Artikeln centreras kring KOMMITTÉDIREKTIV - Kommittédirektiv är riktlinjer för de utredningar, eller kommittéer, som regeringen tillsätter.
 

För några års sedan fanns knappt formuleringen.

"Förra året dök den upp i tolv direktiv till statliga utredningar, vilket är fyra gånger så mycket som 2021, visar Arbetsvärldens genomgång av kommittédirektiv från de senaste tio åren. Under årets första kvartal har den hunnit dyka upp i fyra direktiv. I nästan samtliga fall är avsändare justitiedepartementet", Skriver Arbetsvärldens Sandra Lund.

"Henrik Tham är professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, och tar därmed del av många förslag på lagändringar nu. Han har också noterat att formuleringen dykt upp, och säger att det började redan under förra regeringen." 

Henrik Tham Foto: Sören Andersson

– Kravet får lätt komiska effekter när utredningen pekar i en annan riktning än lagförslaget. Det förekommer till och med att utredare explicit pekar på att de kommit fram till något annat än det som direktiven kräver ett lagförslag om, säger Tham till Arbetsvärlden. 

Rörelse från experten till politikern

Han ser det som en avvikelse från tidigare system där utredaren förutsättningslöst ska förhålla sig till en fråga eller ett problem.

– I det lite längre perspektivet är förändringen ett uttryck för en rörelse från experten till politikern. Kriminalpolitiken sägs uttryckligen från politiskt håll vara ideologi och ska då utformas av politiker och inte av experter. Att sedan både regering och riksdag ställt sig bakom kravet på en evidensbaserad kriminalpolitik bortser man från.

"Men det är inte bara på kriminalpolitikens område regeringen styr utredarna mer. Andra utredningar som ska förhålla sig till det är till exempel den omdebatterade frågan om anmälningsplikt, som i utredningen bytt namn till informationsplikt, av kritikerna kallas den angiverilag. Även utredningen om ett utökat straffansvar för tjänstefel har med formuleringen som säger att det ska bli en sådan lag, även fast en utredning för bara några år sedan kom fram till att det inte behövdes."

Professor Henrik Tham säger att han inte har invändningar mot att kriminalpolitiken är ideologisk, det är ju politikerna som bestämmer politikens inriktning.

Däremot har jag invändningar mot att politiker uttalar sig om sakförhållanden som saknar empirisk grund. Eller, som nu, att kriminalpolitiken i mindre utsträckning rör frågan om brott och straff utan är en del av den allmänna partipolitiken och ett medel för att nå regeringsmakten.

Läs hela artikeln "Fler statliga utredningar styrs mot önskade resultat" hos Arbetsvärlden

Här kan du ta del av Kriminologiska institutionens remissvar, flera författade av Henrik Tham.