Riktlinjerna finns även som en pdf-fil: Riktlinjer för examensarbeten Slabafinety 20230509 (208 Kb)

Avsikten med examensarbetena är att den studerande ska träna sig i att definiera vetenskapliga problem och använda relevanta metoder för sina lösningar genom att under handledning genomföra en forskningsuppgift vars komplexitet ska öka och påvisa progression från kandidat- till magister- och masternivå.

• Examensarbetet läggs upp i samarbete med handledaren och den studerande ska hålla kontinuerlig kontakt med denna/denne. En tidsplan för examensarbetet upprättas i samråd mellan student och handledare. Student som under det aktuella kurstillfället inte blir klar i tid med ett påbörjat examensarbete har inte rätt till mer handledartid. Dock har den studerande alltid rätt att få sitt examensarbete bedömt vid efterföljande examinationstillfälle.
• Tema för arbetet väljs i samråd med handledaren. 
• När det gäller arbetets disposition, referenssystem och litteraturförteckning får den studerande anvisningar om respektive ämnes särskilda regler och traditioner vid de inledande uppsatsseminarierna och av handledaren.
• Språket ska vara begripligt, adekvat, korrekt och anpassat till sin vetenskapliga genre.
• Student som påbörjar arbetet med examensarbetet har rätt till sammanlagt 8 timmar handledningstid för examensarbete för kandidat- och magisterexamen (15 hp) samt sammanlagt 10 timmar för examensarbete för masterexamen (30 hp). Observera att handledning endast ges under terminstid. Byte av handledare kan ske vid särskilda omständigheter. Begäran om ett sådant byte, med motivering, ska göras hos ämnesstudierektor.
• I normalfallet läggs arbetet fram och försvaras vid ett seminarium med särskilt utsedd opponent. Studerande ska, om det är praktiskt genomförbart, fungera som opponent på annat arbete på seminariet. I det fall endast en student går kursen, och ordinarie uppsatsventileringsförfarande inte kan följas, sker examination av det självständiga arbetet på följande sätt: I egenskap av opponent ska studenten göra en muntlig opponering på ett tidigare framlagt examensarbete inför examinator samt handledare. Institutionen tilldelar studenten examensarbetet. I egenskap av respondent ska studenten muntligt försvara sitt examensarbete. Opponent utses av institutionen och kan vara en student från högre nivå/annat ämne, en doktorand eller en lärare.
• Efter oppositionen har studenten möjlighet att inom två veckor genomföra smärre revideringar av examensarbetet. Det är däremot alltid den version som läggs fram på seminariet som betygssätts. Därefter skickar studenten den slutgiltiga versionen av examensarbetet till examinatorn för att denna/denne ska kontrollera om rättelserna är införda.
• Examensarbetet bedöms och betygssätts av en examinator som inte är identisk med handledaren. Examinator ska dock före betygssättningen inhämta information från handledaren i frågor gällande studentens självständighet under arbetets gång.
• För betygsättning av examensarbetet, se förväntade studieresultat i respektive kursplan och betygskriterier.
• Alla examensarbeten kontrolleras i universitetets textjämförelseverktyg innan betyg sätts. Alla former av plagiat och fusk är otillåtna, se även information om plagiat på universitetets webbsidor. Den studerande får även information om plagiat och otillåtna hjälpmedel och arbetssätt på de inledande uppsatsseminarierna och av handledaren. 
• Examinator skriver ett betygsutlåtande som skickas till studenten i samband med betygsrapporteringen. Examinator skickar examensarbetet till studieadministratör för arkivering vid institutionen.
• Godkända examensarbeten publiceras elektroniskt i DiVA. Den version av examensarbetet som laddas upp av studenten för publicering ska vara den sista, det vill säga den av examinator godkända och examinerade versionen. Det är alltså viktigt att kontrollera att det är rätt version som laddas upp.

Det är mycket viktigt att alla studerande som avser att skriva ett examensarbete tar del av de förväntade studieresultat, examinationsformer och betygskriterier som gäller för examensarbetet och som är angivna i kursplanen. Kursplanen hittar du på institutionens hemsida eller i universitetets utbildningskatalog. Skulle någon formulering i riktlinjerna ovan avvika i förhållande till respektive kursplan är det alltid kursplanen som styr.

Formalia

Examensarbeten ska skrivas i den mall som institutionen tillhandahåller för studenter och som finns på institutionens hemsida. Ladda ner mallen genom att klicka på ”Uppsatsmall för studenter” på den sidan.

Examensarbeten på magister- och masternivå ska vara försedda med ”abstract” på engelska, omfattande högst 250 ord.

Viktigast av allt är konsekvens, det vill säga enhetlighet vad gäller formalia, och att den studerande alltid anger varifrån information och direkta citat har hämtats.

Ungefärligt sidantal för examensarbeten:

• Examensarbete för kandidatexamen, 15 hp: ca 30 sidor
• Examensarbete för magisterexamen, 15 hp: ca 40 sidor
• Examensarbete för masterexamen, 15 hp: ca 40 sidor
• Examensarbete för masterexamen, 30 hp: ca 60 sidor

Varje handledare lämnar noggrannare anvisningar för arbetets utformning.

Det skriftliga arbetet – kort arbetsbeskrivning

• Formulera i samråd med handledaren ett ämne för arbetet. Var noga med att ha en tydlig problemformulering och en, eller i vissa fall flera, forskningsfrågor.
• Sök material och litteratur av relevans för det valda temat och sammanställ en preliminär referenslista.
• Skriv en första disposition, skissa på hur arbetet kommer att läggas upp. Tänk enligt följande: vad vill du göra, varför är det betydelsefullt och hur skall du gå tillväga?
• Dessa tre frågor leder till den teoretiska delen av examensarbetet, där du lägger fast dina utgångspunkter liksom den metod du ämnar arbeta med för att kunna lösa uppgiften.
• Anpassa materialvalet efter tidsplanen och komplettera eventuellt litteraturen som bör användas för analysen.
• Sedan skrivs inledningen i vilken du presenterar arbetet med dess frågeställning, dess teoretiska och metodologiska utgångspunkter.
• Först därefter följer den egentliga studien eller analysen. Huvuddelen kan bestå av flera kapitel och underkapitel och i denna ventileras alla frågor och problem som temat medför. Det är mycket viktigt att frågeställningen aldrig går förlorad – att man inte förlorar sig i detaljer – och att det hela tiden finns en röd tråd i texten liksom att du skriver självständigt under beaktande av den forskning som redan gjorts. Annars är det mycket svårt för läsaren att följa argumentationen. Argumentationen måste vara logiskt uppbyggd.
• Slutdelen består av en sammanfattning av det som arbetet kommit fram till. Ingen ny information får infogas i denna del. Det är viktigt att de frågor som ställdes inledningsvis besvaras i sammanfattningen, det vill säga att början och slut hänger ihop och att hela arbetet bildar en avslutad helhet – även om det finns ytterligare frågor som skulle ha kunna besvarats.
• Ett bra arbete förutsätter en god språkbehandling. Gå alltid igenom arbetet noggrant innan det lämnas in. Kontrollera alla källor och referenser, använd stavningskontrollen och granska interpunktionen.