Uppdraget

Under vårterminen 2014 fick undertecknad uppdraget att katalogisera Matematiska institutionens äldre boksamling i den nationella biblioteksdatabasen Libris, värdera de intressantaste böckerna samt att ta fram uppgifter om de olika donationernas storlek och betydelse.

Historik

Hur den äldre samlingen har vuxit fram är inte helt lätt att beskriva. Givetvis har man redan från början av Matematiska institutionens verksamhet köpt in litteratur och prenumererat på relevanta tidskrifter som behövts för undervisning och forskning. Huvuddelen av den äldre boksamlingen, som nu är katalogiserad i Libris, har dock tillkommit genom donationer.

Hela samlingen består av 741 titlar varav 486 kommer från donationer. Den främste donatorn är Ivar Bendixson (1861-1935), professor vid institutionen åren 1905 till 1927 och under åren 1911 till 1927 också rektor för Stockholms högskola. Tillika var han politiskt engagerad i Stockholm. Av de 741 titlar som ingår i boksamlingen har ca 272 kommit från Bendixsons donation, alltså närmare 40%.

Den näst främste donatorn är Severin Wigert (1871-1941), verksam som amanuens vid institutionen. Wigert disputerade aldrig, men utnämndes till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Han donerade 105 titlar till Matematiska institutionen. Därefter kommer Gert Bonnier (1890-1961), professor i ärftlighetslära vid Stockholms högskola och Fritz Carlson (1888-1952), professor vid Matematiska institutionen. En intressant donator är Per Adam Siljeström (1815-1892). Han var fysiker, lärare, pedagog samt politiker. Han var också en framstående talesman för bildandet av Stockholms högskola och man får anta att det var därför han skänkte böcker bland annat till Matematiska institutionen.

En särskilt intressant person som intimt hänger ihop med institutionens historia är Gustaf Hjalmar Eneström, mest känd som försäkringsmatematiker, bibliotekarie, matematikhistoriker samt utgivare av tidskriften Bibliotheca Mathematica. Enligt hans vilja donerades hans bibliotek och arkiv till Stockholms högskola. Donationsbrevet är underskrivet av Eneströms syster, Emmy Eneström. I donationsbrevet stipuleras det att biblioteket skall hållas samman för all framtid samt ”beredas lämplig och värdig plats”. Brevsamlingen skall ”beredas fullt ändamålsenligt skydd”. Eneström avled 1923 och allt tyder på att hans samlingar inkorporerades med högskolans matematiska handbibliotek. I en biografi över honom, utgiven 1950 av K-G. Hagstroem, framgår det att så skedde.

Av någon okänd anledning beslöt större konsistoriet vid Stockholms universitet att deponera hela den Eneströmska samlingen till Kungliga Vetenskapsakademien den 23 november 1962 enligt protokoll. Uppenbarligen hade arkivet som omfattar närmare 20 hyllmeter redan förts över till KVA eftersom arkivförteckningen upprättades redan 1960-1961. En kopia av arkivförteckningen förvaras sist i de låsta skåpen.

Däremot är det oklart när boksamlingen, som omfattar ca 70 hyllmeter, samt ett antal meter småtryck överfördes till KVA, och var den placerades. Enligt en äldre bibliotekarie, verksam under många år på Vetenskapsakademiens bibliotek (KVAB), fanns det Eneströmska biblioteket i biblioteksdepån i Bålsta 1967. Denna depå öppnade 1962 och allt tyder på att boksamlingen ganska omgående överfördes dit strax efter depositionen 1962. Som nämnts ovan föreskriver testamentet att biblioteket skall hållas samman för all framtid och sannolikt plockades därför hans böcker ut från Matematiska biblioteket och fördes tillbaka till den Eneströmska boksamlingen för att därefter överföras till KVA.

En handskriven kortkatalog över den äldre boksamlingen är placerad i anslutning till böckerna. När denna katalog upprättades och av vem är oklart. När Matematiska institutionen flyttade till sina nuvarande lokaler i Kräftriket gick man 1994 igenom kortkatalogen och en stor mängd böcker från 1500-talet och framåt noterades som saknade. Även böcker som tillhör donationerna var markerade som saknade. En majoritet av de äldre trycken visade sig vid en kontroll stå på sin plats i det Eneströmska biblioteket, idag placerat i ett av SUB:s säkerhetsmagasin. Tiden har inte räckt till för att fullt ut kontrollera vilka böcker som fortfarande saknas.

