Sara Snoder: "Det är inte så att vi exklusivt pratar svenska"
Flerspråkighetens möjliga utrymmen i låg-och mellanstadieklassrum. En studie av flerspråkiga grundskollärares perspektiv. I sin avhandling undersöker Sara Snoder fem lärares perspektiv på den egna flerspråkigheten och hur den kommer vill uttryck i undervisningen. Studien visar både gemensamma beröringspunkter och olikheter i hur lärarna använder och ser på flerspråkighet.
Sara Snoder
Doktorsavhandling, 2022
Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet
Flerspråkighetens möjliga utrymmen i låg-och mellanstadieklassrum
Sara Snoder disputerade veckan före jul 2022 vid Stockholms universitet med avhandlingen "'Det är inte så att vi exklusivt pratar svenska' – Flerspråkighetens möjliga utrymmen i låg-och mellanstadieklassrum. En studie av flerspråkiga grundskollärares perspektiv."
Avhandlingen visar fem flerspråkiga lärares språkanvändning och besvarar de två forskningsfrågorna:
- Vilka perspektiv på flerspråkighet och flerspråkig användning ger de flerspråkiga lärarna uttryck för?
- Hur och när bereder de flerspråkiga lärarna utrymme för användning av fler språk än svenska i den ordinarie låg- och mellanstadieundervisningen?
NC har träffat Sara för att samtala om hennes forskning
Du har under en längre tid följt fem flerspråkiga lärare och din forskning synliggör lärarnas perspektiv på den egna flerspråkigheten och också den flerspråkiga användningen i ordinarie undervisning på låg- och mellanstadiet på skolor med en hög andel flerspråkiga elever.
Kan du beskriva kortfattat vad du har funnit utifrån dina två frågor och dessa fem lärare?
– Min avhandling bidrar till att synliggöra de här flerspråkiga lärarnas potential som lokala språkliga resurser. Läroplanen för grundskolan har formuleringar om att undervisningen ska utgå från elevernas tidigare språkkunskaper och då blir de flerspråkiga lärarna en viktig länk. Jag har belyst lärarnas perspektiv vad gäller hur de ser på den egna flerspråkigheten och hur deras flerspråkighet används och kommer till uttryck i deras undervisning. De fem lärarna har olika förhållningssätt, men de har också gemensamma beröringspunkter och då framför allt hur de skapar möjligheter till flerspråkig användning både i sin undervisning och med vårdnadshavare som de har gemensamt språk med. Hur de gör detta kan ta sig mycket olika uttryck.
Varifrån fick du din idé till ditt avhandlingsarbete och hur började du ditt forskningsarbete?
– Jag arbetade som lärarutbildare och blev intresserad av att följa mina flerspråkiga lärarstudenter för att se på deras undervisning ur en flerspråkig aspekt. Men sedan kom jag på att det kunde bli fokus på lärarutbildningen så min utgångspunkt blev då att få se verksamma lärare och deras undervisning i relation till språkanvändning. Flera språk är en resurs i undervisning och lärande men hur kan det bli i ett klassrum med flerspråkig lärare och en stor andel flerspråkiga elever? Skolan i Sverige har trots allt en stark enspråkighetsnorm. Så är lärarna en resurs och i så fall på vilket sätt? För mig var det här viktiga frågor som jag var mycket nyfiken på.
Jag började mitt forskningsarbete med att välja ut skolor som hade ca 50% elever med utländsk bakgrund och mejlade rektorerna där och frågade om möjligheterna att genomföra min forskning på deras skolor. Av fem grundskolor fick jag två positiva svar från rektorerna som sedan satte mig i kontakt med lärare som hade de kriterier jag ville ha: lärarna skulle uppge sig tala ett annat modersmål än svenska (eller ha svenska och ett annat språk som de ansåg vara sina två modersmål) och så skulle lärarna vara klasslärare på låg och mellanstadiet.
Av de fem lärarna, som till slut blev de vars undervisning jag följde och som jag genomförde flertalet intervjuer med, så är tre födda i Sverige, en har bott här i 20 år och en annan i 10 år. De har alla svensk lärarexamen och alla uppgav att de behärskar både svenska och engelska. Därutöver uppgav de olika lärarna behärskning av turkiska, arabiska, grekiska och bulgariska.
