Malin Brännström
Doktorsavhandling, 2023
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

I doktorsavhandlingen "Mellan osynlighet och avvikelse – nyanlända elever med kort skolbakgrund i grundskolans senare årskurser" fokuseras nyanlända elever med kort eller avbruten skolbakgrund i grundskolans senare årskurser. 

Avhandlingen, som bygger på analyser av policydokument, intervjuer och observationer, visar att förutsättningar och behov hos gruppen nyanlända elever med kort skolbakgrund ofta osynliggörs, vilket får till följd att eleverna i många fall inte får den undervisning som de behöver. I avhandlingen framkommer hur skolans verksamma navigerar mellan olika diskurser om nyanlända elevers skolgång och skolframgång. Exempelvis synliggörs den komplexa balansen mellan att vilja betrakta nyanlända elever i ett resursperspektiv och samtidigt inte förbise behov hos nyanlända elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund. Avhandlingens resultat pekar även på hur en diskurs om vikten av snabb integrering i den ordinarie ämnesundervisningen utgör en utmaning i undervisningen för elever med kort skolbakgrund.  

Syfte och forskningsfrågor

Syftet med avhandlingen är att undersöka om och hur nyanlända elever med kort skolbakgrund positioneras och därigenom blir till (eller inte blir till) som en särskild sorts elever med specifika behov. Detta undersöks genom en etnografisk studie utförd på tre grundskolor, där fokus har varit på när och hur denna elevkategori omtalas och hanteras i pedagogiska praktiker och utbildningspolicy. 

Följande frågeställningar har väglett arbetet: 

• I vilka situationer, hur och utifrån vilka föreställningar ges nyanlända elevers korta skolbakgrund mening?
• Hur hanteras och förklaras eventuella motsättningar mellan å ena sidan dessa elevers förkunskaper och behov och å andra sidan institutionella krav? 
• Vad möjliggörs respektive omöjliggörs därmed i skolarbetet med nyanlända elever med kort skolbakgrund?

Metod och material

Materialet till avhandlingsstudien skapades genom etnografiskt fältarbete på tre grundskolor i tre olika kommuner. På två av skolorna erbjöds eleverna inledningsvis undervisning i förberedelseklass, från vilka de sedan slussades ut i den ordinarier undervisningen. Den tredje skolan skiljde sig genom att ha en organisation där nyanlända elever med somaliska som modersmål erbjöds undervisning i tvåspråkig klass. Det etnografiska fältarbetet kombinerades med analyser av nationella och lokala policydokument rörande gruppen nyanlända elever.
 

Resultat

Avhandlingen är en så kallad sammanläggningsavhandling och består av fyra delstudier presenterade i fyra artiklar. Artiklarna finns sammanfattade i avhandlingen, men de finns också tillgängliga i sin helhet. Här nedan ges en kort överblick över de fyra artiklarna samt en sammanfattning av avhandlingens centrala resultat och slutsatser.

Artikel 1: Analys av policytexter

I artikel 1 “From subjects of knowledge to subjects of integration? Newly arrived students with limited schooling in Swedish education policy” analyseras svenska policytexter rörande grundskolans mottagande och undervisning av nyanlända elever. Resultatet visar att även om nyanlända elever med kort skolbakgrund beskrivs som en grupp med (särskilt stort) behov av undervisning utanför den ordinarie undervisningen, så har en tydlig förskjutning vad gäller förberedelseklassens roll skett i policytexterna över tid. I tidigare policytexter (1982–1996) lyfts elevers avsaknad av (skol)ämneskunskaper fram som motiv för undervisning vid sidan om ordinarie ämnesundervisning.  De senare policytexterna (2013–2016) domineras istället av formuleringar där nyanlända elevers (fysiska) exkludering från ordinarie undervisning framställs som ett problem och förberedelseklassen som en plats som eleverna ska lämna ”så snabbt som möjligt”. 

Artikel 2: Fokus på undervisningspraktiker

I artikel 2 “Struggling to teach ‘those who struggle’. Struggling to teach ‘those who struggle’. The education of newly arrived students with limited schooling in two Swedish compulsory schools” fokuseras två av avhandlingsarbetets grundskolor. I artikeln fokuseras de undervisningspraktiker som erbjuds nyanlända elever med kort skolbakgrund, hur dessa motiveras och omtalas och hur eleverna och deras pedagogiska behov konstrueras. Artikeln visar hur (o)synliggörandet av gruppen nyanlända elever med kort skolbakgrund kommer till uttryck men också skiljer sig åt mellan skolorna och i den undervisning eleverna erbjuds. Resultatet visar att skolpersonal över lag tenderade att tala om de nyanlända eleverna med kort skolbakgrund som ”svaga elever” i allmänhet eller ”svaga inlärare” av svenska i synnerhet. På skolan där de nyanlända eleverna erbjöds undervisning via sitt modersmål relaterades dock de nyanlända elevernas behov i större utsträckning till skolerfarenheter och ämneskunskaper. I artikeln konstateras att när svenskinlärningen inte var det huvudsakliga målet i undervisningen, så föreföll undervisningen vara mindre ”blind” för dessa elevers behov.

