Trots personalens centrala roll finns begränsad kunskap om dessa och därför har David Pålsson, Peter Andersson, Emelie Shanks och Stefan Wiklund, forskare vid institutionen för socialt arbete, studerat personalens sammansättning med avseende på utbildningsnivå, ålder och kön.

 När de sett på tillgängliga data om de anställda noterade de att utbildningsnivån ofta är låg; inga större krav ställs på den som vill bli anställd. Den vanligaste åldern är 30-64 år, vilket betyder att de flesta har tidigare yrkeslivserfarenhet som möjligen kan bidra till praktisk och relationell kompetens. Kvinnor är i majoritet, men om man jämför med andra områden inom det sociala arbetet är männen fler än vanligt.

 Sammantaget kan man säga att gruppen kan beskrivas som pre-professionell. Det vill säga, att det inte finns någon särskild yrkesgrupp som kan göra anspråk på området som sitt eget, akademiseringen av personalgruppen är låg och organisationerna har tämligen fria händer när det gäller vilka som ska anställas. Detta leder till att det skapas ett fragmenterat och heterogent omsorgslandskap, där det blir svårt att veta vilken professionell behandling de unga faktiskt får.

 Forskarnas råd till aktörer som arbetar med policy för området är att de bör ta del av den forskning som visar på personalens centrala betydelse för omsorgskvalitet. Den låga graden av formell utbildning indikerar att ökad satsning på utbildad personal behövs.

Pålsson, D., Andersson, P., Shanks, E. och Viklund, S. (2023). A professional field? Educational attainments, gender and age among staff in Swedish residential care. Residential Treatment for Children & Youth. DOI: 10.1080/0886571X.2023.2241361