Forskning om polisiärt våld vinner årets Stockholmspris

Stockholmspriset i kriminologi år 2023 går till Beatriz Magaloni för hennes forskning om mänskliga rättigheter, våld och fattigdom samt polisens brutalitet. – Hon forskar om metoder som minskar våldets omfattning, både våld som utövas av kriminella och av polisen. Hon granskar också de politiska mekanismer som leder till att polisen anser sig ha mandat att till exempel tortera folk för att framtvinga bekännelser eller för att skjuta folk, säger Jerzy Sarnecki, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, en av prisets grundare samt ordförande i prisjuryn.

Beatriz Magaloni
Beatriz Magaloni, vinnare av Stockholmspriset i Kriminologi 2023. Foto: Emilia Diaz-Magaloni

Beatriz Magaloni har ägnat stor del av sin forskning av att studera polisbrutalitet och frågor rörande hur polisens arbete kan utvecklas för att vara mindre våldsam. Större delen av hennes studier är utförda i Mexiko och Brasilien, där hon undersökt det polisiära våldet och dess effekter på kriminaliteten och olika befolkningsgrupper. I Brasilien dör exempelvis cirka 6000 människor per år till följd av polisiärt våld.

– Hon har bott i favelorna i flera månader och sett hur poliserna behandlar fattiga unga män, både sådana som är  gängmedlemmar och sådana som inte är det. Ibland går man så långt att de blir beskjutna från helikopter. Hur fattiga unga män behandlas av myndigheter, inte minst polisen är ett stort samhällsproblem i många länder, säger Jerzy Sarnecki.

 

Ineffektivt med “hårdare tag”
Med olika typer av experiment har Magaloni visat att det går att minska polisens våldsamhet samt att vissa metoder fungerar bättre och att andra metoder inte fungerar.


– Hon diskuterar till exempel konkreta åtgärder för att minska tortyr och framtvingade bekännelser, men visar också att de populistiska, folkliga kraven på att polisen ska vara mer effektiv genom att bekämpa brottsligheten med hårdare tag, snarare ökar än minskar våldet, berättar Jerzy Sarnecki.

Även om det polisiära våldet i Brasilien och Mexiko i dagsläget skiljer sig stort från exempelvis Sveriges, menar Jerzy Sarnecki att diskussionen ändå är relevant här:

– Nu börjar också diskussionen om militarisering av polisen komma till Sverige, till exempel att polisen i större utsträckning ska använda skjutvapen. Man har till exempel frågat om varför blev det så många poliser skadade under upploppen i samband med Paludans provokationer och varför inga demonstranter blev skjutna och så vidare, så den där diskussionen är inte helt irrelevant för Sverige, säger han.


Samband mellan våld och fattigdom
Beatriz Magaloni är statsvetare och professor i statsvetenskap och Senior Fellow vid Freeman Spogli Institute for International Studies (FSI) vid Stanford University i USA. Dessutom är hon föreståndare och grundare för Poverty, Violence and Governance Lab, en forskargrupp inom Stanford universitet som studerar relationer mellan våld, fattigdom och samhällsstyrning.

– Magalonis forskning hjälper oss att förstå på vilket sätt våld och fattigdom samt social utsatthet förstärker varandra och att samhällets åtgårder kan både öka och minska dessa problem beroende på vilket sätt det utförs, säger Jerzy Sarnecki.

– Hon visar hon hur våldet, fattigdomen och social utslagning hänger samman. Om människor är mer våldsamma, så blir de ännu fattigare. Om samhället går in och försöker kväsa våld med våld, så kommer våldet förmodligen att bli ännu värre.