Artikel 3: Skolpersonalen om elevernas svårigheter

I artikel 3 ”Han är lite av en gåta för oss” fokuseras hur skolpersonal på de tre grundskolorna förklarar svårigheter för elever med kort skolbakgrund att uppnå skolans kunskapsmål. I resultatet framgår även att skolpersonalen har svårt att identifiera vad svårigheterna består i och ger olika förklaringar till dessa svårigheter.  I artikeln framkommer exempel på skolpersonal som förklarar svårigheter utifrån generella antaganden om elevens (förmodade) kulturella och/eller nationella bakgrund, där eleverna framställs som kulturellt och/eller kognitivt avvikande. Elevens svårigheter läggs på så vis på eleven och varken skolan eller – personalen – behöver och/eller kan därmed inte lösa problemen. Samtidigt visar artikeln på förklaringar där elevernas utmaningar snarare uppstår i glappet mellan elevernas korta eller uteblivna skolbakgrund och de krav som ämnesundervisningen på högstadiet ställer. På så vis synliggörs ett annat perspektiv där skolans organisation och undervis¬ning i relation till de nyanlända eleverna med kort skolbakgrund formuleras som en del av problemet. I artikeln uppmärksammas att förgivettaganden kring de skol- och ämneskunskaper som krävs i en viss årskurs leder till inkluderande praktiker för vissa elever och exkluderande för andra. 

Artikel 4: Fatous strategier för att passera som "normal"

I artikel 4 ”Instead of passing the test: Trying to pass as ’normal’ in the mainstream classroom” fokuseras de strategier som Fatou, en högstadieelev på en av de tre skolorna, använder för att ”passera som normal” i den ordinarie ämnesundervisningen. I artikeln framkommer hur Fatou navigerar mellan (omöjliga) krav som ställs på henne i den ordinarie undervisningen och försöker passa in. Fatou ber exempelvis sällan om hjälp utan verkar i stället ”låtsas” lösa uppgifter och prov. Trots att många lärare uttrycker att Fatou inte klarar av den ordinarie undervisningen, agerar man således som om hon gjorde det, och Fatou erbjuds samma undervisning och uppgifter som övriga elever utan någon särskild anpassning. I artikeln pekas på hur strategierna upprätthålls kollektivt i relation till skolans institutionella ramar.  I artikeln relateras resultatet till den åldersbaserade organisationen i svensk grundskola och idealet att nyanlända elever skyndsamt ska integreras i en ordinarie klass med jämnåriga. 
 

Avhandlingens slutsatser

I avhandlingen framkommer att den aktuella elevgruppens skolbakgrund och således behov osynliggörs både i rådande policy, skolors organisation såväl som undervisningens innehåll och utformning. Ett centralt resultat är att trots att de nyanlända eleverna med kort skolbakgrund ofta just saknar de skolkunskaper som krävs på högstadiet och därtill erfarenheter av undervisning i skolans olika ämnen, tas liten hänsyn till detta faktum i den undervisning som eleverna erbjuds. I avhandlingen synliggörs hur lärare och skolledare navigerar mellan motsatta diskurser och regleringar rörande gruppen nyanlända elever, exempelvis krockar idealet om att nyanlända elever skyndsamt ska (fysiskt) inkluderas i den ordinarie ämnesundervisningen med att eleverna inte lever upp till de krav som ämnesundervisningen ställer. 
I avhandlingen ger Brännström avslutningsvis råd till beslutsfattare, politiker, kommunala tjänstemän och anställda inom svensk grundskola. Dessa sammanfattas nedan:

• elever med kort skolbakgrund i grundskolan bör erkännas, synliggöras och förstås som en grupp elever vars behov ofta (i någon mån) skiljer sig från den bredare gruppen nyanlända (samt övriga jämnåriga). Här pekar Brännström på att dessa elever kan ha behov av undervisning på nybörjarnivå i skolans ämnen.
• dra nytta av den erfarenhet av att utbilda elever ”utan skolbakgrund” som finns i grundskolan. 
• var medvetna om att lärares ambition att möta sina elevers behov inte nödvändigtvis hjälper om materiella eller organisatoriska förutsättningar för detta saknas.
• ämnesundervisning på elevernas modersmål kan vara ett sätt att underlätta ämnesundervisning för skolnybörjare. 

Länk till avhandlingen:

Malin Brännström: Mellan osynlighet och avvikelse – nyanlända elever med kort skolbakgrund i grundskolans senare årskurser