Bedömning i flerspråkiga skolor

Avhandlingen presenterar resultaten från två studier av lärares syn på och erfarenheter av bedömning bland andraspråksinlärare i flerspråkiga skolor. Studie I innefattar lärare i biologi, historia och engelska i svenska gymnasieskolor med en språk- och ämnesintegrerad profil, så kallad CLIL-profil (content and language integrated learning) där engelska är undervisningsspråk.  I studie II ingår lärare i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen med erfarenhet av nyanlända elever i årskurserna 7-9, på introduktionsprogram och i gymnasieskolan. I båda kontexterna förväntas eleverna lära sig undervisningsspråket samtidigt som de lär sig ämnesstoff varför språkets roll i bedömningssituationen blir av avgörande betydelse. Det övergripande syftet med studierna är att bidra med kunskap till ett hittills relativt outforskat område, bedömning av ämneskunnande bland andraspråksinlärare, och att uppmärksamma vilka konsekvenser skiftande språkpolicy och pedagogik kan få för rättvis tillgång till kunskap och därmed validitet i bedömning.

Lärares syn på och hantering av språket i undervisningen, som det framkommer i intervjuer, enkäter och bedömningsexempel, analyserades och jämfördes med de kognitiva och språkliga krav som uttrycks i kunskapskrav och i bedömningsuppgifter. Medan studie I framför allt är kvalitativ och inkluderar 12 lärare, användes en mixad metod i studie II där 196 lärare deltog i en webenkät och 13 i uppföljande intervjuer. Enkätsvaren analyserades med hjälp av deskriptiv och inferentiell statistik. Tematisk innehållsanalys användes för intervjudata, bedömningsexemplen och de öppna enkätfrågorna.

Resultat

Resultaten från de båda delstudierna visar att även om lärare hävdar att språket inte utgör en del av bedömningen, beskriver de att eleverna måste använda sig av språk för att visa prov på kritiskt tänkande och mer avancerade analytiska förmågor. Alla lärare, oberoende av ämne, fäster stor vikt vid att täcka in innehållet i kurs- och ämnesplanerna vilket visar på en bedömarkultur (accountability culture). Lärarna beskriver att de gärna vill hitta uppgiftsformat som inte utgör ett hinder för elever att visa sitt ämneskunnande och ställer så stora krav på språklig kompetens men menar att det är svårt.

Lärare i båda studierna säger att de huvudsakligen fokuserar på ämnesbegrepp i undervisningen, inte på allmänt skolspråk, och lärares syn på bedömning och deras bedömningspraktik visar sig hänga nära samman med undervisningsämnets karaktär och tradition. De icke-parametriska testerna visar att lärare med en dubbel behörighet i språk och ett ämne, anger signifikant högre användning av undervisningsmetoder som involverar en synlig språkpedagogik, t. ex att gå igenom användbara formuleringar och att förse eleverna med modelltexter. Alla lärare säger att de använder olika typer av muntlig uppföljning med elever för att kompensera för svaga skriftliga resultat. Även om användandet av elevens starkaste språk eller samlade språkliga repertoar rekommenderas i råd för undervisning av nyanlända, så hänvisar de flesta lärarna till en svensk enspråkighetsnorm.

I ett samhälle där utbildningsdiskursen har kommit att präglas av mångfald, ojämlikhet och segregation, visar denna avhandling på ett behov av en gemensam språkpolicy och pedagogik oberoende av ämne och skolform. Resultaten pekar även på behovet av en organisation och lärarprofession där ansvaret för elevers akademiska språkutveckling i alla ämnen blir tydliggjort, detta för att förse alla elever med samma tillgång till ämnesinnehåll och försäkra sig om validitet och jämförbarhet i bedömning och betygsättning i flerspråkiga skolor.

Läs avhandlingen Assessment in Multilingual Schools: A comparative mixed method study of teachers’ assessment beliefs and practices among language learners - CLIL and migrant students i DiVA

Läs artikeln Betyg sätts på ojämlika grunder från Forskning.se där Helena Reierstam intervjuas