Ett intercreditoravtal syftar till att sätta upp tydliga villkor för hur olika långivare ska hantera situationen vid en eventuell insolvens eller ekonomisk kris. Foto: Korrawin/Mostphotos

I modern finansiering är det fundamentalt att kunna rangordna olika kreditgivare i förhållande till en gemensam kredittagare. Det kan till exempel handla om relationer mellan banker, kreditfonder och obligationsinnehavare. För att åstadkomma denna rangordning används ofta något som kallas intercreditoravtal.

Ett intercreditoravtal är en överenskommelse mellan olika långivare som reglerar rangordningen och fördelningen av fordringar i händelse av att låntagaren hamnar i ekonomiskt trångmål eller går i konkurs. Det används vanligtvis när det finns flera långivare som har lånat ut pengar till samma låntagare och syftar till att fastställa deras rättigheter och skyldigheter i händelse av en kris. Genom intercreditoravtalet kan långivarna komma överens om hur deras fordringar ska prioriteras och hur fördelningen av tillgångar ska ske om låntagaren inte kan betala tillbaka hela skulden. Det ger klarhet och struktur åt långivarnas rättigheter och skyddar deras intressen i en potentiell insolvenssituation.

Bruket av intercreditoravtal är en del av en kontinuerlig utveckling av metoder för riskfördelning och krishantering, där kreditmarknadens aktörer själva är drivande. Genom att låta intercreditoravtal få genomslag vid företagsrekonstruktion och konkurs, åstadkoms ett slags harmonisering av villkoren för prioritetsskiktning mellan avtalsslutande borgenärer, utan ingrepp i nationell sak- eller insolvensrätt.

Bryter ny mark

Internationellt finns en omfattande juridisk litteratur om intercreditoravtal, men hittills har sådana avtal inte varit föremål för någon djupare undersökning med utgångspunkt i svensk rätt. Således går det att konstatera att Sara Göthlin med sin avhandling ”Prioritet och avtal – intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens” i stora delar bryter ny mark på detta område. Hon försvarade avhandlingen med framgång vid Stockholms universitet den 2 juni 2023. Opponent var universitetslektor Johan Adestam, Örebro universitet.

Sara Göthlin är verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Som tidigare advokat inom bank- och finansrätt har hon mångårig erfarenhet av att biträda svenska och utländska långivare och låntagare i samband med bland annat förvärvs- och fastighetsfinansieringar. 

I sin avhandling analyserar Göthlin strukturen och funktionen hos intercreditoravtal, samt de förutsättningar som krävs för att avtalen ska gälla vid insolvens (när en låntagare hamnar i ekonomisk kris). Särskild uppmärksamhet ägnas åt avtal där en långivare frivilligt efterställer sig i förhållande till viss eller vissa (men inte alla) andra långivare. Detta görs genom tydliga exempel och med hänsyn till syftet med regleringen inom finansieringsområdet och internationella marknadspraxis.

Riktar sig till jurister med intresse för kreditväsendet, finansiell reglering och obestånd

Göthlins arbete ger oss en djupare förståelse för hur intercreditoravtal fungerar i svensk rätt och hur de kan påverka olika aktörer inom finanssektorn. Genom att undersöka och belysa detta område bidrar hennes avhandling till rättsutvecklingen och till att skapa ökad klarhet och förutsägbarhet inom finansieringsvärlden. Den riktar sig särskilt till forskare, praktiserande jurister, lagstiftare och rättstillämpare som är intresserade av frågor om kreditgivning, finansiell reglering, förmögenhetsrätt och obeståndsrätt.

Läs mer om avhandlingen på jure.se

Läs mer om Sara Göthlin
 

Text: Natalie Oliwsson