Det var verkligen en upplevelse för livet

JMK-studenten Isabella Westerberg fick ett MFS-stipendium 2011 för sitt arbete med kandidatuppsatsen i journalistikvetenskap. Här berättar hon om sina erfarenheter och om fältstudien som gjordes på Sri Lanka. – Under hela min studietid har jag inte gjort något som var mer omvälvande. Det var lärorikt, utmanande och framför allt enormt roligt!
 

Isabella Westerberg, som tidigare även studerat freds- och konfliktkunskap, läser just nu journalistisk produktion vid JMK. Hösten 2011, 23 år gammal, fick hon möjlighet att via MFS resa till Sri Lanka för att genomföra en studie om hur journalister arbetar med politisk rapportering i landet.

Vilka är de viktigaste erfarenheterna du fått av att göra en MFS-studie?

– Det låter klyschigt, men det var verkligen en upplevelse för livet. Mest för att den påverkade på flera plan. Akademiskt sett fick jag ett nytt självförtroende. Jag lärde mig att på egen hand planera, genomföra och få ett fint resultat på mitt eget projekt. Det känns viktigt, och motiverar dessutom till fortsatta studier.

– Själva genomförandet var antagligen den absolut mest lärorika delen av arbetet. Att samarbeta, bemöta och intervjua andra människor med helt annan bakgrund på ett för båda parter andrahandsspråk var både det bästa och det svåraste. Jag fick lära mig att anpassa mig och att tydligt säga ifrån.

Isabella tillägger att hon genom arbetet tycker att hon har blivit mer uppmärksam och lyhörd tillsammans med andra människor.

Hur tänkte du kring din ansökan och om arbetet med den?

– Jag hade flera ingångsvinklar när det gällde att besluta mig för ämne och land. Jag funderade över ämnen jag var intresserad av att skriva om, länder jag var sugen på att besöka och jag tittade på medieklimatet på olika platser i världen. Researchen var kul, och i slutändan blev det en kombination. Jag hade blivit rekommenderad av vänner att åka till Sri Lanka och samtidigt blivit intresserad av mediesystemet där.

För Isabella kändes det viktigt att hennes ämne skulle kunna komma till nytta för någon på destinationen. Därför valde hon att rikta in sig på just de frågor och litteratur som hon ansåg vara centrala för Sri Lankas medieutveckling.

Vilka var de största svårigheterna och utmaningarna med fältstudien på plats i Sri Lanka?

– Det tveklöst jobbigaste med fältstudien var att behöva säga nej till min kontaktpersons förslag. Jag hade väldigt engagerade och oerhört trevliga kontaktpersoner som föreslog folk från höger och vänster som de tyckte att jag skulle intervjua, och bokade in möten med dem. Dessa personer var spännande och områdesmässigt intressanta, men samtidigt totalt irrelevanta för min studie. Efter bara två intervjuer av den här typen, var jag tvungen att sätta ner foten på grund av tidsbrist. Dryga två månader kanske låter mycket, men på fältresa med ambitioner är det magert.

När Isabella kom till Sri Lanka hade hon förberett sig så mycket som möjligt. Hon hade bland annat skissat på metod- och teorikapitel och tagit med litteratur. – Det hade varit omöjligt att slutföra uppsatsen på plats om jag inte hade gjort det innan.

– Ingenting är egentligen svårt så länge man är öppen för att tänka om och anpassa sig, tillägger Isabella.

Vilka råd vill du ge en student som funderar på att söka MFS?

– Gör det! Under hela min studietid har jag inte gjort något som är mer omvälvande. Det är lärorikt, utmanande och framför allt enormt roligt!

Här nedan ger Isabella några praktiska råd:

    Ta med referenslitteratur.
    Om du gör intervjuer och ska transkribera dem, räkna med att lägga ner lång tid på det. Jag hade intervjumaterial på ca 680 minuter, och det tog mig mer än två heltidsveckor att transkribera allt.
    Kolla upp immigrationsregler för landet du vill åka till. I en del fall (som i mitt) kan journalistik i sig vara känsligt och då kan det vara osmart att söka visum. I andra fall kanske européer inte ens får stanna i landet längre än en viss tid.

