Abstractbok FoHU2023 (845 Kb)

Vi välkomnar bidrag med olika metodologiska och teoretiska ansatser, empiriska såväl som konceptuella, som belyser högre utbildning ur olika perspektiv, från mikro- till makronivå.

Vi ser gärna bidrag som relaterar till följande teman: Forskning om undervisning och lärande i högre utbildning, exempelvis interaktionsprocesser, undervisningsdesign, pedagogiska utmaningar, bedömning, examination, teknikstött lärande, progression, läroplan osv; Forskning om forskarutbildning, exempelvis handledarskap, lärande, organisation och ledning, internationalisering, intersektionalitet; Forskning om studenters upplevelse, erfarenheter och medverkan, exempelvis mångfald, intersektionalitet, delaktighet, aktörskap, särskilda behov; Forskning om ledning och organisation, exempelvis akademiska kulturer, kollegialitet, ledningsmodeller; Forskning om kvalitet, exempelvis synsätt, system, spänningar, utveckling, stöd, processer och granskning; Forskning om system, policy och politik, exempelvis förutsättningar, styrningsmodeller, spänningar, finansiering, implementering, utvärdering, meriteringsmodeller; Forskning om den högre utbildningens samhällsroll, exempelvis medborgerlig bildning, marknadifiering, hållbarhet, relationen till vår tids utmaningar, kunskapssyner, internationalisering, digitalisering, demokratifrågor. 

Under konferensdagarna kommer ni få höra två huvudtalare och en pandeldiskussion. Talare och panelmedlemmar presenteras här.

Huvudtalare

Gert Biesta

Gert Biesta (www.gertbiesta.com) is Professor of Public Education in the Centre for Public Education and Pedagogy at Maynooth University, Ireland, and Professor of Educational Theory and Pedagogy at the Moray House of Education and Sport, University of Edinburgh, UK. He is co-editor of the British Educational Research Journal and the Asia-Pacific Journal of Teacher Education, and associate editor of Educational Theory. His research focuses on the theory of education and the theory and philosophy of educational and social research, with a particular interest in the relationships between education, democracy and democratisation. Areas of interest include teaching, teacher education, vocational education, higher education, arts education, civic education and religious education. His most recent monograph, World-Centred Education: A View for the Present, was published by Routledge in 2021.

The title of his keynote:
HOW MUCH RESEARCH DOES EDUCATION REALLY NEED? REVISITING AN AGE-OLD THEME

The relationship between the theory of education and the practice of education is an enduring and, in a sense, ‘eternal’ question in education. Many have reflected on this question, and many have tried to solve the problem, but for some reason the question doesn’t go away. Rather than seeing this as a problem that needs to be solved, we could also say that the question of the relationship between theory and practice simply belongs to the field of education. It is something we should embrace rather than something we should try to get rid of. In the past decades the question has re-emerged as one about the role of research in education. Here, many people are arguing that with more research, we can make education better. In my presentation I will ask how much research education actually needs, which also is about the question what kind of research education might need and what kind of research may get in the way of education.

