Se sessionen "Hållbarhet i utbildningar – så arbetar Stockholms universitet" från Stockholms universitets hållbarhetsforum 2021
Stockholms universitet har skrivit under FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning. Det innebär dels att universitetet förbundit sig att vara koldioxidneutralt år 2040 och dels att satsa på handlingsorienterad klimatforskning samt att utveckla miljö- och hållbarhetsutbildningar. Som ett led i detta arbete beslutade rektor i slutet av 2020 om en klimatfärdplan för perioden 2020–2040.
I ett samhälleligt perspektiv bedöms universitetets forsknings- och utbildningsinsatser, enligt klimatfärdplanen, ha en betydligt större positiv effekt på utsläppsminskningarna än de direkta insatser som görs för att nå koldioxidneutralitet i den dagliga verksamheten. I planen lyfts därför förslag på åtgärder kopplade till utbildning. Det handlar bland annat om att synliggöra och utveckla kurser och program med klimat-hållbarhetsfokus och att stärka kompetensen hos lärare rörande klimat-hållbarhetsfrågor.
Samtal vid Hållbarhetsforum
En annan åtgärd är att utveckla Hållbarhetsforum som arena där forskare och andra samhällsaktörer möts för att utbyta kunskap och idéer. Vid årets Hållbarhetsforum den 22 april ägnades följaktligen en session åt hur universitetet arbetar med hållbarhet i utbildningar. Vid sessionen belystes universitetets ambitioner kring hållbarhet inom utbildningar och diskuterades hur detta arbete kan tas vidare.
Här gavs även exempel från utbildningar och kurser med hållbarhetsprofil. Christina Schaffer vid Institutionen för naturgeografi är en av pionjärerna vid universitetet i att föra in hållbarhetsaspekter i utbildningen. En av de kurser hon varit med och skapat är den tvärvetenskapliga Hållbar samhällsutveckling, som funnits i 20 år. I sin presentation lyfte hon bland annat vikten av att studenter blir medvetna om olika perspektiv samt att tvärvetenskap är berikande för både studenter och lärare. Enligt henne kan ökade inslag av hållbarhet inom utbildningar vara ett bra sätt att profilera universitetet.
Koppla hållbarhetsforskning till utbildning
Lisen Schultz vid Stockholm Resilience Centre (SRC) berättade om hur centret länge arbetat med tvärvetenskapliga utbildningar inom hållbarhet som kursen Världens eko och ett masterprogram. SRC har dessutom etablerat vetenskap om hållbar utveckling/sustainable science som eget forskningsämne och ökat antalet utbildningar i takt med ökad efterfrågan. Sedan ett par år ordnar SRC även en uppdragsutbildning för personer på ledningspositioner inom större företag (länk). Lisen Schultz berättade om stort söktryck till dessa utbildningar och kurser, god genomströmning och gott samarbete med andra institutioner.
Vision om ledarskap byggt på hållbarhet
Li Malmström vid Företagsekonomiska institutionen talade om hur institutionen arbetar utifrån en vision om ledarskap byggt på hållbarhet när de utformar sina utbildningar. De senaste åren har man integrerat hållbarhetsaspekter i samtliga kurser i företagsekonomi under två terminer. På fördjupningsterminerna erbjuds även kurser inom hållbarhet. Ökad efterfrågan från studenter på hållbarhetsperspektiv är en viktig faktor bakom detta. Företagsekonomiska institutionen startar, tillsammans med Stockholm Resilience Centre och Filosofiska institutionen, till hösten även ett kandidatprogram i företagsekonomi, etik och hållbarhet.
Anna Christiernsson vid Juridiska institutionen berättade om hur institutionen påbörjat skapandet av en ”strimma” av miljörätt i undervisningen och infört två veckors sammanhållen obligatorisk undervisning tidigt i utbildningen, för att skapa en plattform för den efterföljande strimman. Hon menar att hållbarhetsperspektiv i undervisning ligger i linje med institutionens ambition att stärka studenternas kritiska förhållningssätt till rätten.
Elis Wibacke, vice ordförande för Stockholms universitets studentkår, betonade att universitetet kan göra en stor samhällsinsats genom att producera forskning och utbildning om hållbarhet. Studenter bör, enligt honom, ges förutsättningar att sätta samhällets utmaningar i ett större perspektiv, vilket kräver fler hållbarhetsaspekter i utbildningarna och en bra dialog mellan lärare och studenter om hur detta ska gå till.
