I min avhandling undersöker jag den svenska uppmaningen i en autentisk talspråklig idrottspedagogisk kontext. Mitt material kommer från lektioner i idrott och hälsa i en klass i årskurs 8, bestående av 25 elever, 19 elever med svenska som förstaspråk och 6 elever som räknas som nyanlända. Jag undersöker dels vad som kännetecknar uppmaningarna som förekommer i denna kontext, dels huruvida uppmaningarnas utformning anpassas efter mottagarnas antagna språknivå i svenska. Med hjälp av interaktionell lingvistik, systemisk-funktionell lingvistik, pragmatik samt den grammatisk-teoretiska grund som Svenska Akademiens grammatik vilar på undersöks uppmanin garna i tre steg: först studeras den idrottspedagogiska kontexten och de ramar som sätter gränserna för användningen av uppmaningar. I nästa steg undersöks uppmaningarna utifrån sin relation till den innehållsliga och språkliga omgivningen. I sista steget görs en näranalys av uppmaningarna där de olika uttryckstyperna, deras direkthetsgrad, tilltal och modalitetsförändrande element undersöks.

I min presentation kommer jag att fokusera på uppmaningens 14 olika uttryckstyper i den idrottspedagogiska kontexten och på hur dessa uttryckstyper fördelar sig över de olika mottagargrupperna i materialet. Resultaten pekar på att nyanlända elever får betydligt fler uppmaningar totalt per person än övriga elever får, att nyanlända elever får en högre andel indirekta uppmaningar riktade till sig totalt jämfört med övriga elever, men att båda elever får en minskande andel indirekta uppmaningar riktade till sig ju längre tid som går av läsåret.

Johanna Karlsson