I denna katalog hade alltså en del av Eneströms böcker katalogiserats vilket visar att en sammanblandning hade skett med institutionens böcker. Kortkatalogen måste alltså ha upprättas innan depositionen till KVA 1962.

Samlingen

Drygt hälften av samlingen består av matematiska arbeten från 1800-talet, 17 titlar från 1700- talet och resten, 349 från de första decennierna av 1900-talet. Såvitt jag kan bedöma ger samlingen en god bild av matematisk forskning, framförallt under andra halvan av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. De flesta böckerna i samlingen finns endast på ett fåtal bibliotek i Sverige, framförallt på Institut Mittag-Leffler.

I samlingen ingår också 5 handskrifter, nämligen föreläsningsanteckningar av Bendixson och Wigert efter Gösta Mittag-Leffler och Edvard Phragmén. Dessa anteckningar har ett mycket stort vetenskapshistoriskt värde och är nu katalogiserade i Libris. Handskrifterna är placerade sist i bokskåpen.

Donatorerna skänkte inte bara monografier till Matematiska biblioteket utan också tidskriftssviter som idag är sammanförda med de övriga tidskrifterna på biblioteket. Detta är värt att notera om man i framtiden bestämmer sig för att gallra i tidskrifterna.

Härnedan följer ett urval av donatorerna:

Tryckta källor

• K-G. Hagstroem, Gustaf Eneström : lärdomshistoriker och försäkringsmatematiker, 1852 till 1923 : Ett svenskt forskaröde i vår egen tid. Stockholm, 1950. 23 sid. Särtryck ur Nordisk Försäkringstidskrift 1950.
• K-G. Hagstroem, Gustaf Hjalmar Eneström. Artikel i: Svenskt biografiskt lexikon, bd. 13(1950)
• K-G. Hagstroem, Gustaf Eneström : till hundraårsminnet av hans födelse. I: Nordisk matematisk tidskrift, bind 1, Oslo 1953, s. 145-155.
• KVA:s årsböcker

Otryckta källor

Kungliga Vetenskapsakademien, Centrum för vetenskapshistoria

• Wilhelm Odelbergs arkiv
• Gustaf Eneströms arkiv
• KVA:s protokoll

Stockholm i maj, 2014
Clas-Ove Strandberg

Uppdraget

Efter att i projektform katalogiserat Matematiska institutionens samling av äldre matematiska böcker fick undertecknad även i uppdrag att gå igenom institutionens samling av sär- och småtryck.

Samlingen

Samlingen består av ca 14 hyllmeter där småtrycken hade samlats i gamla sköra tidskriftssamlare. Ordningen i samlarna var minst sagt bristfällig och ofta hade de små häftena lagts ner huller om buller! Många var också trasiga. En hel del tid gick åt att bringa ordning bland trycken. Under arbetets gång byttes de gamla tidskriftssamlarna ut mot nyare och framförallt starkare samlare. Trycken ordnades alfabetiskt efter författare och titel. Sammanlagt katalogiserades närmare 1.600 sär- och småtryck i den nationella databasen Libris.

Hemlån eller fjärrlån medges ej av dessa tryck. All läsning skall ske på plats. Eventuell kopiering måste göras med största försiktighet eftersom de flesta häftena är ytterst sköra.

I samlingen återfinns också en stor mängd avhandlingar som ibland publicerades i vetenskapliga tidskrifter men också som egna publikationer. Vidare en del större monografier som av okänd anledning placerats i särtrycksamlingen.

Särtrycken respektive småtrycken kommer från ett flertal donatorer, där Edvard Phragmén (1863-1937) är den främste donatorn. Uppenbarligen donerade Phragmén sin särtrycksamling till Matematiska biblioteket, dock inga monografier. Andra donatorer är Ivar Bendixson (1861-1935) och Fritz Carlson (1888-1955), samtliga här nämnda professorer vid Matematiska institutionen. Severin Wigert (1871-1941), också verksam vid institutionen, donerade en stor mängd monografier men också en särtrycksamling. Vidare Gustaf Eneström vars bibliotek deponerades hos Vetenskapsakademien 1962 som idag förvaras hos Stockholms universitetsbibliotek. En del böcker och särtryck har uppenbarligen lämnats kvar på Matematiska biblioteket. Sannolikt har många särtryck skickats till Eneström i hans egenskap av utgivare av tidskriften Bibliotheca Mathematica.

