Felipe Estrada intervjuad i Kvartal av Henrik Höjer.

Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi vid
Stockholms universitet: ”Svårförklarlig och paradoxal
situation”

Varför är just Sverige så drabbat av skottlossningar och skjutvapenvåld, enligt dig?

Den senaste tidens våldsutveckling i Sverige är av flera skäl svårförklarlig och paradoxal.
Utvecklingen av det icke-dödliga och det dödliga våldet har i ett historiskt perspektiv haft ett tydligt samband. Under 2000-talet har dock detta mönster blivit otydligt. Det skjutvapenrelaterade våldet, främst kopplat till unga män i kriminella nätverk, skiljer sig från den generella utvecklingen av ungdomsbrottslighet, och nedgången av ungdomsvåld
i synnerhet. Utvecklingen av det skjutvapenrelaterade våldet utgör alltså inte ”toppen av ett isberg”. Det betyder att vi behöver mer specifika snarare än generella förklaringar.

"För att bättre kunna beskriva och förstå våldsutvecklingen krävs analyser av högkvalitativa data som spänner över såväl tid som rum."

Det finns idag en uppsjö med ansatser som lyfter fram olika driftkrafter bakom våldsutvecklingen. Det handlar om förändringar i demografi, kriminalpolitik, narkotikamarknad, ekonomi, kultur, alkoholkonsumtion och rutinaktiviteter. Dessa förklaringar kan kopplas till teorier som rör social kontroll, resurser och tillfällesstruktur,
vilka i sin tur har olika policyimplikationer. Till de senare hör faktorer som låg brottsuppklaring av grova våldsbrott i början av våldsvågen, vilket bidragit till hämndspiraler. Liksom uppenbarligen en rik vapentillgång och konkurrens om en oorganiserad narkotikamarknad som genererar stora vinster för kriminella aktörer.

Felipe Estrada, kriminologiprofessor vid Stockholms universitet.Foto: Vilhelm Stokstad / Kontinent / Stockholms Universitet

Hur ska vi bromsa utvecklingen?

Kortsiktigt på två sätt. Polisiärt är det förstås viktigt att klara upp de grova våldsbrott som skett och lagföra dem som skjutit, om inte annat av rättviseskäl. Viktigt för att bromsa utvecklingen är att vi arbetar förebyggande. Detta kan vi göra på kort sikt genom exempelvis program som fokuserad avskräckning (sluta skjut) och avhopparverksamhet. Viktigast i långa loppet är dock att vi behöver bromsa nyrekryteringen av unga män. Detta kräver satsningar på familjer i behov av olika former av stöd, på skolan för att tidigt
hjälpa dem som har svårt att hänga med, på fritid för att knyta band till andra vuxna och binda upp tid när man inte är i skolan samt stöd till unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden. Garantier finns aldrig, men all denna verksamhet skapar en social kontroll som gör benägenheten att rekryteras mindre sannolik.

Vilket typ av forskning bör man satsa på för att bättre förstå vad som sker?

För att bättre kunna beskriva och förstå våldsutvecklingen krävs analyser av högkvalitativa data som spänner över såväl tid som rum. En sådan strategi kan hjälpa oss att kunna avgöra förklaringsvärdet hos olika mekanismer bakom våldsutvecklingen. Sverige och flera europeiska länder har exempelvis utmärkta befolkningsregister som kan användas för att studera vilka individer som begår, intensifierar eller upphör begå våldsbrott under olika förhållanden. Sådana analyser har stor potential. Det är även viktigt att tydligare utvärdera polisens och andra myndigheters insatser. Idag läggs många politiska förslag som i bästa fall kommer att vara ineffektiva och i värsta fall kontraproduktiva. Även dessa bör självfallet utvärderas.

Här kan du läsa samtliga intervjuer i sin helhet i nätmagasinet Kvartal, skriven av Henrik Höjer.

Därför skjuts det så mycket i Sverige (7228 Kb)