Sara Danishmand Foto: Henrik Schröder

jag känner jag kan ge något som någon annan kanske inte kan. Jag älskar att berätta, att lyfta berättelser som kanske inte hörs annars. Komplexa berättelser och göra dem begripliga för alla.

Vad fick dig att söka Journalistprogrammet?

- Jag har alltid varit intresserad av bilder, fotojournalistik, reportage, djupgående artiklar. Min kusin sa, du borde söka journalistutbildningen, och det var som att poletten trillade ner. Jag älskar att berätta, att lyfta berättelser som kanske inte hörs annars. Komplexa berättelser och göra dem begripliga för alla.

- En sån grej kan vara att jag har pratat om kvinnor i kriminella gäng, och då ville jag göra det känt hur det går till att hamna i ett. Det gjorde jag här på Journalistprogrammet och då blev Ekot på Sveriges Radio intresserade och då blev det publicerat där.

Varför ska man välja den här utbildningen?

- Följ det du vill göra. Vad brinner du för? Vad går du i gång på? Är du intresserad av att berätta, skriva journalistiska arbeten? Det finns så mycket man kan göra inom journalistiken. Vi har en lärare som håller på med drama, en lärare som skriver om politik... journalistik är jättebrett!

Kan man börja direkt från gymnasiet?

- Ja det kan man göra, självklart, men jag tror det är också bra om man inte gör det. I vår klass är vi mellan 21 och 35 år. Alla är välkomna. Alla är intresserade av olika saker och det är viktigt.

om alla har samma erfarenheter kommer man inte få in olika perspektiv och erfarenheter i en nyhetssändnig

Vad har du för bakgrund?

- Mina föräldrar har flytt krig, kommit till Sverige, jobbat sig uppåt från att ha mycket till att inte ha något. Jag har mycket i mitt bagage som jag känner att jag kan ta med in i mitt journalistiska arbete. Det är också därför jag är här, jag känner jag kan ge något som någon annan kanske inte kan på grund av min bakgrund. Hur ska du annars kunna gå ut och prata med människor om du inte kan - eller vill - förstå dem?

Varför är det bra att studenter med olika bakgrund läser den här utbildningen?

- Man har olika perspektiv... om alla har samma erfarenheter kommer man inte få in olika perspektiv och erfarenheter i en nyhetssändnig. Vi är tredje statsmakten, vi representerar alla i samhället. Om det bara är en grupp av människor så kollar de på nyheter på samma sätt. Den bästa konstellationen är att alla kommer in med olika kapaciteter och kompetenser, det är det bästa teamet. Så varför skulle vi inte ha det på journalistprogrammet också? Det behövs.
 

Vad får man göra inom programmet - det händer mycket under tre år?

Man får lära sig hantverket. 

Termin 1

Första terminen följer studenten Journalistik I, 30 hp. Uppdelat i fyra delkurser ges grunden till att förstå vad det innebär att vara journalist. Delkurserna har namn som Att vara journalist; Journalistiska metoder; Berättarformer; Journalistik i tid och rum.

- Man kastas in i det snabbt. Redan från första veckan termin 1. Teori och praktik, ut på stan, riva av plåstret. Det är så man lär sig. Det första jag skulle göra var att intervjua en journalist. Det är min första intervju någonsin och det var med Diamant Saliuh. Så vi rev av det först och det har hjälpt mig hela vägen till var jag är idag. En annan övning var: Ut på stan, intervjua en främling. Då var det först läskigt men det var jätteskönt efteråt. Nu har jag gjort det, nu kan jag det. 

Vad fick ni göra sen efter att ha lärt er våga?

- Vi fick göra mycket eget. Skriva. Det är något jag alltid kännt att jag behöver bli bättre på. Det har jag fått lära mig. Lära mig skriva artiklar,  lära mig gestalta, lära mig berätta, vad är det som är viktigt i berättelsen. Man får lära sig hantverket. Vi har fått lära oss grunderna i research, hur du ska hantera vissa case, tro på dig själv och vägleda dig. Man får mycket ansvar själv men lärarna är alltid där om man frågar efter hjälp och vägledning. Vilket man behöver i en sån här typ av utbildning.

