gästforskarvistelserna skall användas dels till att utveckla ämnesmiljöerna, dels till att stödja doktorandernas karriärplanering. Under 2021 knöts en affilerad professor från Martin-Luther universitetet till institutionen. Vid JMK finns sedan tidigare en Bonnierprofessur där inbjudna internationellt profilerade forskare bjuds in för en kortare period. 

 

2022 firade institutionen tio år. Modevetenskap flyttade från Filmhusets lokaler till Garnisonen. Detta föranleddes av behovet att effektivisera våra lokaler i samband med fortsatta hyreshöjningar. En riskanalys gjordes med samtliga inblandade som följs upp under 2023. 

Under året anställdes en administrativ studirektor med uppgift att hantera bemanningen på samtliga enheter och på så sätt underlätta för enheternas studierektorer på UGA att fokusera på pedagogiska frågor i sina lärarteam. En gemensam utbildningssamordnare utsågs också med ansvar för kursplaner samt för det strategiska arbetet med utbildningsfrågor.
 
Två ledningsråd inrättades där övergripande strategier för utbildningsfrågor respektive forskningsfrågor dels verksamhetsnära frågor diskuteras och bereds som stöd för ledningen. Under året tillsattes även en arbetsgrupp i frågor kring forskningsetik och etikprövning för att utgöra ett stöd för forskare och handledare.  

Vidare har en arbetsmiljöplan upprättats i samråd med arbetsmiljögruppen vilken uppdateras årligen samt en kris-och katastrofplan. Samtliga finns tillgängliga på hemsidan under ”internt”. 

Fem doktorander antogs 2022 med start våren 2023, tre i medie-och kommunikationsvetenskap samt två i filmvetenskap. Med anledning av kommande och tidigare pensionsavgångar samt pågående forskningsprojekt tillsattes två lektorer i filmvetenskap och två i medie-och kommunikationsvetenskap under 2022. 

Under 2022 gästades JMK av tre Bonnierprofessorer; Kristyn Gorton (University of Leeds) Dani Madrid-Morales (University of Sheffield) och Viola Milton (University of South Africa). Professor Jane Gaines (Film and Media Studies)/School of the Arts, Columbia University) som under många år generöst bidragit till forksning och undervising vid Enheten för filmvetenskap och Enheten för modevetenskap promoverades till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten under hösten. 

 

Budgeten för verksamhetsåret 2023 uppgår till drygt 89 miljoner med cirka 75 anställda fördelat enligt följande: 13 professorer; 12 lektorer; 1 biträdande lektor; 8 övrig lärar- och forskarpersonal (adjunkter, forskare); 19 doktorander samt 18 anställda inom administration. 
Det sammanlagda antalet helårsstudenter (HÅS) för 2023 är 845, fördelat enligt följande: Filmvetenskap 261; Medie- och kommunikationsvetenskap 292; Journalistik 156 och Modevetenskap 137. 

Rektors beslut om Ekonomi i balans 2023 präglar fortsatt det långsiktiga arbetet med verksamheten under 2023. En övergripande målsättning för institutionen är att nå en högkvalitativ forskning och utbildning på grund, avancerad och forskarnivå, och att dessa är rätt dimensionerade såväl med ett jämnt in- och utflöde av studenter och doktorander, som med en hållbar utbildningsvolym anpassad efter befintlig personal.

Under våren utvärderas samtliga forskarutbildningar vid institutionens, ett arbete som leds av enheternas studierektorer för forskarutbildningarna.  
En lektor i journalistik och två biträdande lektorer i medie-och kommunikationsvetenskap är under tillsättning 2023 och ett lektorat i modevetenskap är utlyst. Tre disputationer vid institutionen har ägt rum under första halvan av 2023. 

För att underlätta för medarbetare att få en tydlig bild av institutionens organisation ska en organisationsplan läggas upp på den interna hemsidan. Arbete pågår också med en kommunikationsplan.  
Institutionen arbetar även med en aktiv miljöpolicy och har infört egna reserekommendationer.

