När ingen lyssnar på dig – om stigma och marginalisering
Att växa upp med en förälder med psykiska hälsoutmaningar kan innebära att det stigma som är förknippat med psykisk ohälsa spiller över och drabbar en själv. Förälderns stigma förs alltså över även till barnen. Det är något som ungdomarna i den här studien kan berätta om.
Men hur är det om man blir avfärdad och inte lyssnad på – inte minst av professionella inom hälso- och sjukvård och socialtjänst? Om ingen fäster tilltro till vad man säger och de egna erfarenheterna förminskas? När man är så marginaliserad att ingen fäster någon vikt vid vad man säger om sin situation och sina behov?
Det här är något som flera av ungdomarna i studien uttrycker och som kan beskrivas som ”epistemisk orättvisa”, det vill säga, när andra inte ser en som en fullvärdig och tillförlitlig kunskapskälla. Erfarenheten har inte bara att göra med deras ålder eller att de har en förälder med psykiska hälsoutmaningar, utan de berättar även om hur detta sker i relation till många andra stigmatiserade identiteter, som egen psykisk hälsa, sexuell orientering, funktionshinder och socioekonomisk bakgrund.
Anneli Silvén Hagström samt kolleger från Australien, Storbritannien och Kanada har gjort en studie där de undersöker de psykologiska och sociala effekterna av denna typ av stigmatisering. De har hållit workshoppar med en grupp ungdomar från ett landsbygdsområde utanför Victoria, Australien, där ungdomarna fått berätta om, diskutera och gestalta sina erfarenheter.
Studien är kopplad till ett co-design-projekt, StigmaBeat, där forskarna tillsammans med ungdomarna har utforskat deras erfarenheter och baserat på dessa skapat en rad korta filmer där deras upplevelser lyfts fram. Syftet med filmerna är att utmana stigmatiseringen, genom att de unga själva får dela med sig av sina erfarenheter av stigmatisering. Den samlade kunskapen ligger nu till grund för utformandet av ett utbildningspaket riktat till kommunala verksamheter och hälso- och sjukvården för att öka medvetenheten om barn till föräldrar med psykiska hälsoutmaningar och deras erfarenheter av stigmatisering.
StigmaBeat-projektet har beskrivits i en av artiklarna, där forskarna beskriver hur samarbetet gått till och vilka utmaningar det mött. Den här typen av projekt kräver omfattande och genomtänkt planering där man tar hänsyn till befintliga maktrelationer, i synnerhet när deltagarna är unga människor.
En positiv effekt, utöver att de unga själva har fått utgöra epistemiska agenter och fått möjlighet att reflektera över sina egna erfarenheter och identiteter, är att projektdesignen ger kunskaper som inte skulle varit möjliga att komma åt utan samverkan med målgruppen. Projektet fungerar sålunda både som forskning och intervention.
Läs mer om Anneli Silvén Hagström
Läs mer om barn- och ungdomsforskning vid institutionen för socialt arbete
Hine, R. m. fl. (2023). StigmaBeat: Collaborating With Rural Young People to Co-Design Films Aimed at Reducing Mental Health Stigma. Qualitative Health Research, Vol. 0(0) 1–16. DOI: 10.1177/10497323231211454
Yates, S. m. fl. (2023). Epistemic injustice in experiences of young people with parents with mental health challenges. Sociology of Health & Illness, 1–20. DOI: 10.1111/1467-9566.13730
Senast uppdaterad: 18 december 2023
Sidansvarig: Institutionen för socialt arbete