Utsläpp från flygresor står för ungefär en tredjedel till en fjärdedel av universitetets koldioxidutsläpp. Foto: Travis Olbrich/Flickr cc
 

Under 2019 låg Stockholms universitets koldioxidutsläpp från flygresor på över fyra tusen ton koldioxid. Nivån har nästan legat konstant under de senaste åren. Men år 2020, under coronapandemin, sjönk utsläppen från flygresor med ungefär 75 procent. 
– Frågan är hur det kommer att bli framöver, om och när resandet kommer igång igen, säger Viktor Lundborg, miljöcontroller på Team Miljö på Fastighetsavdelningen, som kontinuerligt följer statistiken över universitetets utsläpp av koldioxid.

Viktor Lundborg, miljöcontroller. Foto: Privat

Under hösten 2021 har han sett en sakta ökning av utsläpp från flygresor, från i princip noll utsläpp vid årsskiftet till lite över 200 ton koldioxid under kvartal tre.
– Om vi anammar de positiva effekter som pandemin har fört med sig, med fler digitala möten och färre resor som inte bara genererar utsläpp utan också tid och pengar, så hoppas jag vi kan påverka hur kurvan kommer att se ut framåt i tiden, säger han och tillägger att tanken inte är att anställda ska sluta resa helt och hållet. Det kommer alltid att behöva göras resor för att genomföra forskning.
– Det handlar mer om att i större utsträckning överväga om alla resor som tidigare genomförts behövs i samma utsträckning.    

Enligt universitetets klimatfärdplan som antogs i slutet av år 2020 ska Stockholms universitet vara koldioxidneutralt år 2040, något som enligt planen innebär att ”utsläppen av växthusgaser teoretiskt måste minska med i genomsnitt fem procent per år under 20 år, exklusive negativa utsläpp.” Som statlig myndighet rapporterar universitetet in sina koldioxidutsläpp varje år till Naturvårdsverket, bland annat data på utsläpp från tjänsteresor och energiförbrukning. I arbetet med klimatfärdplanen gjordes också en kartläggning av universitetets hela klimatavtryck, där man inkluderade alla konsumtionsbaserade utsläpp från hela produktionskedjan, för att också täcka in sådant som inköp av varor och tjänster.

Hoppas på beteendeförändringar och ny teknik

– Utsläpp från flygresor står för ungefär en tredjedel till en fjärdedel av universitetets koldioxidutsläpp, beroende på vilket år vi kollar på, och det är något som går att se i statistiken och som vi själva kan påverka. Energiförbrukning är också något som vi kan styra över själva. Sen finns det andra utsläppskällor som inte är lika lätt att påverka, som rör till exempel fastigheter och inköp av varor och tjänster där stora delar av utsläppen ligger i produktionsfasen eller är inbakat i tjänstens utförande, säger Viktor Lundborg som ser framför sig att en kombination av beteendeförändringar och ny teknik kan underlätta att minska utsläppen framöver.

Vid resor kortare än 700 kilometer ska markbunden trafik som tåg prioriteras framför flyg enligt universitetets policy för möten och resor. Foto: Johanna Snellström

Han nämner till exempel funktioner som interna system för återbruk för olika produkter, eller att ventilationen i ett seminarierum kan kopplas ihop med bokningssystemet för lokaler så att inte ventilationen står på i onödan.
– Det kommer krävas mängder av åtgärder på flera olika utsläppsområden och på olika nivåer av universitetet om vi ska klara av att nå koldioxidneutralitet till 2040.
Enligt universitetets mötes- och resepolicy från november 2020 har sträckan där tåg och markbunden trafik ska prioriteras höjts från 500 km till 700 km och det är inte tillåtet att flyga till ett möte över dagen om det finns ett digitalt alternativ.
– Om vi får fler att ta tåget till Köpenhamn i stället för flyg så är det bra. I policyn ingår också att försöka välja direktflyg och undvika byten med flyg när så är möjligt, säger Viktor Lundborg.  
Nytt för 2021 är att universitetets resebyrå Egencia även kan köpa interrailkort vilket ofta förenklar och gör tågresorna billigare än tidigare.

”Vi vill hålla igång diskussionen” 

För att hålla liv i frågan om flygresor inom akademin, arrangerades seminariet “Flying less: How can we go from words to action and reduce our flying at SU?” i Geohuset i slutet av oktober. 