 

Forskning och utbildning, ämnesområden

Filmvetenskap vid Stockholms universitet är en samlingsbeteckning för studiet av rörliga bilder från tiden före filmens genombrott till det samtida medielandskapets bildskärmar, dukar och digitala plattformar. Ämnesfokus gäller i betydande utsträckning mediala brytpunkter för film, television och digitala medier i brett perspektiv – teoretiskt, historiografiskt, estetiskt och kulturhistoriskt.
 
Kursutbudet kan delas in i tre huvudområden: 1. Filmmediets estetiska, narrativa och kulturella uttryck och historia. 2. Filmkulturen och dess förändring vad gäller publik, visningskontexter, distribution och produktion; samt 3. Jämförande mediehistoriskt perspektiv i vilken audiovisuell kultur i förändring diskuteras.
 
Inriktningen på forskning och kursutbud speglar varandra. Forskningsobjektet befinner sig i förändring med konstant omförhandling av teoribildning och metodologi; filmvetenskapen är teoretiskt, metodologiskt och historiografiskt differentierad och tvärvetenskaplig.
 

Mål:

Fortsatt arbete med att öka prestationsgrad och antal registrerade studenter på grundutbildningen.
 
Fortsatt kvalitetsarbete på grundutbildningen med kandidatkursen samt examination och kursutvärdering som prioriterade områden.

Utveckling av kurser inom forskarutbildningen.

 

Åtgärder:

Regelbunden analys och uppföljning av kursutbud, kursupplägg, HÅS-prognos och prestationsgrad, samt utveckling av ny fristående kurs med arbetsnamn ”Film som pedagogiskt verktyg” med planerad start VT 2024.

Uppföljning och utvärdering av tidigare förändringar på kandidatkursen (upprättande och användning av manualer m.m.), uppdatering av betygskriterier på kandidatkursen samt utredning av för- och nackdelar med det nuvarande terminsupplägget. Inventering av nuvarande examinationsformer på grundutbildningen, fortsatt fördjupad samverkan med Svenska Filminstitutet kring examination kopplad till outforskat arkivmaterial samt fortlöpande analys av konsekvenserna av ökad tillgång till AI-baserad programvara. Införande av kompletterande former för kursvärdering på utvalda delkurser.
  
Vidareutveckla den introducerande teori- och metodkurs inom forskarutbildningen som tidigare getts, samt utveckla ytterligare kurser i samarbete med internationella gästprofessorer.

 

Vid JMK finns en lång tradition av kritiska forskningsperspektiv på mediernas betydelse för makt, demokrati, politik och kultur. Verksamma forskare vid institutionen representerar både humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner och metoder, vilket innebär att forskningsmiljön vid JMK karakteriseras av tvärvetenskaplighet. Komparativa mediestudier – över tid, mellan olika medier och mellan olika kulturer – utgör ett särskilt kännetecken för forskningen. Den aktuella forskningen i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap kan delas in i tre områden: 1) medierad kommunikation, politik och samhälle, bland annat källkritik, nyhetsförmedling, kulturjournalistik, politisk kommunikation och digitala plattformar; 2) globala mediestudier, bland annat klimatrapportering, hållbarhet och mänskliga rättigheter; 3) teknologi och kultur, bland annat affektstudier, digital humanvetenskap, människa-djur-kommunikation.

Huvuddragen i utbildningen i journalistik på grundnivå rör journalistiska arbetsprocesser och produkter samt journalistik som institution i samhället. Undervisningen förenar yrkesinriktade praktiska moment med teoretiska perspektiv inom journalistik. Masterutbildningen i journalistikstudier har ett teoretiskt fokus i syfte att stärka forskningsanknytningen och den forskningsförberedande utbildningen inom huvudområdet journalistik. Utbildningen behandlar den teoretiska och empiriska forskningen om journalistikens makt och roll i samhället och dess produktionsprocesser och strukturella villkor, samt hur journalistiken används och tolkas av publiken. Utbildningen tar sig an dessa områden utifrån ett förändringsperspektiv med särskilt fokus på journalistikens digitalisering och demokratiska roller.

Grundutbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap behandlar såväl traditionella massmedier, digitala medier och kommunikationsprocesser, med särskild betoning på mediernas betydelse i samhälle och kultur. Historiska och samtida perspektiv på medier belyses utifrån nationella och internationella kontexter och åskådliggör samspelet mellan medier, samhälle och kultur på olika nivåer. Det internationella masterprogrammet ger fördjupade ämneskunskaper med särskild inriktning mot forskningsområdet globalisering och medier. Vetenskapliga metoder och teoretiska perspektiv som främjar kritisk analys av medieinnehåll och medieanvändning ges stort utrymme på både grund- och avancerad nivå. 

