Foto: Andrey Popov/Mostphotos

Det är fortsatt mycket vanligt att internationella företag och organisationer väljer att lösa sina tvister genom skiljeförfaranden istället för att gå via traditionella domstolsprocesser. Skiljeförfaranden fungerar i grund och botten som en enda instans där parterna i förväg avstår från rätten att överklaga skiljedomar på grund av själva tvistens sakfrågor. Det betyder dock inte att parterna ger upp rätten till en rättvis process. Möjligheten att ifrågasätta en skiljedom finns där för att säkerställa att processen genomförts på ett korrekt och rättssäkert sätt.

Ett av de skälen för att ifrågasätta skiljedomar är något som kallas för "uppdragsöverskridande", vilket tas upp i lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) 34 §. Detta händer till exempel när skiljemännen fattar beslut baserat på rättsfakta som inte har tagits upp av någon av parterna. Även om statistiken visar att det är få som lyckas ifrågasätta en skiljedom på den här grunden, så har det ändå blivit allt vanligare att den används i klandertalan.

Jur.dr Jeremy Zell har med sin avhandling ”Excess of Mandate in International Commercial Arbitration Law: A Comparison of the US Federal Arbitration Act and the Swedish Arbitration Act” utforskat detta centralt betydelsefulla begrepp inom internationell skiljedom, som en grund för skiljedomens upphävning i internationella skiljenämndens rätt. I synnerhet jämförs de amerikanska domstolarnas tillämpning av begreppet i amerikansk rätt med svenska domstolars tillämpning enligt svensk rätt.

Slutsats: Ingen universell definition

Jeremy Zells avhandling är betydande av flera skäl. Genom att undersöka likheterna mellan amerikansk och svensk lag när det gäller upphävande av skiljedomar på grund av överskridande av skiljemännens befogenheter, belyser avhandlingen viktiga skillnader och likheter mellan olika rättssystem. Detta ger insikt om hur begreppet "uppdragsöverskridande" tolkas och tillämpas i olika jurisdiktioner.

Studien drar slutsatsen att, trots att uppdragsöverskridande behandlas som ett utbrett internationellt begrepp i internationell skiljedom, varierar dess tillämpning avsevärt mellan olika rättssystem. Detta beror bland annat på olika lagstiftares syften att införa begreppet i den nationella lagen samt olika praxis och traditioner inom varje jurisdiktion. Avhandlingen är härmed väsentlig, eftersom den ifrågasätter idén om en universell definition av begreppet.

Genom att visa på de varierande tolkningarna och tillämpningarna av begreppet uppdragsöverskridande mellan olika rättssystem hjälper Zells avhandling till att främja en djupare förståelse för de komplexa aspekterna av internationell skiljedom. Den understryker också vikten av att ta hänsyn till lagstiftningens syften och rättssystemens olika traditioner när man analyserar begrepp inom juridiken - vilket är värdefulla insikter för såväl domstolar, skiljedomare, akademiker och praktiker att ta med sig även i andra likvärdiga situationer.

Läs avhandlingen i fulltext

Kontaktuppgifter till Jeremy Zell
 

Text: Natalie Oliwsson