I studien analyserar Emeli Lönnqvist hur häktespopulationerna i Sverige, Danmark, Norge och Finland har utvecklats över tid. De längsta tidsserierna sträcker sig mellan 1965 till 2020, och de kortaste från 1982 till 2020. Inom ramen för projektet undersöker hon även hur förhållandet mellan antalet häktningar och fängelsestraff sett ut över tid, samt huruvida skillnader mellan ländernas utvecklingar kan förstås utifrån skillnader i häktningslagstiftning. 

- Ett fynd i studien som är som är särskilt intressant för oss i Sverige är att vi, sett från ett nordiskt perspektiv, häktar jämförelsevis många. Vad dessa jämförelsevis höga häktningsnivåer beror på kräver dock analys av mer detaljerad statistik, bland annat om vilka som häktas och varför, säger Emeli Lönnqvist i relation till studieresultatet.

"De nordiska häktningspopulationerna har haft relativt likartade utvecklingar från 1990-talet och framåt, där populationerna har vuxit över tid. Denna tillväxt är framför allt ett resultat av längre häktningstider, snarare än ett ökat antal häktade. Proportionen av häktade i de totala fångpopulationerna har dessutom blivit större, vilket innebär att växande andel av de nordiska fångpopulationerna består av personer som inte är dömda", förklarar Lönnqvist.

Artikeln är den första i Lönnqvists avhandlingsprojekt, som på olika sätt angriper den svenska häktesinstitutionen. I nästkommande artikel kommer Emeli Lönnqvist att titta närmare på häktades rättigheter samt hur hanteringen av häktade, som under många år fått stark kritik från Europarådet och FN:s tortyrkommittéer, har förhandlats och legitimerats i den svenska kontexten.

"Jämförelser ger oss perspektiv, genom att få en bild av hur det ser ut i andra länder så kan vi se våra egna praktiker i ett nytt ljus."

- Komparativa och explorativa studier, som svarar på hur saker och ting ser ut är även ett viktigt första steg för att ta reda på varför det ser ut som det gör. Det öppnar även upp för vidare forskning kring vilka praktiker som funkar bra och mindre bra, vilket är centralt för utformningen av ett ändamålsenligt och effektivt rättsväsende, menar Lönnqvist. 

Här kan du läsa hela artikeln: "Prisoners of process: The development of remand prisoner rates in the Nordic countries".