De övergripande utmaningarna inom JMK är att öka söktrycket inom UGA och bevaka ekonomin och resurserna inom forskningen. 

Mål 

Vidareutveckla det nyetablerade masterprogrammet och säkerställa forskningsanknytningen.

Fortsätta arbetet med breddad rekrytering till kandidatprogrammet.

Utveckla samverkansformerna mellan journalistikämnet och det omgivande samhället.

Stärka kollegiets pedagogiska kunskaper och strategier om mångfald och likabehandling inom högre utbildning.

 

Åtgärder

Utvärdera den teoretiska och tematiska inriktningen på kurserna i masterprogrammet och säkerställa deras relevans för en internationell studentgrupp.

Fortsätta utåtriktade initiativ för studentrekrytering och informera utåt om kandidatprogrammet. 

Stärka befintliga och utveckla nya fora för samverkan med samhället och branschen. Organisera panelsamtal om relevanta teman där både lärare och forskare från journalistikämnet kan delta tillsammans.   

Bjuda in relevant föreläsare/workshopledare på temat mångfald och likabehandling i högre utbildning. Etablera en kontinuerlig och konstruktiv dialog om pedagogik och likabehandling inom kollegiet.

Mål

Främja kollegiala samtal om undervisning och pedagogiska frågor. 

Fortsätta arbetet med kvalitetsutveckling av grundkurserna.

Tillgodose kraven på studentrepresentation i kollegiala organ genom att öka studenternas engagemang.  

 

Åtgärder

Hålla regelbundna lärarkollegier med utrymme för kollegiala diskussioner.
Anordna en strukturerad kick-off (hel- eller halvdag) inför terminsstart.

Löpande revidera helterminskursernas kursplaner i samråd med involverade lärare.

Göra stickprovsutvärderingar av kurser under terminstid, och om möjligt redovisa dessa i klass. Informera studenterna om studentrepresentanters funktion och betydelse, gärna i samarbete med SUS och/eller SIMS.
 

Mål

Fortsätta satsning på ökad samverkan mellan doktorander och forskarutbildningen på enheterna. 
 
Satsning på kontinuerlig och säkrad interaktion mellan doktorander och seniora forskare.

Stärka arbetet med genomströmning och planering av doktoranders avhandlingsarbete och progression. 

Öka tydligheten kring forskarutbildningens struktur.  
 

Åtgärder

Arbeta med samverkan av forskningsseminarier och gästforskarvistelser över enheterna.Fortsätta utveckla samordnad information samt introducerande kurs för nyantagna doktorander. 

Fortsatt satsning på workshops, roundtables, diskussionsforum och sociala evenemang utanför ordinarie högre seminarieverksamheten. 

Regelbunden uppföljning av individuella studieplaner i samråd med studierektor, fortsatta utvecklingssamtal för doktorander med studierektor där forskarutbildningen är i fokus, fortsatta möten mellan studierektor och doktorandkollegiet. Arbetet med genomströmning och planering av doktoranders avhandlingsarbete och progression stärks även indirekt genom de ovanstående åtgärderna, dvs genom kontinuerlig satsning på interaktion. 

Implementering av de nya instuktionerna för läskurser. (Se också åtgärd ett). 

Modevetenskap kännetecknas av tvärvetenskaplighet där mode studeras ur ett historiskt, kulturellt, samhälleligt, ekonomiskt och estetiskt perspektiv. Utbildningen följer en progression som börjar med en historisk överblick över det västerländska modets utveckling till dess globala expansion och industrialisering, dess representation och mening i text, i bild samt i olika medier. Den avancerade nivån omfattar en fördjupning av de historiska perspektiven samt samhälls- och kulturvetenskapliga teorier för studiet av olika modeföreteelser. Metod fokuseras särskilt då modevetenskap har både kultur- och samhällsvetenskaplig inriktning. Hållbarhetsfrågor, genus- samt klassaspekten genomsyrar hela utbildningen. 
 
