Hur ’snippa-domen’ blev ett symboliskt övergrepp
En dom föll i Hovrätten för Västra Sverige i februari. Det är en dom där Hovrätten river upp en fällande dom i tingsrätten gällande våldtäkt mot barn, och där med friar en man från våldtäkt. I domen är tolkningen av ordet snippa i ett barns beskrivning av våldtäkten av avgörande betydelse för domen. Tre domare, varav en skiljaktig, och två nämndemän var involverade i rättegången. Den enda domare som var skiljaktig var också den enda kvinnan. Här reflekterar två sociolingvister kring hur barnets rättigheter sätts ur spel genom språklig kontroll.
Vi skulle kunna ägna det här inlägget åt att skriva om vilken betydelse ordet snippa har och hur man definierar det i en ordbok. Vi skulle också kunna fokusera på flickans förståelse av ordet kontra Hovrättens. Eller på hur ord definieras i ordböcker, och vad syftet med ordböcker egentligen är. Men det vi vill fokusera på är hur domen kan ses som ett uttryck för den standardspråkskultur som Sverige utgör, vilket i sin tur delvis ligger till grund för reproduktionen av maktordningar både vad gäller vem som bestämmer över barns rättigheter och genus.
Innan vi går vidare vill vi påminna om att språk inte är en levande sak utan en social praktik mellan människor. Detta innebär att språket får sin betydelse genom hur det används i specifika kontexter. Ord har alltså inte en fix mening utan deras betydelse är alltid uppe för förhandling i den sociala praktiken att språka.
Läs hela blogginlägget, publicerat av Barn- och ungdomsbyrån vid Högskolan Väst:
Hur ’snippa-domen’ blev ett symboliskt övergrepp
Författare:
Johan Gross, lektor i svenska som andraspråk, Högskolan Väst
Julia Forsberg, lektor i svenska, Stockholms universitet
Sociolingist: språkvetare som har en expertis på språk och samhället och gränssnittet mellan dessa.
Senast uppdaterad: 7 mars 2023
Sidansvarig: Institutionen för svenska och flerspråkighet