Utdrag

I denna uppsats så undersöker jag ifall resultaten i Karadja and Prawitz (2019) angående relationen mellan den svenska massutvandring under 1800-talet och framtida politiska utfall kan tolkas som ett orsakssamband. Jag argumenterar för att deras statistiska analys inte beaktar tre problem: (i) betydelsen av att inkludera för många kontroll variabler, (ii) inferensproblemet till följd av få och heterogena kluster, (ii) betydelsen av val av relevant mått på utvandringen.  Jag visar att deras statiska analys ger snedvridning av estimaten p.g.a. så kallad overfitting bias, dvs att man försöker inkludera för många kontrollvariabler med ett begränsat antal observationer(kluster). Snedvridningsproblemet uppstår eftersom deras studie har bara 32 observationer (kluster) men att den statistiska analysen baseras på mellan 27 och 46 kontrollvariabler. De få antalet observationer (kluster) leder också till att den använda statistiska inferensmetoden (”cluster robust inference”) ger felaktiga slutsatser eftersom den bygger på att man har många observationer(kluster).  Om man har få observationer, som i detta fall, så krävs en annan typ av statistik inferensmetod. Jag visar att deras resultat inte är statiskt signifikanta om man använder metoder som är utformade för att lösa inferensproblem med ett fåtal observationer. Slutligen visar jag att deras mått på utvandringen inte är pålitligt p.g.a att den inte inkluderar ett stort antal emigranter.

Läs hela artikeln

Nya publikationer (på engelska)