Slutligen förklarar Isabella åter att det är viktigt att planera noga.
– Lägger man ner en normal arbetsvecka på uppsatsen har man tid till annat också. Men jag avsatte också ungefär 10 dagar i slutet för att vara helt fri att upptäcka landet. Det var världens bästa avslutning på världens bästa fältresa!

Av Birgitta Fiedler och Fredrik Mårtenson
 

Jag fick lära mig att motivera, planera och genomföra ett akademiskt projekt i stort sett på egen hand.

Ellinor Eriksson har en fil. kand i journalistik och har läst Journalistisk produktion vid JMK. Idag arbetar hon som vikarierande reporter på Sveriges Radio Ekot och som frilansande journalist. Ellinor gjorde sitt MFS i Rabat i Marocko på temat medborgarjournalistik.

Resultatet blev kandidatuppsatsen “Condemned to be connected. Moroccan journalists' attitudes towards citizen journalists”.

Vilka är de viktigaste erfarenheterna du fått av att göra en MFS-studie?

 – Jag fick lära mig att motivera, planera och genomföra ett akademiskt projekt i stort sett på egen hand. Visserligen hade jag kontakt med min handledare via skype någon gång, men det var ändå något annat att göra intervjuer och sitta och skriva i Rabat jämfört med att göra det i Stockholm, säger Ellinor.  

Som en del i det förberedande arbetet försökte hon sätta sig in i Marockos historia, politik och medielandskap. 

– Att sedan få utvärdera och bygga ut den researchen under åtta veckor på plats i landet var en intressant erfarenhet. Och trots att det förstås var lite läskigt att åka iväg och vara borta hemifrån hade jag väldigt roligt, träffade fantastiska människor, och blev även lite bättre på fotboll; också det en viktig erfarenhet.

Hur tänkte du kring din ansökan och om arbetet med den?

– När jag skulle skriva min kandidatuppsats utlystes inte MFS-stipendierna förrän en bra bit in på terminen. Jag hade alltså inte räknat med att alls kunna ansöka, och det gjorde såklart att arbetet med ansökan blev ganska plötsligt och stressigt, säger Ellinor.

Samtidigt hade hon redan två år tidigare börjat intressera sig för medborgarjournalistik och yttrandefrihet i Nordafrika, när hon var utbytesstudent i Frankrike. Efter sitt första studieår på JMK gjorde hon Erasmus-utbytesstudier under en termin vid Université Paris-Nord, Frankrike. 

— Det gjorde att det inte var särskilt svårt för mig att formulera varför jag ville göra studien. Vidare tog jag hjälp av min kompis Jonna Westin, som gjorde en MFS i Indien ett par år före mig, och fick se hur hennes ansökan såg ut.

Vilka var de största svårigheterna och utmaningarna med fältstudien på plats i Marocko?

— Min studie bygger på intervjuer med journalister. Innan jag åkte oroade jag mig för att jag, med mitt då ganska begränsade kontaktnät, inte skulle få tag på några som ville ställa upp. Det visade sig inte alls bli ett problem. Jag hamnade snarare i situationen att människor kom från både höger och vänster och ville hjälpa till. Utmaningen blev alltså att ta till mig lagom mycket av alla tips och råd, och inte tappa befälet över min uppsats, säger Ellinor. 

Ellinors råd till studenter som funderar på att söka MFS:

    Sök!
    Bolla idéer med vänner och ta gärna kontakt med någon som redan har gjort en MFS.
    Välj ett ämne du är genuint intresserad av. Ett MFS kräver ju ofta större arbetsinsats än en "vanlig" uppsats, så det är viktigt att inte bli less på sin egna frågeställning.
    När du väl är på plats: avsätt tid till att lära känna platsen du är på, och arbeta strukturerat så att du hinner med annat kul också.

Har din MFS inspirerat dig för fortsatt arbete i globala sammanhang? På vilket sätt?

— Förutom en uppsats hade jag massor av reportageidéer med mig hem från Marocko, så jag planerar att åka tillbaka snart och frilansa. Dessutom har jag faktiskt blivit lite intresserad av att återuppta de akademiska studierna om något år. Det tror jag är helt kopplat till att jag i så fall skulle få möjlighet att lära mig mer om de teman jag bekantade mig med i samband med min MFS-studie, säger Ellinor. 

Text: Birgitta Fiedler & Martin Åkerblom