- Så termin 1 är mycket grundläggande, även teori. Vad är en journalist. Men det är inte bara att sitta still i klassrummet. Du får göra mycket, du får träffa journalister och göra intressanta saker. "Ettan" är grunden till det jag är idag.

Termin 2

Under andra terminen fördjupas förståelsen för journalistikens centrala delar för ett etiskt och korrekt arbete och avslutas med att omsätta i praktiken det man lärt sig under termin 1 och 2. Början har en teoretisk övervikt med delkurser som Mediejuridik och etik; Källkritik. Andra halvan är redaktionellt arbete i delkursen Nyhetsjournalistik.

- Då blir det lite hårdare (skratt), då blir det redaktionellt arbete, det kanske är lite läskigt men det är också jäkligt roligt. Du får börja testa på gräv, testa på att sitta vid en desk och bara skriva och även vara ute och göra egna saker. 

Poddstudion JMK Foto: Henrik Schröder

Termin 3

Under tredje terminen fördjupar studenterna sig i två medier: Radio och TV. Berättande med ljud och bild. Typiska journalistiska situationer och arbeten som direktsändning, studiosändning, kortare och längre reportage ingår. Dessa moment görs i mindre grupper, halvklass för att ge möjlighet till feedback och handledning. Sista delen är en mer teoretisk del som tar upp praktiska verktyg och metoder som behövs för att använda myndighetskällor för att journalistiskt skildra och analysera samhällsfunktioner och politiska skeenden.

- Vi fick lära oss att navigera i myndigheter, att lära oss om samhället hur det funkar, hur du som journalist kan hitta handlingar, gå på kommunmöten. Det är genomgående i hela utbildningen, ut och lär dig.

Termin 4

Undersökande journalistik följer med från termin 3 och delkursen Att förstå och skildra samhället, på termin 4 kommer delkursen Undersökande journalistik eller "grävkursen" som de flesta kallar den.

- Undersökande journalistik, här får du lära dig grävsäkerhet, det är det första. Hur du gräver på ett säkert sätt, för mig, för min redaktion, för mitt case för mina källor. Jag har suttit med en studentkollega och det har varit sömnlösa nätter, långa excel-sidor med intervjuer. Det har varit en väldigt givande kurs. Vi har handledare under hela vägen. Vid minsta lilla så har vi kontaktat handledare och fått hjälp direkt.

- Vi har fått träffa så intressanta människor - journalister - som kommit hit och berättat om sina egna projekt och man lär sig väldigt mycket av att få höra hur andra har navigerat i sina projekt.

Termin 5 - praktiken

Under termin 5 är studenterna till största delen - 18 veckor - ute på praktik. Det sker på en redaktion där studenterna får prova på att jobba på riktigt men med en handledare. Syftet med praktiken är att få riktig erfarenhet - men det är del av utbildningen, så studenterna är just studenter och förväntas inte vara färdiga journalister.

- Praktiken ska bli väldigt rolig. Jag har verkligen längtat efter tills vi ska ut på praktik. Självklart är det läskigt, nu ska man liksom bevisa vem man är men det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att man är där för att lära sig. Vad kan jag bidra med, vad kan de ge mig. Jag försöker tänka på vad är mina styrkor, vad vill jag göra i framtiden. Var kan jag få ut mest ur min praktik. 

Termin 6 - Examensarbete

Sista terminen ges studenten möjlighet att samla all sin kunskap och göra ett slutarbete. Det kan vara en vetenskaplig uppsats inom journalistik eller en journalistisk produktion. Därefter kan studenten ta ut sin kandidatexamen i journalistik.

Sök Journalistprogrammet - kandidatprogram, 180 hp

 

Kontakt

Studievägledare Institutionen för mediestudier

Mattias Johannesson

Studievägledare

studievagledare@ims.su.se

+46086747676

• Mottagningstider

• Enligt överenskommelse