Målet med The Conversation är att ge forskningsperspektiv på aktuella ämnen och därmed bidra till en fördjupad diskussion om komplexa frågor i samhället. Stockholms universitet är medlemmar i stiftelsen bakom det digitala magasinet The Conversation sedan oktober 2019 vilket innebär att forskare vid universitetet kan få stöd av kunniga redaktörer från idéstadiet till att artikeln publiceras. Redaktörerna erbjuder sig också att komma till Stockholms universitet och hålla kurser i hur man skriver populärvetenskapligt.
Varje månad använder 18 miljoner personer The Conversation, som totalt når 42 miljoner läsare genom publicering med creative commons-licens.
Forskare med i expertlistor
Artiklarna som publiceras på sajten är fritt åtkomliga och får återpubliceras enligt licensen creative commons, det vill säga så länge källan anges och texten inte ändras. Tidningen erbjuder också forskare vid medlemsuniversiteten att stå med på expertlistor inom olika ämnen och feedback i form av månadsrapporter med statistik över genomslag, antal läsare och återpubliceringar ges till de forskare vars artiklar blir publicerade.
The Conversation startade i Australien 2011 och tidningen ges sedan dess ut i olika utgåvor, bland annat i Frankrike, Storbritannien, USA, Kanada, Afrika och Indonesien. Organisationen drivs utan vinst och ägs av medlemsuniversitet och forskningsfinansiärer.
Mer information
Kontaktperson för The Conversation vid Stockholms universitet: per.larsson@su.se
Läs mer om The Conversation: https://theconversation.com/uk
Föreslå en artikelidé: https://theconversation.com/uk/pitches
Läs om när forskare vid SU var med i workshop med The Conversation: https://www.su.se/medarbetare/medarbetarnotiser/forskare-i-workshop-med-the-conversation-1.482315
Hur är det att bli publicerad i The Conversation? Forskare vid Stockholms universitet som har medverkat med artiklar delar med sig av sina erfarenheter.
Carl Cederström, docent, Företagsekonomiska institutionen:
– Roligt att Stockholms universitet har blivit medlemmar! Det var länge sedan som jag skrev något nu, men jag minns att redaktörerna var väldigt bra, och det som är kul är att andra större nyhetssajter ofta plockar upp artiklar som skrivits i The Conversation. Något jag skrev publicerades även i Washington Post, säkert på andra ställen också.
Owen Gaffney, global sustainability analyst and science communicator at Stockholm Resilience Centre and Potsdam Institute for Climate Impact Research:
“I wrote an article based on a research paper I had just published and I got a lot out of it. They have an amazing reach and the article clearly got out to a lot of people: 31,800 readers and 85 comments.”
How was the process and the contact with the editors?
“The process was fantastic. The editor assigned to me was extremely professional and added a lot of value. It was not about proofreading – it was about structure and deep thought about who the audience is and what level to pitch to them. I really enjoyed it.”
Pernilla Malmer, senior rådgivare, Stockholm Resilience Centre:
– Jag var medförfattare till den populärvetenskapliga artikeln ”Indigenous peoples are crucial for conservation – a quarter of all land is in their hands” som publicerades i Conversation 2018. Det blev inte så mycket extra jobb för mig eftersom det var andra som draftade den, men det verkade gå snabbt och smidigt. Det jag fick ut var att det förefaller som ett bra sätt att ge uppmärksamhet till artikeln, men det är svårt att säga hur mycket extra uppmärksamhet det gav. En kul grej var den långa kommentarstråden med bra och tänkvärda inlägg från folk som läste artikeln.
Torkild Thanem, professor i management och organisation, Företagsekonomiska institutionen:
– Jag har samförfattat artikeln ”Fake news: emotions and experiences, not more data, could be the antidote” som publicerades i The Conversation nu i oktober.
Vad gav det dig att vara med?
– Det tvingade mig till att tänka mer noggrant igenom artikelns frågeställning och huvudargument och se till att det fanns tydliga belägg för det som framförs i artikeln.
Hur tyckte du att processen fungerade?
– Processen funkade bra! Även om jag var tvungen att justera några av redaktörens formuleringar, så var han effektiv, klartänkt, och ställde grundläggande frågor som man lätt glömmer bort själv.
Robert Blasiak, researcher, Stockholm Resilience Centre:
Robert Blasiak. Foto: SRC
“I think I’ve published 3–4 articles with the Conversation. I really enjoy writing, and it’s fun to write for a more general audience – I think everything I’ve written for The Conversation originated from peer-reviewed research I published, and the process of rewriting that for a general audience was fun and helped clarify my thinking more about why the research is societally relevant.”
How was the process and the contact with the editors?
“It’s been a couple years, but my memory is fairly positive. The editors want everything short and simple, and I sometimes felt their suggestions weakened the narrative. But it’s a collaborative process of back-and-forth editing, and I was always happy with the final product, and my memory is that the editors were receptive to my changes, including when I decided against some of their edits.“
Steven Lade, researcher, Stockholm Resilience Centre:
“I have attempted to have articles published in the Conversation twice. The first one, which did get published, happened when my co-author contacted an editor of the Conversation with whom she already had a professional relationship. The writing and publishing process went very smoothly and quickly from there. The article was a great way to get our message out and influence a broader audience. It can also help establish your profile in a specific area.“
Artikeln publicerades första gången hösten 2019.