Väderprognoserna idag är mycket bättre än vad de var för bara tio år sedan. Vi kan förutse risken för en kraftig storm en vecka i förväg och ju närmare i tiden vi kommer desto mer detaljrikt kan vi beskriva stormens verkningar. Ökningen av väderprognosernas tillförlitlighet bygger på vetenskapliga landvinningar i vår förmåga att förutsäga atmosfären med hjälp av datorbaserade väderprognosmodeller. Säkrare prognoser bygger också på ett förbättrat observationsunderlag.
– För att förutsäga vädret en vecka framåt måste vi veta ganska precis hur vädret ser ut idag, säger Erland Källén, professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.
Observationerna kommer huvudsakligen från ett globalt nätverk av markobservationer och satelliter, där data från de sistnämnda har blivit bättre och mycket mer omfattande under det senaste decenniet.
Långa prognoser hett forskningsområde
Att göra användbara prognoser för längre tid än en vecka framåt är fortfarande ett hett forskningsområde. I tio-års strategin för det europeiska vädercentret (ECMWF i Reading, England, där Erland Källén varit forskningschef de senaste åtta åren), ingår att utöka prognostiden för kraftiga stormar till två veckor framåt i tiden. Storskaliga väderomslag, som t.ex. värmeböljor på sommaren eller iskalla vindar från Arktis på vintern, hoppas man kunna förutsäga upp till en månad innan de inträffar.
– Säsongsprognoser för Europa är dock fortfarande ett mycket avlägset mål, säger Erland Källén. Dagens säsongsprognoser från världsledande forskningsinstitut såsom ECMWF, NCEP (USAs vädertjänst) och UK Met Office (Storbritanniens vädertjänst) har en mycket låg träffsäkerhet. De kan innehålla användbar information för professionella användare inom t.ex. försäkringsbranschen eller statliga myndigheter som är ansvariga för samhällssäkerhet. De är ännu inte särskilt användbara för en bredare allmänhet.
Källor:
Exempel på säsongsprognos
SVTs meteorolog Nitzan Cohen ställer Säsongsprognos för vintern 2017-2018