Särtryck – Offprint – Separate – Sonderdruck – Sonderabdruck – Estratto

Vad vi idag kallar ett särtryck är oftast en artikel ur en tidsskrift eller ett kapitel ur till exempel en festskrift som publiceras separat. Ibland med bibehållen paginering från originalpublikationen men inte så sällan med ett nytryckt titelblad och egen paginering. Ibland också med nytryckta dedikationsblad. Det förekommer också speciellt tryckta särtryck ur dagstidningar, exempelvis: Professor Mittag-Leffler till Stockholms Högskola : ett apropå till 80-årsdagen den 16 mars. (Särtryck ur Nya Dagligt Allehanda nr. 71, 1926)

Det första särtrycket anses ha varit Giorgio Vasaris (1511-1574) kapitel om Michelangelo i den andra upplagan av sitt berömda verk Berömda renässanskonstnärers liv, utgiven 1568. (Vita del gran Michelagnolo Buonarroti. Scritta da M. Giorgio Vasari, Pittore & Architetto Aretino. Florens 1568.) Detta särtryck trycktes i en mycket liten upplaga och är idag ytterst sällsynt.

Många stora vetenskapliga upptäckter publicerades först i vetenskapliga tidskrifter. Einstein till exempel publicerade Die Grundlage der allgemeinen Relativitätstheorie i Annalen der Physik 1916. James Watson and Francis Crick publicerade sin berömda artikel om DNA i tidskriften Nature 1953. Listan kan göras mycket lång. Många av dessa särtryck betingar idag mycket höga belopp på den antikvariska marknaden, särskilt om särtrycken har eget titelblad och egen paginering.

Särtrycken skickades ut i världen till forskarvänner och bekanta, ett enkelt och effektivt sätt att sprida sina forskningsresultat. Inte så sällan till redaktörer för vetenskapliga tidskrifter, givetvis i hopp om att bli publicerad. Ofta också till samtida berömda matematiker och då med mycket högaktningsfulla dedikationer.

Då och då kan man också se när och varifrån särtrycket skickades genom att man helt enkelt vek ihop häftet, knöt ett snöre runt om, skrev dit adressatens namn och adress samt klistrade dit ett frimärke. Inte så sällan skrev författaren dit sin egen adress, sannolikt i hopp om kommentarer till texten och kanske publicering.

Att bygga nätverk har forskare i alla tider ägnat sig åt genom att knyta kontakter under sina studier, genom att åka på konferenser eller utbilda sig utomlands för att ge några exempel. Medlemskap i akademier och vetenskapliga föreningar var – och är – ett självklart sätt att bygga nätverk. Självklart också genom att skicka särtryck på sina vetenskapliga artiklar till forskarkollegor och andra.

Författaren till en vetenskaplig artikel skickade särtrycken till olika personer som en gåva – utan kostnad för mottagaren. Idag är detta verkligen inte självklart. Den amerikanska forskaren professor Henry Petroski skrev nyligen en artikel i American Scientist med titeln ”In Memory of the Offprint”. Han hade fått veta att någon hade skrivit en artikel om honom själv och därför skrev han till författaren och bad om ett särtryck. I svaret han fick från författaren fanns en länk till artikeln och när Petroski klickade på länken fick han veta att han måste betala 37 dollar för de nio sidor som handlade om honom själv!

Orsaken var naturligtvis att han inte prenumererade på tidskriften och tydligen inte heller hade tillgång till en institutionell prenumeration. Det hela slutade med att han gick till biblioteket som fjärrlånade artikeln. Förvisso är det lätt att sprida information i dagens digitala värld, men ovanstående visar tydligt att det kan bli problem – och kostsamt – om man inte är knuten till ett stort universitet.

