Den interskandinaviska teatergruppen Tväeer. Foto: Lucas Leonardo Ibanez-Fæhn

Föreställningen Karantänhotellet är en nyskriven, poetisk föreställning om tre personer som vistas på ett karantänhotell för att övervinna sin ensamhet. Skådespelaren Clara Mølsted-Ylönen skrev pjäsen om sina erfarenheter av att som dansktalande flytta till Norge.

– Da jeg flyttede fra Danmark til Norge, havde jeg hele tiden følelsen af at forstå og samtidig ikke forstå og være indenfor og udenfor på samme tid, säger Clara. – Der gik ikke lang tid før jeg kunne forstå det norske sprog og mine nærmeste forstod mig på dansk, men alligevel følte jeg mig ofte uden for fællesskabet fordi jeg snakkede at andet sprog.

I undersökningar visar sig danskan vara den största utmaningen för andra talare inom den nordiska språkgemenskapen

I undersökningar visar sig danskan vara den största utmaningen för andra talare inom den nordiska språkgemenskapen

– Men man vänjer örat på ganska kort tid, menar Jonatan som har varit ansvarig för utbildningar i danska och norska vid Stockholms universitet. – Studenterna skriver alltid i utvärderingar att de i början av kurserna inte förstår något alls, men att de efter bara några föreläsningar förstår det mesta.

– Forstod I mig? frågar Clara publiken och möts av skratt och nickanden. Kanske inte allt, men nästan allt.

Men språk handlar inte om bara om förståelse, det är djupt integrerat med känslor av tillhörighet och utanförskap.

– Da jeg skulle lære at snakke norsk, oplevede jeg også at jeg mistede min identitet og måtte genfinde den på et nyt sprog, fortsätter Clara. – Begge oplevelser har ført til følelsen af ensomhed og gjort mig nysgerrig på koblingen mellem sprog, tilhørighed og ensomhed, hvilket gav mig ideen til denne forestilling.

"Falska vänner" hindrar språkförståelsen

Här och där i föreställningen dyker orden upp som blir hinder för den interskandinaviska språkförståelsen. Det kan både vara "falska vänner" – ord som låter likadant men betyder olika saker i de olika språken – och ord som är helt annorlunda. Inte sällan kan skillnaderna vara små men betydelsefulla.

Jonatan Petterssson. Foto: Pia Nordin

– Alla de tre skandinaviska språken har till exempel både ”allena” och ”ensam” som ord för ensamhet, men ”allena” är nästan utdött i svenskan, förklarar Jonatan. – ”Ensam” uppfattar jag som ett ord som är ganska omarkerat.

– På norsk brukes ordet "alene" mer som en nøytral, saklig beskrivelse, mens ordet "ensom" også innebærer et savn etter fellesskap, säger Alva Kaisa Odden Langedok som har regisserat pjäsen och som är norsktalande.

Språket påverkar rolltolkningen

De tre skådespelarna byter roller så att en central roll i föreställningen spelas på svenska för en svensk publik eller på danska för en dansk publik och så vidare. Det är inte bara en språkfråga.

– Det blir skillnad på hur rollen blir om den görs på svenska, norska eller danska, säger Embla Hane, som är den svensktalande skådespelaren. – Danskan är liksom mer självsäker, medan det blir mer försiktigt och nervöst med svenskan. Och mer glatt med norskan (skratt). Men det är ju bara min helt subjektiva upplevelse.

Gruppen menar att de hämtat mycket av sin inspiration från språkmötet och problem och lösningar för grannspråksförståelsen. Inspirationen tycktes också ha smittat av sig på publiken.

– Mötet med grannspråken har en förmåga att locka fram alla möjliga reflektioner om språk, både personliga och mer allmänna, säger Jonatan. – De blir som en spegel där vi kan utforska vårt eget språk och gränserna för vår språkförståelse. Det är något på samma gång existentiellt och lustfyllt över det.

Institutionen för svenska och flerspråkighet ger kurser i danska och norska, se Nordiska språk