Martina Hättestrand, labbansvarig vid Institutionen för naturgeografi. Foto: Iris Hättestrand

– Jag tror att vi som arbetar i Geohuset känner ett extra stort engagemang för det här eftersom vi forskar om klimatförändringar vid våra institutioner. Samtidigt gör vi också många fältarbeten, både forskare och studenter, där vi ibland måste ut och resa för att kunna samla in olika prover. Det är inte helt lätt att veta hur vi ska hantera flygresor, samtidigt tror jag att det är viktigt att väcka tankar och hålla igång diskussionen, säger Martina Hättestrand, labbansvarig och miljörepresentant vid Institutionen för naturgeografi, och en av initiativtagarna till seminariet som arrangerades tillsammans med miljörepresentanter från Institutionen för geologiska vetenskaper och Institutionen för miljövetenskap.
Under seminariet talade de inbjudna forskarna Daniel Pargman, Elina Eriksson och Aksel Biørn-Hansen från KTH om ett forskningsprojekt där de kartlade flygresorna vid lärosätet vilket bland annat visade att det är ungefär 20 procent av de anställda som är ansvariga för 80 procent av utsläppen. Siffrorna ställer många svåra frågor på sin spets, konstaterade de, som: Om ett lärosäte ska minska sina flygresor, vem ska flyga mindre? Måste flygande sammankopplas med akademisk karriär? Går det att förena mål som internationalisering med hållbarhet för ett lärosäte? 

Viktigt för unga forskare att resa

– Deras presentation satte fingret på ett dilemma, att det ofta är ett fåtal forskare som står för de mesta utsläppen vid en institution och att det är de med höga löner som, enigt deras studier, reser. Det blev bra diskussioner efteråt, bland annat om att det kan vara viktigare för unga forskare att få resa och skapa nätverk, medan seniora forskare kanske har större möjligheter att minska på resandet då de redan uppnått en bra position och oftast redan har goda nätverk, säger Martina Hättestrand.
Hon tror att institutionen behöver kunna fortsätta resa utomlands för forskningsresor samt för vissa internationella möten och exkursioner, men att det går att minska på flygandet och att resa smartare. 
– Att minska på andelen interkontinentala flygningar gör stor skillnad, så att delta fysiskt på europeiska möten men att oftare delta på distans på möten längre bort kan vara ett sätt att minska vår del i koldioxidutsläppen. Att minska mängden kortare flygresor är ett annat. 
– Men sen behöver vi ha en öppenhet inför att alla har olika familjesituationer och att det kan finnas lägen där man kanske måste ta flyget hem i stället för tåget. Jag tror att arbetet med att minska flygandet blir bättre om så många som möjligt engagerar sig och tänker ut hur just de bäst kan bidra, säger Martina Hättestrand. 

Bra med universitetets klimatfärdplan

Carina Johansson, forskningsingenjör vid Institutionen för geologiska vetenskaper, som också var med och arrangerade seminariet, är inne på samma linje.

Carina Johansson, forskningsingenjör vid Institutionen för geologiska vetenskaper. Foto: Stockholms universitet

– För tio år sedan gick det knappt att diskutera flygresor inom akademin. Det är fortfarande känsligt på många sätt men håller på att ändras, och nu händer väldigt mycket vid universitetet, både centralt och vid olika institutioner, det är bra. Jag tror att universitetets klimatfärdplan är jätteviktig och att resebyrån påminner om mötes- och resepolicyn när man bokar, säger hon och berättar att Institutionen för geologiska vetenskaper uppmuntrar de anställda att ta tåget genom att betala mellanskillnaden om det skulle bli dyrare med tåg.
– Några av våra kursledare överväger också att permanent flytta vissa fältmoment till Sverige, men behöver förstås väga det mot kvaliteten på undervisningen i varje enskilt fall, säger hon.

Johanna Snellström, forskningsingenjör vid Institutionen för miljövetenskap, tar alltid tåget när hon gör arbetsresor.