Roger Säljö

Roger Säljö, Ph. D., Dr. h.c. mult., är senior professor i pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet, gästprofessor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad och prof II i mathematics learning vid Universitetet i Agder. Mellan 1983 och 1997 var han professor med beteendevetenskaplig inriktning vid temaforskningen vid Linköpings universitet. Hans forskningsintressen rör lärande och utveckling i ett sociokulturellt, pragmatiskt och situerat perspektiv. Kärnan i hans forskning är frågor om hur människor utvecklar symboliska teknologier (skrift, siffersystem, digitala representationer och dito teknologier), vilka i sin tur formar våra sätt att tänka, minnas, kommunicera och lösa problem, som individer och som kollektiv. Människor tänker således med och genom teknologier som är externa och våra kognitiva förmågor är därför inte begränsade av våra biologiska förutsättningar. Mellan 1997 och 2009 var Säljö ledare för LearnIT, ett nationellt forskningsprogram finansierat av KK-stiftelsen och som förutom forskningsprojekt innehöll en forskaskola där mer än 25 doktorander inom olika forskningsområden disputerade. Mellan 2006 och 2018 var han ledare för LinCS, Linnécentret för forskning om lärande, interaktion och medierad kommunikation, finansierat av VR. Till LinCS var också knutet en forskarskola (2008 och 2013). Säljö har varit Finland Distinguished Professor vid Finlands akademi med placering vid Universitetet i Åbo och dess Centre for Learning Research. Han är hedersdoktor vid universiteten i Åbo och Agder och hedersprofessor vid University of Bath. Han har varit gästforskare/gästprofessor vid en rad universitet: Universität Konstanz, University of California San Diego, Rijksuniversiteit Utrecht, Georg-August-Universität Göttingen, Universiteten i Oslo, Stavander och Agder, Högskolan i Dalarna och Högskolan i Halmstad. Han har handlett 52 doktorander till disputation vid åtta olika fakulteter och innehaft en rad ledande positioner vid de universitet där han verkat. Han har mottagit en rad priser och utmärkelser bland annat från Alexander von Humboldt- Stiftung och the EARLI Oeuvre Award. År 2021 erhöll han Guldäpplet och 2022 Läromedelsförfattarnas stora pris, i båda fallen för sitt läromedelsförfattande.  

The title of his keynote:​
LEARNING, COGNITIVE ENGAGEMENT AND SYMBOLIC TECHNOLOGIES: FROM PRINT TECHNOLOGY TO DIGITAL MEDIA

A core element of the human talent for developing and preserving knowledge is the reliance on external symbolic technologies, especially written language (in a broad sense). The technologies used for documenting knowing play a central role for how learning (and teaching) will be organized. Print technology (texts, books etc.) for long has served as the main mediator of academic and other knowledge, but is now complemented by digital media, which incorporate and extend the nature of texts and other forms of documentation that we engage with as learners. Digital resources restructure the nature of engagement with knowledge and information while learning, but still require an active mindset for learning in the short term (and substantive) sense as well as in terms of reaching long term goals of adapting to powerful modes of accessing, organizing and utilizing knowledge.    

Paneldiskussion

Moderator

Bjørn Stensaker

Bjørn Stensaker is a professor in higher education, and currently the vice-rector for education at University of Oslo. He is also a research professor at NIFU - The Nordic Institute for studies in innovation, research and education in Oslo. Dr. Stensaker has a special research interest in policy studies, reform, and organizational change in higher education, and he has published widely on these and related issues in a number of international journals and book series.

Panelens medlemmar

Klara Bolander Laksov

Klara Bolander Laksov är professor i pedagogik med inriktning mot högskolepedagogik vid Stockholms Universitet och föreståndare för Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL). Professor Bolander Laksovs forskningsintressen rör pedagogisk utveckling, ledarskap i högre utbildning och lärande i arbetslivet. Professor Bolander Laksov är för närvarande involverad i flera projekt. Ett projekt fokuserar på de utmaningar som ligger i universitetsorganisationen när det gäller att arbeta med förändringsarbete, och vilken roll och vilket stöd pedagogiska ledare har i den miljön. Ett annat projekt undersöker universitetslärares arbetsmiljö och samarbete kring undervisning. Ett tredje projekt utforskar den kliniska utbildningsmiljön som en lärande organisation, och läkares kompetensutveckling.

Lars Geschwind

Lars Geschwind är professor i Teknikvetenskapens lärande med inriktning policy och styrning och koordinerar forskningsgruppen HEOS (Higher Education Organization Studies). Hans huvudsakliga forskningsintressen är policyfrågor i högre utbildning, institutionell styrning, akademiskt ledarskap and akademiskt arbete. Professor Geschwind är involverad i flera olika projekt som fokuserar på förändringsprocesser i högre utbildningsinstitutioner. Merparten av studierna tar ett komparativt och historiskt perspektiv. Geschwind har haft undervisnings- och forskningsuppdrag vid tre olika svenska universitet innan den nuvarande tjänsten på KTH och är för närvarande också knuten till Tampere Universitet som docent i policy och ledarskap i högre utbildning.

