Lagen om hemlig dataavläsning är en del av regeringens 34-punktsprogram för åtgärder mot gängkriminalitet och syftar till att ge polisen större möjlighet att kunna verkställa hemliga tvångsmedel och exempelvis även komma åt krypterad kommunikation.
Lagen har funnits nu i drygt ett år och infördes tillfälligt för en 5 års period. Innan dess ska en utvärderingen av användningen göras. Enligt Dennis Martinsson, doktor i straffrätt, finns det dock flera olika integritets- och rättssäkerhetsaspekter som är värda att vara uppmärksam på gällande den fortsatta användningen av hemlig dataavläsning:
– Ett av problemen är att vi under en lång tid har sett en förskjutning i hur tvångsmedel används. Det blir så att man först inför ett hemligt tvångsmedel av det här slaget, med de här begränsningarna kring att använda det vid grov brottslighet eller gängkriminalitet, men så sker en sorts normalisering där tvångsmedlet sedan används för helt andra brott som man inte hade tänkt sig från början.
Se "Polisens hemliga övervakning - så används den" som sändes i SVT Nyheter Direkt den 31 maj 2021.
Om Dennis Martinsson
Dennis Martinsson är universitetslektor och doktor i straffrätt vid Juridiska institutionen. Han disputerade vid Stockholms universitet 2016 på avhandlingen "Om straffrättsvillfarelse" och deltar ofta i olika medier genom att bland annat analysera aktuella rättsfall samt förklara och diskutera olika straffrättsliga frågeställningar och teman.
Dennis Martinsson är kursföreståndare för grundkursen i straffrätt, specialkursen Straffrätt och samhälle och undervisar på Juridisk introduktionskurs (JIK), allmän rättslära samt på flera specialkurser. Dennis handleder och examinerar även examensarbeten i straffrätt.