Jubileumsbok om dataskyddet 50 år

Liksom ett välåldrat vin som vinner i smak och mognad med åren, blir dataskyddslagstiftningen alltmer relevant med tiden. Tillsammans med andra experter har Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, bidragit till att belysa dataskyddets historia och dess betydelse i dagens digitala era.

Cecilia vid skrivbordet
”Medan jubileet för Datalagen markerar en viktig milstolpe i dataskyddets historia, påminner det oss också om det fortsatta behovet av att granska och anpassa vår lagstiftning för att möta de utmaningar som den snabba teknologiska utvecklingen för med sig” säger Cecilia Magnusson Sjöberg. Foto: Niklas Björling

Dataskyddet har under de senaste femtio åren vuxit till att bli en central och avgörande del av vårt juridiska och teknologiska landskap. I dagens digitala era, där datahantering och informationsutbyte sker i en omfattning som aldrig tidigare skådats, har behovet av ett starkt och effektivt dataskydd blivit en oerhört aktuell och viktig fråga. Inte minst märks det i samband med de olika IT-attacker och dataintrång som nu äger rum allt mer frekvent.

Jubileet för Datalagen (1973:289), som var den första nationella dataskyddslagstiftningen i världen, ger en lämplig anledning till eftertanke och reflektion över vägen vi har färdats på detta område – och vart vi är på väg. I en ny bok, "Dataskyddet 50 år", sammanfattas och analyseras utvecklingen av dataskyddslagstiftningen från dess späda början till dagens komplexa regelverk. Det sker genom bidrag av ett stort antal författare. Alla med olika bakgrund och erfarenheter av dataskyddet. 

– I den här antologin har vi strävat efter att mångsidigt skildra dataskyddsregleringens utveckling, de kritiska rättsfrågorna och de praktiska utmaningarna vi står inför. Genom att bjuda in författare med olika expertis och erfarenheter av dataskyddet så hoppas vi kunna ge en heltäckande bild av områdets komplexitet och mångfacetterade natur, säger Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, som är en av de fem som suttit i bokens redaktionskommitté.

Har publicerats med fri tillgänglighet  

Bidragen i boken har följaktligen en skiftande karaktär. Antologin innehåller till exempel akademiska bidrag, traditionella rättsutredningar, personliga betraktelser och beskrivningar av det praktiska dataskyddsarbetet. Från Juridicum finner vi bidrag inte enbart från Cecilia, utan också från Liane Colonna, docent i rättsinformatik, som skriver om förhållandet mellan artikel 22 i den allmänna dataskyddsförordningen och artikel 14 i den föreslagna AI-lagen.

– Vi i redaktionskommittén har arbetat med ämnesval och samordning samt lämnat synpunkter på bidragen, men i slutändan är det författarna själva som står för sina texter, berättar Cecilia och fortsätter;

– Vissa av bidragen har vi särskilt utformat för att de ska kunna vara användbara i undervisningen, men som helhet är boken avsedd för alla med ett intresse för dataskydd och en önskan om att fördjupa sina kunskaper inom området. Därför finns bidragen också publicerade med open access. Förhoppningsvis kommer den att kunna bidra till en ökad förståelse för dataskyddets betydelse och komplexitet, och inspirera till fortsatt lärande och diskussion inom detta viktiga område!

Text: Natalie Oliwsson