Martin Stigmar

Martin Stigmar är professor i högskolepedagogik. Martin undervisar och forskar inom högskolepedagogik med fokus på lärar- handledar- och mentorsrollen. Forskningen kartlägger bland annat vilka gemensamma drag som finns i handledarutbildningen inom olika professioner (lärare, psykologer, specialistläkare och specialisttandläkare) och hur kurserna är organiserade. En intressant fråga här är vilka möjligheter som finns i utvecklingen av interprofessionella handledarkurser. Ett annat forskningsintresse gäller kurser i högskolepedagogik, och vilka förväntningar olika avnämare (studenter, universitetslärare och universitetsledning) har på kursernas innehåll, planering och implementering. Hur kan högskolepedagogiska kurser organiseras för att möta olika intressenters önskemål? Martin bedriver också forskning om flexibel utbildning, lärande och informations- och kommunikationsteknologi (IKT), samt polisutbildning.

Madeleine Abrandt Dahlgren

Madeleine Abrandt Dahlgren är professor i medicinsk pedagogik och leder sedan 2012 forskargruppen i medicinsk pedagogik vid Linköpings Universitet. Forskningens fokus inbegriper såväl lärandeprocesser inom professionsutbildningarna som pedagogiska processer i den kliniska hälso- och sjukvårdspraktiken. Madeleine Abrandt Dahlgren är också vetenskapligt ansvarig för en nystartad forskarskola i medicinsk pedagogik som vänder sig till lärare i hälso- och sjukvårdsutbildningar och drivs i samverkan mellan LiU, SU och KI.  Hon leder också Styrkeområdet Interprofessionellt lärande och samverkan (IPLS-FoU), som är en strategisk satsning av Linköpings Universitet (LiU) och Region Östergötland med syfte att stärka forskning och utveckling inom Medicinsk Pedagogik. Aktuella forskningsprojekt inom styrkeområdet rör studenters interprofessionella lärande i klinisk verksamhetsförlagd utbildning samt interprofessionell simuleringsbaserad utbildning.

Program

Program & abstracts (pdf):

Program FoHU2023 (210 Kb)

Karta konferensrum Foresta (48 Kb)

Abstractbok FoHU2023 (845 Kb)

Torsdag 11 maj

09.00-10.45 Registrering och fika (Galleriet)

10.45-11.15 Konferensen inleds (Millessalen)
 
11.15-12.15 Huvudtalare Professor Gert Biesta (Millessalen)
 
12.30-13.30 Lunch (restaurangen, plan 6)
 
13.30-14.30 Presentationer – parallella sessioner
 
14.30-15.00 Fika (Galleriet)
 
15.00-16.00 Presentationer – parallella sessioner
 
16.15-17.15 Paneldiskussion, modereras av professor Björn Stensaker (Millessalen)
 
18.30-- Konferensmiddag (restaurangen, plan 6)
 
Fredag 12 maj

08.30-9.30 Registrering (Galleriet)
 
09.30-10.30 Presentationer – parallella sessioner
 
10.30-11.00 Fika (Galleriet)
 
11.00-12.00 Presentationer – parallella sessioner
 
12.15-13.30 Lunch och tid för aktivitet (restaurangen, plan 6)
 
13.30-14.30 Huvudtalare professor Roger Säljö (Millessalen)
 
14.30-15.00 Konferensens avslutning (Millessalen)
 
15.00-16.00 Fika (Galleriet)

2021 Konferens — Forskning om högre utbildning - Högskolepedagogiskt centrum - Örebro universitet (oru.se)

2018 Konferens – Forskning om högre utbildning - Lunds universitet (lu.se)

Maria Weurlander

Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet i samarbete med tidskriften Högre utbildning.