Provenienser

Många av de allra mest kända utländska matematikerna skickade särtryck till sina svenska kollegor, vilket är ett tecken på hur internationell den matematiska forskningen var – och är fortfarande. I samlingen finns en del tryck med Sonja Kovalevskys (1850-1891) proveniens, bland annat hennes avhandling från 1874 med handskriven dedikation på svenska till Gustaf Eneström. Avhandlingen publicerades året därpå i den tyska tidskriften Journal für die reine und angewandte Mathematik. Många prominenta europeiska matematiker skickade särtryck till Kovalevsky, till exempel Henri Poincaré, Ernst Schering, Charles Hermite och Leopold Kronecker.

Här finns också två exemplar av Ellen Keys (1849-1926) biografi om Kovalevsky ur tidskriften Dagny från 1891. Det ena med handskriven dedikation till Ivar Bendixson och det andra till Edvard Phragmén.

Som nämnts ovan finns en ganska stor mängd doktorsavhandlingar i samlingen. Här finns ett antal svenska dissertationer från första halvan av 1800-talet där svenska matematiker som Carl Johan Hill (1793-1875), Carl Johan Malmsten (1814-1886), Emanuel Gabriel Björling (1808-1872) samt Jöns Svanberg (1771-1851) satt som preses, det vill säga var författare till avhandlingarna.

Fritz Carlsons avhandling från 1914 finns här med dedikation till sin kollega Severin Wigert och Fritz Carlson i sin tur fick Harald Cramérs avhandling från 1917 med en vänlig hälsning från författaren.

Edvard Phragmén är som nämnts den främste donatorn och som exempel kan nämnas den svenske nationalekonomen Gustav Cassels (1866-1945) avhandling med handskriven dedikation på omslaget: "Vännen E. Phragmén tillgifnast från förf." Den finske matematikern Ernst Lindelöfs (1870-1946) avhandling från 1893 finns i samlingen med handskrivna dedikationer till Gustav Cassel och Edvard Phragmén.

Svenska matematiker hade nära förbindelser med tyska kollegor, till exempel skickade den tyske matematikern Edmund Landau sin avhandling från 1899 till Edvard Phragmén med handskriven dedikation på titelbladet: "Herrn Prof. Dr. Phragmén hochachtungsvoll überreicht vom Verfasser".

Både Georg Cantors (1845-1918) avhandling från 1867 och hans habilitationsskrift från 1869 finns i samlingen i flera exemplar, bland annat med dedikationer till Bendixson och till Gustaf Eneström.

Ivar Bendixson hade uppenbarligen många kontakter med franska kollegor. Ett stort antal särtryck från franska matematiker med Bendixsons namnteckning finns i samlingen, här representerat av René Baires avhandling från 1899 med handskriven dedikation: "A Monsieur Bendixson. Hommage respectueux de l'auteur René Baire."

Några tryck med dedikationer av Gösta Mittag-Leffler finns i samlingen, bland annat hans avhandling i Helsingfors från 1876 med handskriven dedikation till Gustaf Eneström.

Den välkände italienska matematikern Tullio Levi-Civita (1873-1941) skickade ett flertal särtryck både till Edvard Phragmén och Ivar Bendixson med handskrivna dedikationer.

Framtiden

Har det tryckta särtrycket någon framtid? Knappast!

Det finns visserligen en del vetenskapliga tidskrifter som fortfarande publicerar sig i tryckt form, men de blir allt färre. I och med att allt fler tidskrifter blir elektroniska kommer också det tryckta särtrycket så småningom att försvinna. Möjligen kommer kanske humanisterna att framhärda i att publicera tryckta festskrifter ytterligare en tid och kanske också ge ut särtryck, som ju ofta var betalningen för utfört arbete.

Källor

• Broberg, Gunnar, Särtrycket, kunskapen och det kulturella kapitalet. I: Biblis : kvartalstidskrift för bokvänner, 68, vintern 2014/15, s. 51-55
• Glaister, Geoffrey Ashall, Encyclopedia of the Book. 2. ed., London, 1996, s. 348
• Mustelin, Olof, Om särtryck och särtryckssamlingar. I: Finsk tidskrift, 1976:4, s. 176-192.
• Petroski, Henry, In memory of the offprint: as the material culture of scholarship changes, has the invisible college given away to the digital college? I: American Scientist, vol. 102(2014):1, s. 14-17

Clas-Ove Strandberg
Stockholm i mars 2016