Andreas Nuottaniemi: Flerspråkighetens gränser

Svenska språket är inte nyckeln till låsta rum för nyanlända elever. Vi behöver en undervisning i svenska som andraspråk som verkligen jobbar för social rättvisa, säger Andreas Nuottaniemi i sin avhandling kring flerspråkighetens gränser.

Andreas Nuottaniemi
Doktorsavhandling, 2023
Institutionen för språkstudier, Umeå universitet

 

Flerspråkighetens gränser: Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid

Andreas Nuottaniemi vill bidra till utvecklingen av en undervisning i svenska som andraspråk som har flerspråkighet och social rättvisa i fokus, snarare än kunskaper i ett idealiserat "målspråk". Syftet med avhandlingen är att kritiskt granska möjligheter och hinder för att utveckla undervisningen i svenska som andraspråk.

Avhandlingen grundar sig i en etnografisk studie, där en grupp elevers och deras lärares levda erfarenheter av språk och undervisningsmetoder i en språkintroduktionsklass i norra Sveriges perifera inland utforskas. Bland annat undersöks hur svenska och andra språk är socialt uppbyggda i relation till eleverna, och hur språkinlärningsprocessen påverkar (och påverkas av) deras förutsättningar att producera levda flerspråkiga rum och att ta plats som legitima talare av svenska.

Svenska språket är inte nyckeln till låsta rum

Eleverna i studien får, likt många andra nyanlända, ständigt höra att språket – det vill säga svenska – är den nyckel som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering. Samtidigt vill gärna deras välmenande lärare, informerade av samtida skolpolitiska försök att uppvärdera flerspråkighet, framhålla samtliga ungdomarnas språk som värdefulla resurser.

Avhandlingen visar att båda dessa perspektiv tenderar att missa att vårt sätt att tala, läsa och skriva formas av ojämlikt fördelade resurser. Inte minst är tillgången till meningsfulla sammanhang för interaktion – och lyssnare som verkligen hör vad du säger – av avgörande betydelse för vilken typ av språk man lär sig. Eleverna vill gärna tala mer svenska men bjuds inte in till dessa rum vilket kan leda till att eleverna skuldbelägger sig själva. Anderas Nuottaniemis resultat utmanar den dominerande föreställningen om språklig kompetens som en huvudsakligen individuell förmåga, avhängig inlärarens motivation.

Vill se flerspråkigheten som norm

I det avslutande kapitlet diskuterar Anderas Nuottaniemi hur vi kan tänka oss en undervisning i svenska som andraspråk som istället för att bygga på enspråkighet och modersmål försöker förverkliga flerspråkighet och social rättvisa.

Läs avhandlingen Flerspråkighetens gränser: Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid

Läs essän Synen på svenska språket som integrationsverktyg bör ändras av Andreas Nuottaniemi i Dagens Arena

På denna sida