Paradigmskiftet i svensk kriminalpolitik

Justitieminister Gunnar Strömmer får en stor intervju den 10 november i Dagens Nyheter. Lördag. Här beskriver han regeringens kriminalpolitik och de effekter på brottsligheten som förväntas av lagstiftningen.

Det finns goda skäl att bemöta denna beskrivning.

Henrik Tham har läst och reflekterar: 

Brottsoffrets integritet ska bli viktigare än de kriminellas

Att det är viktigt att minska de skador och risk för skador som brottsoffer utsätts för råder det ingen oenighet om. Det nya är dock att tala om detta i termer av brottsoffrets integritet. Det går då inte längre att föra en diskussion om var gränsen går för statens ingripanden mot misstänkta gärningspersoner. Den rättsstatliga traditionen, som växt fram sedan 1800-talet, överges. I denna tradition sågs straff- och processlagstiftning också som ett skydd för den misstänkte. Genom lag begränsades statens straffande. Detta ändras nu då det, enligt Strömmer, är samhället som ska värnas, inte gärningsmannen. 

Repression kan verka brottsförebyggande – ett nytt sätt att tänka

Långa straff kan tvärtemot vad som ofta påstås ha effekt, menar Strömmer, och framhåller att forskningen inte är entydig på den punkten. Nej, det går alltid att hitta enstaka forskningsresultat som säger att längre straff minskar brottsligheten. Stora internationella sammanställningar av forskningsresultat visar dock att längre straff inte är effektivare än kortare. Den inkapaciterande effekten av längre inlåsning kan ge marginella effekter men när och hur är oklart. Mord och dråp från 1970-talet till 90-talet utvecklades exakt lika i USA och Sverige trots att USA under perioden ökade sin fängelsepopulation med mer än fyra gånger mot Sverige med några tiotal procent. 

Det finns forskning som visar att korta straff är ganska meningslösa

Detta argument berättigas av att tiden i anstalt är för kort för att behandlingsprogram ska kunna genomföras. Bortsett från den mycket begränsade effekt som behandlingsprogram i fängelse vanligtvis har, så försvinner nu ett antal program därför att Kriminalvården inte har plats och intagna därför inte kan flyttas till en avdelning med programverksamhet eller personella resurser för att genomföra dem när antalet fångar ska trefaldigas. Så har t.ex. Tolvstegsprogrammet och Klosterverksamheten lagts ned. 

 

Läs hela artikeln i Tidskrift för Kriminalvård

 

Andra artiklar på samma tema skrivna av Henrik Tham: 

SvD: ”Nej, det handlar inte om terrorister" (2023-01-17)

Tidskrift för Kriminalvård: Straff har blivit målet istället för medlet (2022-09-06)

Tidskrift för Kriminalvård: Ett Tid(ö)sdokument oktober 2022 (2022-10-24)