Sofia Engman
Masteruppsats
Institutionen för ämnesdidakik, Stockkholms universitet

---

 

Studiens resultat

I en studie undersöker Sofia Engman nio mellanstadieelevers uppvisade textrörlighet och ordförståelse när de läser ett reportage i Kamratposten. Även elevernas möjligheter att göra så kallade kvalificerade gissningar för att komma fram till obekanta ords betydelse undersöks. I det insamlande materialet är framgångsrika kvalificerade gissningar ovanliga. När eleverna på egen hand ska komma fram till vad obekanta ord i texten betyder hamnar de ofta på sidospår som snarare leder bort från texten. Resultatet visar också att stöttning i samtalet kan hjälpa eleven att hitta tillbaka till textens innehåll. Det indikerar ett behov av utrymme för textnära samtal i skolan och att det behovet kan vara större hos den som läser på sitt andraspråk.

---

 

NC har samtalat med Sofia om studien

Sofia har undersökt uppvisad textrörlighet och ordförståelse hos några elever på mellanstadiet som läser Kamratposten. Fem av eleverna läser efter kursplanen i svenska som andraspråk och fyra av eleverna efter kursplanen i svenska.

Kan du beskriva kortfattat vad du har funnit utifrån dina forskningsfrågor?

– Min studie bidrar med kunskap om hur några mellanstadieelevers läsning påverkas av förståelse för ord som tillför nyanser i texten, det vill säga ord som säger något om hur eller på vilket sätt något upplevs, ser ut eller sker, som till exempel knotig, ivrig och treva. Det är en annan kategori ord än vad som är vanligt när text- och ordförståelse undersöks, i synnerhet ur ett andraspråksperspektiv – då man oftare har tittat på ämnesspråk och läromedelstexter. Intressant är också att studien bidrar med kunskap om hur elever resonerar när de med olika framgång sluter sig till ett ords betydelse. Det är visserligen bara några få elever som deltar men studien ger oss en komplex bild av hur ordförståelse, textrörlighet och möjligheter att gissa sig till obekanta ord hänger ihop. 

– Eleverna i min studie lyckades inte, med några få undantag, på egen hand göra framgångsrika kvalificerade gissningar.  Många gånger leder deras försök helt fel och verkar snarare försvåra förståelsen av texten. Eleven tror sig ha en uppfattning om vad ordet betyder och tar stöd av sammanhanget för att slå fast en felaktig betydelse.

Tillbaka in i texten

– Mitt resultat visar också flera exempel på hur samtalsledaren, genom att uppmana till eftertanke och ställa frågor, stöttar eleven tillbaka in i texten. Det leder till svar som först uppvisar låg textrörlighet och sedan utvecklas till hög grad av textrörlighet. Det kan räcka med att samtalsledaren håller kvar fokus på meningen och läser om avsnittet eller uppmanar eleven att gå tillbaka till vad som står i hela avsnittet. Det visar hur läsning gynnas av textsamtal.

Vikten av textsamtal

– Undervisningen kan inte lägga över läsning på den individuella elevens ansvar. Vikten av samtal och tid att lyssna på eleven kan inte nog understrykas. Utan textsamtal är risken stor att man som lärare missar vad eleverna får med sig och inte får med sig från läsningen. Jag kan konstatera att förutsättningarna för en djupare textförståelse ser väldigt olika ut för eleverna i min studie. Det kan också konstateras att detta riskerar att gå obemärkt förbi då den övergripande förståelsen för texten inte nödvändigtvis påverkas.

– Jag menar att textsamtalet inte kan ersättas av individuella läsförståelseuppgifter och i synnerhet inte för elever som läser på sitt andraspråk.

Varifrån fick du din idé till din studie?

– Jag har funderat mycket på ordförrådets betydelse och vilka utmaningar det innebär, både att ha ett begränsat ordförråd men också vad det innebär att ha en vag uppfattning om vad ett ord betyder. Det jag sett i mitt resultat är inte någon nyhet för lärare men jag tyckte att det var spännande att undersöka elevernas resonemang och att titta närmare på ord som tillför nyanser i texten.

