Sammanfattning

Vatten har alltid varit en livsviktig resurs som förenat och splittrat människor. Även om samarbeten varit mycket vanligare genom historien riskerar detta att ändras givet de stora förändringar som händer världen över. När antalet människor ökar, ökar också behovet av vatten till dricksvatten, matproduktion och till användning inom industri. Fördämningar, utdikningar och andra åtgärder påverkar var och hur vatten förflyttas längs med jordytan. Klimatförändringar påverkar ytterligare tillgången till vatten, exempelvis genom stora förändringar i nederbörd, vilket lett till perioder av torka eller översvämningar. Båda dessa kan ha katastrofala konsekvenser på samhällen och förstärka samhälleliga problem, vilket kan leda till konflikter. Konflikter, i sin tur, kan negativt påverka ett samhälles möjlighet att anpassa sig till klimatförändringar, vilket gör påverkan från klimatförändringar ännu mer dramatisk. Det är viktigt att undersöka hur och varför vatten förändras och hur olika samhälleliga och klimatmässiga faktorer påverkar konflikter och samarbeten kring vatten. Genom att förstå bakomliggande faktorer ges möjligheter till en mer hållbar vattenplanering som möjliggör fredlig vattenhantering.

Denna avhandling syftade till att undersöka hur mänskliga aktiviteter och klimatförändringar påverkar förändringar i vattenresurser och vattenevent (konflikter och samarbeten). Detta utfördes genom att undersöka globala och regionala trender. Fyra olika studier utfördes: 1) en översiktsstudie av tidigare forskning med fokus på att identifiera viktiga konfliktfaktorer och forskningsgap; 2) en hydrologisk modellering av hur människor påverkar olika vattenflöden och vilka aktiviteter som driver denna påverkan; 3) skapandet av en uppdaterad databas över vattenrelaterade konflikter och samarbeten, med analyser kring hur dessa förändrats över tid och faktorer som kan vara drivande för dessa förändringar; 4) en analys av hur olika socioekonomiska och klimatmässiga faktorer påverkar vattenevent och hur mekanismer bakom samarbeten kan leda till att framgångsrikt minska mängden konflikter.

Sammantaget visar resultaten att politisk styrning, policy och klimatförändringar är faktorer som ofta diskuteras i forskning kring vattenkonflikter. Afrika och Asien står tillsammans för större delen av vattenkonflikter globalt sett. I dessa regioner visar sig även jordbruk vara viktigt, med skillnader i hur konflikter kopplades till jordbruk yttrar sig mellan dem olika kontinenterna. Exempelvis är konflikter mellan jordbrukare och herdar vanligt förekommande i Afrika. Beskrivningar av konflikter refererar ofta till faktorer som har med brist på vattenresurser att göra. Konflikter i Asien är istället mer kopplade till mänsklig påverkan på vattenflöden, såsom byggandet av dammar och bevattning. I den uppdaterade databasen över vattenkonflikter och samarbeten visar det sig att mängden vattenevent har ökat generellt i dem flesta regioner världen över, vilket kan spegla en ökning av problem med vattenhantering. Positivt är att de flesta länder världen över fortsätter i stor utsträckning att samarbeta även med de ökade vattenutmaningar dem står inför. Samarbeten har också visat sig vara en effektiv strategi för att minska mängden konflikter. I ett fåtal regioner (centrala och södra Afrika, Mellanöstern och Sydamerika) inträffar en ökning av konflikter samtidigt som en minskning av samarbeten. Förändringar i tillgång till vatten i Afrika verkar vara driven av minskad nederbörd som lett till perioder av torka. I Asien verkar vattenförändringar främst vara drivna av mänsklig påverkan.

Utöver Afrika och delar av Asien är det generellt endast ett fåtal studier utförda, vilket gör att det saknas kunskap kring hur lokala vattenkonflikter yttrar sig. Att dra slutsatser från annan forskning är inte att rekommendera, då det finns en konsensus om att faktorer och vägar till konflikter och samarbeten kring vatten är olika mellan olika regioner. Genom att den uppdaterade databasen inkluderar vattenevent från hela världen innebär det en möjlighet att öka förståelse för områden som tidigare har fått lite forskningsintresse. Globalt visar det sig att förändringar i demografi, såsom populationstäthet och populationsfördelning mellan stad och landsbygd, och förändringar i nederbörd har en liten påverkan på utfallet av konflikter och samarbeten kring vatten. Vad som däremot visade sig vara väldigt relevant var ekonomiska faktorer, såsom bruttonationalprodukt (BNP) och mängden export.

Denna forskning har initierat en diskurs om samspelet mellan mänskliga aktiviteter, klimatförändringar och vattenförvaltning. Den åskådliggör den dynamik som formar vattenkonflikter och samarbete globalt. Avhandlingen belyser svårigheter och möjligheter för att kunna hantera vatten på ett hållbart sätt utan en ökad konfliktrisk. Adaptiva vattenförvaltningsstrategier som bygger på omfattande, regionspecifika insikter är avgörande och bör vara grunden i framtida forskn- ing. Det uppmanar till ytterligare utforskning av innovativa styrningsramar och prediktiv modellering för konfliktförebyggande. Vidare behövs en utveckling av motståndskraftiga avtal kring fördelning av vattenresurser som kan hantera de utmaningar som globala miljöförändringar innebär. Resultaten förespråkar ett integrerat tillvägagångssätt, som kombinerar socioekonomiska, hydrologiska och klimatperspektiv, för att främja hållbar vattenförvaltning och fredsbyggande insatser i en tid av ökande osäkerhet.

Läs hela avhandlingen

Disputation

2024-05-24, De Geersalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 14 and online via Zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/69282452873, Stockholm, 13:00 (Engelska)

Opponent

Moradkhani, Hamid, Professor

Center for Complex Hydrosystems Research, Civil, Construction and Environmental Engineering, The University of Alabama, US.

Handledare

Kalantari, Zahra, Docent

Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturgeografi. Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Bolincentret för klimatforskning (tills m KTH & SMHI).

Destouni, Georgia, Professor

Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturgeografi. Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Bolincentret för klimatforskning (tills m KTH & SMHI).