Modevetenskap har haft en stark tyngdpunkt på forskarutbildning samtidigt som man utvecklat och stabiliserat en utbildning på grund- och avancerad nivå. 
 
Den övergripande utmaningen för modevetenskapen är att fortsätta konsolideringen av den internationella forskningsprofilen samt utöka studentunderlaget utifrån det stora intresset som finns för ämnet. Forskarkollegiet söker kontinuerligt externa forskningsmedel i syfte att konsolidera forskningen och undervisningen i ämnet. 
 

Mål

Arbeta med att få Modevetenskap klassificerat som huvudämne på nationella listan över forskningsämnen. 

Fortsätta med att konsolidera modevetenskap som huvudområde med forskarutbildning. 
 
Skapa en god forskarutbildningsmiljö och bjuda in externa forskare.
 
Utveckla det internationella samarbetet ytterligare för att stärka modevetenskap som ett tvärvetenskapligt akademiskt ämne. 

 
Åtgärder

Kontakta berörda instanser för internationella listan. 

Utveckla högre seminariet genom roterande ansvar bland institutionens lärare och regelbundna inbjudningar av externa forskare, samt institutionsgemensamma aktiviteter.
 
Fortsatt arbete med externt finasierade projekt för att upprätta ett systematiskt samarbete med relevanta akademiska miljöer.

Hjälpa icke disputerade doktorander som gått över tiden att fullfölja sin forskarutbildning. 

 

Institutionen som bildades 2012 är lokaliserad till två byggnader: Garnisonen (Karlavägen) och Filmhuset (Borgvägen). Studieadministration, IT och kommunikation finns i båda byggnaderna medan ekonomi och personal är samlat till Garnisonen. En del av den administrativa personalen som är placerad i Garnisonen dejourerar även i Filmhuset. 

Det som kännetecknar flera av utbildningarna vid IMS, framför allt filmvetenskap och journalistik, är att de ställer speciella krav på lokaler och verksamhetsstöd, vilket är förklaringen till enheternas placering och ett utökat tekniskt-administrativt stöd. I och med att institutionen blivit ensamt ansvarig för JMK-biblioteket integreras ytterligare en verksamhet i administrationen.

Delmålen för de specifika verksamheterna inom TA är följande:

Mål:

Fortsätta samarbetet mellan de studieadministrativa enheterna.
 
Ge information och stöd till kärnverksamheten kring verktyg som Exia (tentamensservice), Athena, Ladok, TimeEdit och kursvärderingstjänsten.
 
Bevaka situationen för studenter med särskilda behov gällande resursrum och stöd vid salstentor enligt SU:s centrala tentamenshantering.
 
Förbättra förutsättningarna för digital utlämning av dokument som gamla tentor och uppsatser.
 
Skapa institutionsgemensamma blanketter för hela IMS. 

Fortsatt utveckling av digitalisering inom utbyte.

Utveckla arbetet med UT-resande studentutbyten.

Skapa stöd för möten och lärande mellan studenter och alumner.

Sprida Film-, MKV- och Mode praktikkursernas erfarenheter.

Öka kvarhållningsgraden av institutionens studenter.


Åtgärder:

Studentexpeditionerna samarbetar kring schemaläggning och användandet av Athena i dialog med lärare och studierektor. 

Kontinuerligt arbete med lokala rutiner för att hantera den centrala tentamensadministrationen. 

Fortsätta arbetet med arkivering av digitala och fysiska dokument. Digitalisera uppsatser och andra dokument som idag bara finns på papper.
 
Ta del av kursrapporterna och analysen av kursvärderingarna i syfte att fånga upp studenters studiesituation.

Se över blanketter för studieuppehåll.

Digitalisera avtal, utveckla avtalsportalen, utveckla nya relevanta avtal.

Se över informations om utbyte på hemsidan med fokus för UT-resande.
     
Intervjuer med UT-resande för information och marknadsföring

Delta i det centrala mentorsprogrammet 2023/2024.

Försöka få in relevanta alumner som gästföreläsare i olika kurser.

Genomföra intervjuer och uppföljning med Film-, MKV- och Modepraktikanter som publiceras på alumn och utbildningssidorna.

