Erika Bomström Aho
Doktorsavhandling, 2023
Åbo akademi
Institutionen för lärarutbildning, Högskolan Dalarna

Syfte och frågeställningar

Syftet med avhandlingen Villkor för lärande. Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur lärar- och elevperspektiv är att studera och problematisera de villkor för lärande som erbjuds för nyanlända ungdomar på Språkintroduktion. 

Syftet behandlas med hjälp av följande forskningsfrågor:

1. Vilken slags kunskap uttrycks och tillskrivs värde av elever och lärare i det mellanrum som Språkintroduktion utgör?
2. Vad innebär de olika diskurserna om kunskap för vilka elevidentiteter som görs möjliga?

Avhandlingen är skriven inom ramen för forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete.  Pedagogiskt arbete är ett vetenskapsfält där skolnära forskning från många perspektiv och utgångspunkter studeras. Den är en del av ett större forskningsprojekt som fokuserar nyanlända elever på Språkintroduktion där ett flertal seniora forskare och doktorander ingår.

Metod och resultat

Underlaget i studien består av observationer av lektioner i fem olika ämnen, intervjuer med lärare och elever samt bedömningsmaterial som tittar på elevers förkunskaper och erfarenheter. Uppsatsens teoretiska ram är Bhabhas mellanrumsteori som används för analys av resultat och slutsatser.

Resultat

Fynden tyder på att kunskaper i svenska och kunskaper som lärts i svensk skola värderas högt av lärarna. Det lärare och elever säger visar att kunskaper i svenska uppfattas som nyckeln till sysselsättning och en plats i samhället. Elevernas andra kunskaper tillmäts inte lika mycket värde. Tidigare kunskaper som eleverna fått genom skolgång värderas dock högre än sådant som eleverna lärt sig på annat sätt, till exempel språkkunskaper inlärda utanför en skolkontext.

Resultaten tyder också på att det lärare säger om kunskap i relation till språkintroduktionselever positionerar eleverna i ett bristperspektiv – som elever som inte kan svenska, eller som några av de deltagande lärarna uttrycker det, som elever som inte ”har språket”. Eleverna berättar själva om hur de saknar svenska och hur de måste lära sig svenska, vilket stämmer överens med vad lärarna säger. 

Dessutom visar resultaten att vissa lärare använder benämningen ”elever utan bakgrund” om elever med kort eller ingen erfarenhet av skolgång i formell skola. I dessa fall kan det förstås som att ordet bakgrund används som jargong för att inte ha skolbakgrund men det synliggör samtidigt å ena sidan att bakgrund i formell skola är sammankopplat med att ha kunskaper, å andra sidan att de kunskaper som elever som inte har erfarenheter av formell skola osynliggörs.

En slutsats som kan dras av denna avhandling är att eleverna på Språkintroduktion blir stereotypiserade som elever med andra kunskaper än förväntat och att utbildningen på programmet inte utgår från elevernas förutsättningar. Deras möjligheter till lärande är därför inte likvärdiga i jämförelse med elever på andra program i svensk skola.

Läs mer

Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling och består av följande fyra publikationer:

Bomström Aho, E. (2020). Nyanlända gymnasieelever: Elevidentiteter och språkbarriärer. Acta Didactica Norden 14(1), 1–20.

Bomström Aho, E. (2022). Reading in language introductory program  classrooms in Sweden. Languages 7(36)

Bomström Aho, E. (2023). Diskurser om kunskap i relation till språkintroduktionselever. Pedagogisk Forskning i Sverige. Förhandspublicering online.

Bomström Aho, E. & Wedin, (2023) Diskurser i Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever. [Manuskript insänt för granskning]. Institutionen för språk, litteratur och lärande. Högskolan Dalarna.

Du kan också läsa hela avhandlingen här:

Villkor för lärande. Utbildning på språkintroduktionsprogrammet
ur lärar- och elevperspektiv