Illustration: Cienpies Design / Mostphotos

Kvinnor och män ska kunna verka på lika villkor och med samma möjligheter till akademisk karriär.

Ur Jämställdhetspolicy, SU FV-3302-21

Vid Stockholms universitet sker det operativa jämställdhetsarbetet inom ramen för jämställdhetsintegrering, som är en politisk strategi där målet är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv. Juridicum har bidragit till detta tema på flera sätt. Ett av de mest påtagliga är att andelen kvinnliga professorer idag uppgår till 44% (14 av 32) och andelen kvinnliga lektorer till 53% (15 av 28).

Här har det skett en stor förändring de senaste åren - så sent som för tio år sedan var andelen kvinnliga professorer vid Juridicum enbart 16%. Också i ledningen är det märkbart, exempelvis genom att fakulteten har haft en kvinnlig dekan de senaste fem åren. Nuvarande prodekan samt ställföreträdande prefekt är även de kvinnor.  

– Jämn könsfördelning är något som Juridicum sedan länge och på ett integrerat sätt bevakar i alla delar av verksamheten, exempelvis när arbetsgrupper sätts samman, när ledningsfunktioner utses, konferensprogram arbetas fram eller olika typer av positioner bemannas. Det tycker jag syns, inte minst på sammansättningen av Juridicums ledningsfunktioner, säger Juridiska fakultetens dekan Jessika van der Sluijs.

Flera kvinnliga pionjärer inom forskningen 

Varje år utser FN ett särskilt tema för årets internationella kvinnodag, vilket 2023 har kommit att bli "DigitALL: Innovation and technology for gender equality". På det relaterade området rättsinformatik (IT-rätt) har Juridicum haft kvinnliga pionjärer inom forskningen redan sedan början av 1990-talet med professor Cecilia Magnusson Sjöberg i spetsen, nu tillsammans med docent Liane Colonna och lektor Katharina Fast Lappalainen. Men också inom flera andra rättsområden har kvinnliga forskare från institutionen uppmärksammats med utmärkelser för sina bidrag till forskning och undervisning.

När det kommer till frågor om jämställdhet så finns det flera inom institutionen, vars rättsvetenskapliga forskning kan nämnas i sammanhanget. Ett exempel är professor Laura Carlsons forskning om balansen mellan arbete och fritid, och på senare tid om lönetransparens. Doktoranden Paul Lappalainen forskar om tillgång till rättslig prövning för att motverka diskriminering och öka jämställdheten mellan könen. Om detta projekt går att läsa mer i artikeln "Så kan rättigheterna för diskriminerade stärkas".

Läs mer om Juridicums jämställdhets- och likabehandlingsarbete