Stötta institutionens studierektorer i planeringen och bearbetningen av kurser för att öka kvarhållningsgraden.
 

Mål:  

Gemensamma lösningar inom IT.
 
Utökad WIFI-täckning i lokalerna.
 
Sätta upp högtalare och projektorer i alla salar.
 
Möblera om på plan 4, fylla upp utrymmet efter kaféverksamheten. 
 
Säkerställa gott skalskydd.
 
Bygga pod-studio samt modernisera TV-studion.
 
Sätta upp digitala informationsskärmar.

Alla  IP-adresser skall inventeras bättre samt aktivering av DHCP
 
Utöka antalet höj och sänkbara bord.
 
Möjlighet att dela ut passerkort.

Korta ner perioden för universitetskonton efter personal slutat.
    

Åtgärder:

Enhetlig datormiljö för kontor och arbetsrum.
 
Inventera IP adresser samt göra ny dokumentation.

Hämta hit högtalare samt projektorer ifrån SU’s uppsagda lokaler.

Hämta hit möbler  ifrån SU’s uppsagda lokaler.

Byta stolar Stora Red samt redigeringsrum (nya beställs).
Fortsatt arbete med att uppdatera larm/dörrkoder.
 

Mål:    

Implementering av SU:s nya ekonomisystem och ekonomimodell i institutionens arbetsflöde.

Få tydligare överblick av personalresurser inom utbildningarna för att kunna göra bättre budgetering, planering och minska risken och behovet av att behöva anlita extern personal på timmar.

Skapa bättre överblick över institutionens verksamhetsdelar vad gäller de ekonomiska förutsättningarna.

Utveckla medarbetarnas helhetsbild av enhetens och institutionens ekonomi.

Öka universitetslärarnas helhetsbild av bemanningsarbetet.


Åtgärder:

Strukturera de interna processerna för implementering av nytt system och ekonomimodell. Tydligare deadlines för underlag inför budgetarbetet.

Inventera den befintliga bemanningen på utbildningarna.

Informera på de olika enheternas lärarkollegier om hur institutionens verksamhet finansieras, institutionens och enhetens ekonomiska mål och strategier i arbetet med att nå institutionens och enhetens ekonomiska mål.

Analys av intäkter och kostnader kopplat till institutionens utbildningsutbud.

Analys av intäkter och kostnader kopplat till institutionens forskning.

Analys av stödverksamhetens kostnader.

Skapa tydliga rutiner för anlitande av extern personal i utbildning.

Ta fram generella bemanningsprinciper och rutiner i bemanningsplaneringen.

Sammanställa ett bemanningsdokument för varje enhet som går ut till enhetens anställda.

Mål:

Att utveckla Forskningskatalogens projektsidor för att synliggöra hela institutionens forskning. 
 
Att utveckla en kommunikationsplan och/eller policy för institutionens kommunikation. 

Fortsätta produktion av rörlig bild i studentrekrytering med fokus på våra utbildningar

Ha informationsskärmar i garnisonen och Filmhuset för intern- och SU-information


Åtgärder:

Att uppmuntra och ge stöd till de forskare vars forskning i dagsläget ännu inte beskrivs på en projektsida i Forskningskatalogen. Och samtidigt informera om hur de själva kan bygga ut sina individuella profilsidor för medarbetare på svenska/engelska (om mig, profilbild, mottagningstider, undervisning, forskning, publikationer). 

Utarbeta en kommunikationsplan och/eller kommunikationspolicy i samarbete med ledning, med förankring ute bland våra forskare.

Spela in filmer och publicera på webb.

Köpa in skärmar samt installera programvara som SU tillhandahåller för ändamålet.
 

Mål: 

Förbättra studiesituationen för studenter med läsnedsättningar, framför allt gällande tillgången till Legimus (talböcker).

Synliggöra den forskning som bedrivs på JMK. 

Upprätthålla samlingarnas aktualitet.


Åtgärder: 

Utveckla nya metoder för att nå studenter med läsnedsättningar tidigare under utbildningen. 

Upprätta en särskild utställningsdel för material författat av JMK-anställda. 

Inventera samlingarna och flytta vid behov material till magasinet alternativt gallra. 

Arbeta med omvärldsbevakning och köp in nya relevanta titlar.

På denna sida