Omslaget till rapporten. Illustration: Sarah Katarina Hirani

Torsdagen den 1 december var det rapportsläpp för Folkets Husbys trygghetsundersökning 2022. Leandro Schclarek Mulinari är forskare vid kriminologiska intuitionen och medförfattare till rapporten.

Grattis till publiceringen, hur känns det?

Det känns kul! Det är det ju alltid när man har gjort något och det äntligen är till allmänhetens beskådan. Sen är det lite nervöst: hur ska rapporten och siffrorna som vi tagit fram tas emot? 

Berätta vad studien handlar om?

Det är en trygghetsundersökning som jag genomfört tillsammans med Folkets Husby, en medborgardriven mötesplats i Järva. Kontexten för undersökningen är att Järvaområdet i Stockholm varit särskilt utsatt för de senaste årens våldsspiral. Även om polisen talar om att 2022 inneburit ett trendbrott, görs det mot bakgrund av ytterst allvarliga siffror: sedan 2019 fram till och med september 2022 har det skett 71 skjutningar i Järva, varav 17 varit dödsskjutningar och 20 klassificerats som mordförsök.

Mot denna bakgrund identifierade vi vikten av att undersöka tre teman. 

1. Communityvåld: Synen på och erfarenheter av kriminalitet i bostadsområdet, med fokus på skjutningar och andra allvarliga våldsdåd.
2. Communityresiliens: Synen på det egna bostadsområdet och förståelsen av invånares förutsättningar, med betoning på frågor om rasism. 
3. Community "policing": Synen på, och erfarenheter av, brottsförebyggande aktörers roll, med särskilt intresse för polisen och ordningsvakters verksamhet.

Hur gick du tillväga för att studera detta?

Undersökningen står på två ben: å ena sidan en enkät som vi fått hjälp med av Research Institutes of Sweden (RISE) enhet Mäta i samhället och å andra sidan fokusgruppsintervjuer. 

Vad kan du säga om dina resultat?

Enkäten baserar sig på 580 svar, i huvudsak unga vuxna upp till 30 år. Resultaten är inte generaliserbara då insamlingsmetoden inte är slumpvis. Men med vår metod, som i mångt och mycket bygger på Folkets Husbys förtroendekapital i området, lyckas vi nå en grupp som är särskilt intressant för oss kriminologer: å ena sidan personer som befinner sig i nära det dödliga våldet (65 procent av de svarande känner någon som gått bort i dödligt våld) och å andra sidan befinner sig i polisens blickfång (52 procent uppger att de stoppats av polis det senaste året). 

Flera av frågorna i studien är unika. Till exempel frågar vi hur ens psykiska mående påverkas i samband med skjutningar och allvarliga våldsdåd i sitt område: 31 procent skattar att de alltid känner sig nedstämda. 

Vi frågar också om man anser att myndigheter arbetar på ett bra sätt för att motverka att barn och unga i deras bostadsområde hamnar i kriminalitet - något som få tycks tycka. 78 procent placerar sig på den negativa sidan av svarsintervallet. 

För mig som fördjupat mig i rasprofilering i Sverige är ju polisfrågorna i synnerhet intressanta. Förutom att få en bättre uppfattningar om hur många gånger människor kan stoppas i Sverige tillåter resultaten också oss synliggöra vilka det är som kontrolleras: av resultaten framgår att 27 procent av de svarande med båda föräldrar födda i Afrika Söder om Sahara stoppats av polis mer än 10 gånger det senaste året. 

Var och hur kan studien göra nytta?

Genom att kartlägga erfarenheter bland en grupp människor vars erfarenheter sällan görs till utgångspunkt för offentliga samtal är det möjligt att öka förståelsen för de samhälleliga åtgärderna som (inte) behöver sättas in för att kompensera för att tryggheten blivit allt mer ojämlikt fördelad i Sverige.

Vill du läsa rapporten i sin helhet, kan du göra det via den här länken.

En liknande undersökning gjordes även år 2020, den rapporten hittar du här.