Din avhandling består av tre artiklar. Vill du säga något om varje artikels forskningsinnehåll?
– Den första artikeln är mest övergripande då den tittar på hur lärarna själva beskriver sin flerspråkighet och flerspråkiga användning både i undervisningen och i kontakten med vårdnadshavare. Den visar att lärarna ser sin egen flerspråkighet både som en rättighet, en resurs men ibland också som till viss del problematisk. I relationen till vårdnadshavare kunde till exempel flerspråkigheten vara en viktig resurs medan även negativa upplevelser fanns av att bli positionerad som en ”icke-legitim talare av svenska”. En ambivalens framkommer också om den egna flerspråkigheten i relation till en enspråkig norm i skolan – att använda svenska genomgående i undervisningen som klasslärare. Exempelvis ville en av lärarna inte använda alla sina språk i början av sin lärarbana, men ändrade sig då hon tydligt såg hur det gynnade vissa elevers lärande.
Den andra artikeln ger ökad kunskap om hur lärarnas flerspråkighet tar sig uttryck i ordinarie undervisning. Här skriver jag om ”mellanrumspositioner” ett mellanrum mellan styrdokument och klassrumspraktik. Jag hittade tre utrymmen, kan man säga, där flerspråkigheten kom till uttryck med elever som delade andra språk utöver svenskan med läraren. Ett sådant utrymme var att använda ett gemensamt språk för kunskapsinhämtning och lärande. Ett annat var en gemensam känslomässig förståelse i vissa situationer och ett tredje var en språklig medvetenhet och språkliga jämförelser. I min artikel finns flera exempel på hur det här kunde se ut med exempelvis språkligt stöd för att förstå uppgifter, lyfta förkunskaper med begrepp på flera språk, gruppindelningar utifrån språkkunskaper och att dela erfarenheter av att vara flerspråkig.
Något som förvånade mig var engelskans plats i språkporträtten. Språket har en status i svensk skola som avspeglades i både lärarnas och elevernas språkporträtt.
Den tredje artikeln fick rubriken ”Var i kroppen känns språket liksom?” och handlar om lärarnas syn på och kunskap om sina elevers flerspråkiga identitet. Vi gjorde så kallade språkporträtt. Jag förklarade hur lärarna skulle använda dem med sina elver. Lärarna ritade en kroppssilhuett på tavlan. Sedan färglade de siluetten med olika färger som symboliserade lärarens olika språk. Samtidigt förklarade de för eleverna hur de tänkte med färgläggningen. Till sist fick eleverna göra likadant. Allt samlades in och sedan tittade lärarna och jag på elevernas språkporträtt och jag ställde frågor om vad läraren såg i elevernas färgläggning utifrån flerspråkigheten. Fram trädde mönster om språktillhörighet på olika sätt, trygghet, fördomar, status och mycket mer. Både kunskapsnivåer i språk och känslomässiga aspekter kom fram i samtalen. Något som förvånade mig var engelskans plats i språkporträtten. Språket har en status i svensk skola som avspeglades i både lärarnas och elevernas språkporträtt.
Din avhandling är mycket spännande läsning! Vem tycker du ska läsa den?
– Beslutsfattare ska läsa min avhandling eftersom det är viktigt att de ser över policydokument och riktlinjer vad gäller flerspråkig användning i ordinarie undervisning. Rektorer ska läsa min avhandling för att skolledare har ansvar för att leda och implementera forskning och beprövad erfarenhet och föra diskussion om vad som är viktigt i den skolkultur där de verkar. Lärare ska läsa för att de kan känna igen sig om de själva är flerspråkiga, men även för att lära mer om vilken resurs en flerspråkig kollega kan vara.
Är det något du vill tillägga avslutningsvis?
– Det här området behöver mer forskning. Här är det fem lärare som är mitt material och det finns säkerligen fler lärare som använder sin flerspråkighet på många olika sätt. Det finns många frågor om hur modersmålslärare, studiehandledare och klasslärare kan samarbeta med flerspråkigheten som en resurs – allt för att gynna elevernas lärande, språkutveckling och identitet!
Senast uppdaterad: 12 april 2023
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk