Lagstiftande samråd är en viktig del av EU:s deltagardemokratiska princip och innebär att intressenter och organisationer som är direkt berörda av ett lagstiftningsförslag involveras. Det kan inkludera experter, branschorganisationer, icke-statliga organisationer och allmänheten. Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Demokrati handlar inte bara om att kryssa i en valsedel vart fjärde år. Det handlar om att vara delaktig i samhället, att påverka de lagar och beslut som påverkar våra liv. I EU har detta fått en särskild betydelse sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Därifrån hämtar EU sin demokratiska legitimitet inte bara från representativ demokrati (valda representanter) utan också från deltagardemokrati, där medborgare och berörda parter får möjligheten att aktivt vara med och forma beslut.

Deltagardemokrati i EU handlar om öppenhet, delaktighet och att medborgarna har rätt att vara med och påverka. Det handlar om att lyssna på människors åsikter innan beslut fattas och att se till att beslutsprocessen är rättvis och inkluderande. En viktig del av detta är processen med lagstiftande samråd, där det offentliga eller politiska organet som är ansvarigt för att utarbeta och föreslå lagar eller regleringsförslag rådfrågar olika intressenter, berörda parter eller allmänheten innan de slutför och lägger fram lagstiftningsförslaget för godkännande eller beslut.

Sverige som referensfall

I avhandlingen ”Realizing the Principle of Participatory Democracy in the EU - The Role of Law-making Consultation” har Gloria Golmohammadi utforskat hur lagstiftande samråd kan främja förverkligandet av principen om deltagardemokrati, med fokus på samråd som ett flernivåfenomen som förekommer på EU-nivå och nationell nivå, med Sverige som referensfall. Det gör hon utifrån tre huvudsakliga frågeställningar, nämligen;

1. Vad innebär EU:s deltagardemokratiska princip? 
   Här tittar Golmohammadi på teorin bakom principen och hur den påverkar lagstiftningsprocessen i EU. Vilka rättigheter och skyldigheter medför den deltagardemokratiska principen för EU-institutioner, medborgare och nationella institutioner?
    
2. Följs principen om deltagardemokrati i samrådsförfarandena?
   Genom fallstudier analyseras samrådsförfaranden på både EU-nivå och i Sverige. Håller de sig till kraven för att vara delaktiga och rättvisa?
    
3. Hur kan de lagstiftande samråden förbättras? 
   Avhandlingen föreslår fem handlingslinjer för att göra samråden mer demokratiska och inkluderande. För varje av dessa handlingslinjer undersöktes konkreta förslag på hur man kan förbättra samråden.

Ger viktiga insikter för en stärkt demokrati

Resultaten från avhandlingsprojektet pekar på att det finns utrymme för hur EU och medlemsstater som Sverige kan bättre anpassa samråd till principen om deltagandedemokrati. Samtidigt har den deltagardemokratiska principen viktiga implikationer för medlemsstaternas rättsordningar. För svensk del innebär principen en ny tolkning av den grundlagsstadgade skyldigheten för regeringen att samråda (remissväsendet).  Det rättsliga ramverk som studien utarbetar kan på så vis bidra till att göra de lagstiftande samråden mer öppna, rättvisa och inkluderande. 

Sammanfattningsvis ger Gloria Golmohammadis studie oss viktiga insikter i hur vi kan stärka demokratin både i EU och i Sverige. Genom att inkludera medborgarna och berörda parter på ett meningsfullt sätt i beslutsprocessen kan vi säkerställa att lagarna är representativa och svarar på samhällets behov och önskemål och på så sätt bygga en starkare och mer inkluderande demokrati. 

Läs avhandlingen (i fulltext)

Kontaktuppgifter till Gloria Golmohammadi

Text: Natalie Oliwsson