”Tåg en bra plats att arbeta och reflektera på”

En som vill inspirera andra att ta tåget vid arbetsresor är Johanna Snellström, forskningsingenjör vid Institutionen för miljövetenskap. Hon arbetar på Svenska referenslaboratoriet för tätortsluft, som är en del av Sveriges miljöövervakning, och samordnar de mätningar av luftföroreningar som görs inom Sverige. Eftersom institutionen också är involverad i projekt med att mäta luftföroreningar i andra länder, till exempel i Bosnien, Belgien och Holland – så behöver hon resa en del.
– När det inte är pandemi åker jag ofta på arbetsresor både inom Sverige och till olika platser i Europa, men jag väljer alltid tåget och slutade flyga för sju år sedan. 
Hon väljer att ta tåget av flera skäl.
– Framförallt för att vi ska nå målen för Parisavtalet. Jag hör ofta att flyget är en så liten del av utsläppen, men det är en stor del av våra utsläpp i Sverige och dessutom utsläpp som vi absolut kan göra något åt själva. Sen älskar jag att åka tåg. Det är en bra plats att arbeta och reflektera på.
Under en av tågresorna genom Bosnien knöt hon kontakter som blev värdefulla för projektet, där de behövde komma i kontakt med kvinnliga studenter i landet.  
– På tåget träffar man lokalbefolkningen, det gör man inte alltid på flyget, och det uppstår ofta situationer där man börjar prata med varandra, på ett naturligt sätt, till exempel om landskapet utanför tågfönstret.
Vid institutionen har hon haft presentationer där hon delat med sig av sina erfarenheter av tågresor, nedan följer några av hennes tips.

Stationen i Banja Luka i Bosnien. Foto: Johanna Snellström


”Att åka första klass inte alltid dyrare”

Johanna Snellströms tips för de som vill resa med tåg:
Gå med i gruppen Tågsemester på Facebook, där får man snabbt bra svar på olika frågor.

  • Den bästa hemsidan för att se tidtabeller är Deutsche Bahn, https://www.bahn.de/. Planera din resa här och skriv ner ett förslag på en resrutt som du skickar till resebyrån Egencia. Ett alternativ är Eurail, https://www.eurail.com/en 
Sträckor med nattåg är praktiskt. Foto: Johanna Snellström
  • Att använda interrailkort är ofta smidigt, det blir mer flexibilitet om man behöver stanna någon dag extra.  
  • Var ute i god tid när du beställer din tågresa, cirka två veckor är bra, resebyrån behöver posta biljetterna till dig.  
  • Att åka första klass är inte alltid så mycket dyrare, och kan vara värt priset för att åka bekvämare och tystare, ibland ingår frukost och plats i lounge på en station.
  • Ta med en flaska vatten och lite mellanmål om tåget är försenat.
  • Det är bra att ha en timme vid byten så att man inte missar en anslutning.  
  • Använd nattåg om det finns. Det kan vara värt att boka plats i en kupé med bara fyra eller två personer istället för sex personer för att få mer plats. Alternativt sovkupé med bekvämare sängar som är färdigbäddade, istället för liggvagn, det beror på din budget.
  • En fin tågsträcka går mellan Zürich och Milano, försök välja den rutten.
Vacker utsikt på tågsträckan mellan Zürich och Milano. Foto: Johanna Snellström


Värt att stanna en natt på vägen

En som nyligen åkte tåg i arbetet är Caroline Falkman, medieproducent på Kommunikationsavdelningen. Tillsammans med kollegan Per Sättberger följde de med professor Alasdair Skelton vid Institutionen för geologiska vetenskaper, till klimatmötet COP26 i Glasgow i november för att göra en film om hans forskning och klimatengagemang och även göra intervjuer med andra forskare från Stockholms universitet som var på plats under mötet.
– Att åka tåg genom Västeuropa är ingen större utmaning. Det är snarare en njutning. Jag kan arbeta i lugn och ro, titta ut genom fönstret och se hur naturen och miljöerna förändras, säger Caroline Falkman.  
Rutten gick via Köpenhamn, Hamburg, Köln, Bryssel och London. Totalt tog resan 50 timmar med en övernattning på vägen. Om hon reser i Europa igen kommer hon att försöka åka tåg, säger hon.
– Diverse förseningar och inställda tåg gjorde resan lite stressig. Det fina var dock att jag fick se så mycket eftersom jag fick möjlighet att stanna till i vissa städer.
Ett råd till andra som vill ta tåget är att se till att ha goda marginaler vid byten och att stanna en natt i någon stad så att resan blir mer av en upplevelse än en transport. 
–  Just för denna rese-rutt kan jag rekommendera att stanna i Hamburg, men också i London om du har mer tid på dig.

Läs mer

Miljöarbete vid Stockholms universitet.
Stockholms universitets klimatfärdplan för perioden 2020–2040.
Seminariet ”Flying less: How can we go from words to action and reduce our flying at SU?”