Utbildningar skapade underifrån
I den efterföljande diskussionen betonades att universitetets utbildningar till stor del är skapade utifrån ett bottom-up-perspektiv, där enskilda forskare och institutioner driver utvecklingen. I panelen fanns enighet om att det fortsatt bör vara så. Men likväl bör det gå att föra in aspekter av något eller några av de globala hållbarhetsmålen i kursmoment i ett stort antal utbildningar, oavsett fakultet. Här kan olika lösningar användas, antingen genom att nya hållbarhetskurser skapas inom program eller som fristående kurser eller att hela utbildningsprogram skapas för att hantera hållbarhetsfrågor mer specifikt.
Det kan också finnas ett behov av att stärka lärares kompetens om hållbarhet och tydliggöra hur befintliga kurser och program kan kopplas till hållbarhetsfrågor. I samtalet betonades även att när hållbarhet är en del av en utbildning, så är det viktigt att det sker någon form av examination av dessa kunskaper, så att det inte anses vara kunskap av ”lägre värde” än annan form av kunskap.
I samtalet lyftes att det finns fördelar för Stockholms universitet att profilera sig inom hållbarhet, eftersom kraven från övriga samhället är stora i dessa frågor och att lärosäten konkurrerar med varandra om studenter och personal som är intresserade av hållbarhet. Erfarenheter av att utveckla nya utbildningar mellan vetenskapsområden skulle även kunna leda till nya forskningssamarbeten.
Administrativa hinder
En annan fråga som diskuterades var hur samarbetet över institutions- och fakultetsgränser kan förbättras. Här betonade flera deltagare att det finns administrativa hinder och att det är viktigt att från centralt håll undanröja dessa hinder vid universitetet. I samtalet efterfrågades även arenor och forum där lärare/forskare från skilda områden och vetenskaper kan mötas och dela med sig av erfarenheter och kompetens. Centrumbildningarna lyftes som en möjlighet att utgöra grund för en bred diskussion om hållbarhetsfrågor inom utbildning och områdesövergripande initiativ för att skapa arenor/forum för diskussion mellan lärare efterfrågades. Möjligheten att söka rektorsmedel för att utveckla nya utbildningar, gärna tvärvetenskapliga, lyftes även.
Initiativen måste komma underifrån
Foto: Ingmarie Andersson
Yvonne Svanström, vicerektor och dekan för Samhällsvetenskaplig fakultet, betonar att hindren för samarbete inte ligger på central nivå vid universitetet. Det handlar främst om samarbetet mellan institutioner över fakultetsgränser och hur dessa institutioner ska hantera administration och indirekta kostnader. Som exempel på hur samarbete kan fungera, där hon har egen erfarenhet, lyfter hon ”Global environment and social change”, ett samarbete mellan samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteten, och kandidatprogrammet Global utveckling inom Samhällsvetenskapliga fakulteten.
– Rektorssatsningarna är också bra. Men jag vill betona att initiativen måste komma från institutionerna själva.
Behövs palett av lösningar
Foto: Rikard Kilström
Magnus Breitholtz, prefekt vid Institutionen för miljövetenskap samt ordförande i Miljörådet, ser positivt på att en diskussion startat om hur universitetet kan utveckla hållbarhet inom utbildningar. Personligen skulle han gärna se en palett av lösningar för olika typer av utbildningar. Det kan handla om enkla saker som att motivera lärare att föra in moment i utbildningar som medger att studenter reflekterar kring hållbarhetsmålen. Men det kan också handla om att gemensamt identifiera nya kurser och program med tydligt hållbarhetsfokus.
– Just nu tror jag dock nyckeln är att lärare träffas och diskuterar utbildningar över institutions- och fakultetsgränser samt att administrativa och organisatoriska hinder undanröjs, så att kloka idéer inte stannar vid enbart kloka idéer.
Han säger sig i arbetet med Hållbarhetsforum ha märkt att det finns kraft och vilja överallt inom universitetet att bidra till en samhällsomställning.
– Jag ser framför mig att vi kan skapa ett SU-gemensamt forum där dessa frågor får vara uppe till diskussion, bottom-up. Med en ökad dialog över institutions- och fakultetsgränser, i kombination med att det är "administrativt lätt" att utveckla gemensamma kurser/program, så tror jag att det helt naturligt kommer att uppstå en massa förslag på spännande nya utbildningsinslag.
Se sessionen "Hållbarhet i utbildningar – så arbetar Stockholms universitet" från Stockholms universitets hållbarhetsforum 2021
Läs ytterligare en artikel från Hållbarhetsforum 2021: Insikt om sårbarhet kan hjälpa i klimatarbetet
Läs om den nya multidisciplinära kursen Klimatförändringar och lösningar - ett didaktiskt perspektiv
Se inspelningen av förmiddagens pass vid Hållbarhetsforum 2021.