Stockholms universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding, höll ett anförande i inledningen av konferensen. Foto: Juridiska institutionen

Konflikten i Ukraina, med den pågående ryska aggressionen, har satt frågor kring lagstiftande instansers verksamhet under och efter tid av krig i centrum av den offentliga debatten. Det är på alla sätt högst aktuella frågeställningar men väpnade konflikter och deras konsekvenser är inte på något vis unika för Ukraina. Många länder runt om i världen, oavsett kontinent, har stått inför liknande dilemman om hur krig, väpnad konflikt eller inre oroligheter i en nation påverkar lagstiftande instansers funktion, karaktären av lagstiftningen och innehållet i de lagar som antas under dessa perioder.

Konferensen ”Legislation and legislatures in war and recovery” syftade till att belysa dessa mycket komplexa frågor i en diskurs som snarare fokuserade på de inhemska svaren – de "inifrån" den nationella verkligheten – än på hur folkrätt eller internationell humanitär rätt (krigets lagar) reglerar väpnade konflikter. På så vis var konferensens tema mycket innovativt i sammanhanget då forskare och praktiker från hela världen bjöds in att bidra med sina unika erfarenheter av inhemsk lagstiftning ifrån sina länder. 

– Konferensen blev väldigt lyckad! Med utgångspunkt i kriget i Ukraina så tog den upp två viktiga frågor, åtminstone för oss som arbetar med juridik, både som forskare och som praktiker. Dessa två frågor är väsentliga för alla demokratiska rättssystem vars önskan är att behålla sin karaktär även då de utsätts för en fysisk attack eller någon annan exceptionell omständighet så som ett inbördeskrig, berättar Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet, som var med och arrangerade konferensen. 

Viktigt att inte göra avkall på rättsliga grundpelare

De två frågorna som Mauro nämner som grundläggande för ett demokratiskt rättssystem är för det första det ofrånkomliga kravet av att ett demokratiskt system fortsatt håller parlamentet som centrum för lagstiftandet - det vill säga att det fortsatt ska vara det som beslutar om regleringen som påverkar medborgarnas liv. Detta eftersom parlamentet är folkets främsta representant i en fungerande demokrati. För det andra talas det om nödvändigheten av att ett rättssystem, och i synnerhet lagstiftning, måste kunna anpassas till krigets behov utan att det för den delen kompromissas med vad som kan anses vara de rättsliga grundpelarna i en demokrati: rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Och det oavsett hur tvingande omständigheterna är.

Efterkonfliktfasen var en annan viktig aspekt som analyserades under konferensen. Frågor om hur lagstiftning kan användas som ett verktyg för att främja nationell eller ekonomisk återhämtning togs upp. Diskussionen rörde sig kring om denna fas erbjuder en möjlighet att revidera gamla lagar och praxis eller om det är viktigt att visa normalitet genom att återgå till de tidigare lagarna och praxisen. 

Rollen av internationellt stöd i efterkonfliktfasen och frågor om kompensation för krigsskador, amnesti, benådningar, garanterade politiska positioner för deltagare i kriget och diskvalifikationer från olika aspekter av det offentliga livet diskuterades också. Vidare diskuterades inkluderingen av mänskliga rättighetsnormer i efterkonfliktfasen.

Kommer tryckas i två specialnummer

Konferensen ansågs genomgående vara mycket lyckad med många givande och intressanta diskussioner. Även om deltagandet var begränsat till enbart ett fåtal på plats, så var den öppen för online-deltagande från hela världen och lockade därigenom en betydande deltagarskara. Öppningen av konferensen bjöd på välkomnande ord från Stockholms universitets rektor Astrid Söderberg Widding, Sveriges riksdags talman Andreas Norlén samt Juridiska fakultetens dekan Jessika van der Sluijs, vilket gav en högtidlig och prestigefylld start på evenemanget.

De presenterade bidragen kommer nu att genomgå en dubbelblind peer review-process och publiceras i två specialnummer av tidskriften Theory and Practice of Legislation. Det första numret kommer att behandla frågan om lagstiftning under kriget, medan den andra tillägnas frågan om lagstiftning under efterkrigstiden. Tidskriften, som publiceras i Storbritannien men har sin bas vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, är enligt både Scimago och Scopus världsledande ifråga om lagstiftningsstudier.

Läs mer om Theory and Practice of Legislation
 

Text: Natalie Oliwsson