Eleverna jobbar hårt

– Det blev väldigt tydligt för mig hur bräcklig förståelsen blir och hur snabbt det går att hamna i en parallell tolkning av texten. Eleverna byggde upp en egen röd tråd och deras tolkning var i allra högsta grad logisk utifrån hur de förklarade ordens innebörd.

– Det blev också tydligt hur mycket kraft det tar att ha en ungefärlig förståelse. De elever som uppvisade låg textrörlighet och saknade precision i ordförståelse la väldigt mycket tid och kraft på att förklara och försöka se samband som var helt uppenbara för de övriga eleverna.

Först trodde jag att alla förstod

– Det blev också tydligt hur svårfångad elevernas läsförståelse är. Mitt första intryck var att alla elever förstod texten och orden ungefär lika väl. Det var först när jag verkligen lyssnade på vad de sa som jag uppfattade de stora skillnaderna. Eleverna som deltar i studien går i samma klass och har hela sin skoltid i Sverige men i mitt resultat framkommer väldigt skilda förutsättningar att förstå en åldersadekvat text som är skriven för att underhålla och läsas på egen hand. 

Vem tycker du ska läsa din masteruppsats?

– Jag hoppas att studien kan vara intressant för lärare även om lärare känner till mycket av det som framkommer. Kanske kan det också bli en påminnelse när tid och resurser ska fördelas. Det måste finnas utrymme för gemensam läsning i mindre grupper. Vikten av att skolan har kompetens, tid och verktyg att göra kvalificerade bedömningar av elevers specifika behov gällande svenska som andraspråk samt resurser att kunna anpassa undervisningen för att möta det behovet är ett medskick till skolledning och beslutsfattare.

Är det något du vill tillägga avslutningsvis?

– Det är intressant att belysa mitt resultat i ljuset av rapporter om sjunkande läsförståelse och nedskärningar av skolans resurser. Textsamtal ger en djupare inblick i elevernas förståelse och synliggör vad som inte alltid syns i mer trubbiga verktyg. Det är genom samtal vi kan fånga nyanser och förstå hur elever tänker kring orden och texten. Det är i samtalet som eleverna kan få relevant stöttning. För elever som har svenska som sitt andraspråk kan detta vara särskilt viktigt.

En vag uppfattning om orden hindrar inferenser

– De ord som undersöks för inte handlingen framåt och kan därför upplevas som oviktiga. Alla elever i min undersökning uppger att de tycker att texten är lätt, de kan återge texten i stora drag och visar en övergripande förståelse för textens handling. I resultatet ser vi dock flera exempel på vilka konsekvenser en oprecis uppfattning av ordens betydelse får för läsningen. För de elever som förklarar att ”ivrig” betyder ”rädd” eller att ”brant” betyder ”bra” eller att ”ingen konst för dem” betyder ”de inte är så vana” blir tolkningen av texten väldigt avvikande. Det framgår av mina resultat att det som kan beskrivas som vag receptiv kunskap om ord visserligen räcker för en övergripande förståelse av texten men påverkar möjligheterna att göra inferenser och att uppfatta författarens avsikt, vilket är grundläggande förutsättningar i all läsning av text. En ungefärlig förståelse för vad ett ord betyder är med andra ord sällan tillräcklig för en djupare textförståelse.

– Här är skillnaderna mellan de nio elever som deltar i min studie är stor. De har alla gått hela sin skoltid i Sverige med undantag för en elev som varit utomlands ett år. De tre elever som i min studie uppvisar lägst grad av textrörlighet och lägst grad av precision i ordförståelse är alla andraspråkselever. De två övriga eleverna med svenska som andraspråk har ett resultat som ligger inom samma intervaller som resultatet för eleverna med svenska som förstaspråk.

Skolan behöver rätt förutsättningar

– Studien väcker också frågor om skolan har tillräckliga resurser och förutsättningar att både undersöka behov av och anpassa undervisningen efter elever som är i en andraspråksutveckling, avslutar Sofia Engman.

Att läsa kamratposten. Textrörlighet och ordförråd i ett andraspråksperspektiv i DiVa