Viktoria Waagaard

I avhandlingen Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet: Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vill Viktoria Waagaard vidga och fördjupa sättet att synliggöra, diskutera och förstå ämnesliteracy (disciplinary literacy) i samhällskunskapsämnet i ett språkligt heterogent klassrum.

Viktoria Waagaard
Doktorsavhandling, 2023
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

 

Forskningsfrågor, metod och urval

Med hjälp av klassrumsobservationer, insamling av elevtexter samt intervjuer med elever och lärare besvarar Viktoria Waagaard forskningsfrågorna:

  1. Hur byggs lektionsförlopp upp i samhällskunskapsundervisningen och hur kommer samhällskunskapens ämnesliteracy till uttryck i denna undervisning? 
  2. Hur kommer samhällskunskapens ämnesliteracy till uttryck i flerspråkiga respektive enspråkiga elevers texter skrivna i samband med undervisningen?
  3. Hur reflekterar elever och lärare kring olika aspekter av samhällskunskapens ämnesliteracy i undervisningen? 

Under tre år följde hon undervisningen i samhällskunskap hos två lärare. Avhandlingen grundar sig i materialet från lärare 1. De elever som deltog i forskningsprojektet var mellan 13 och 15 år och kom från heterogena förhållanden: byar utanför centralorten, centralt belägna villaområden och radhusområden, samt hyreshusområden i närheten av skolan. Det innebär att elevgruppen var heterogen ur ett flerspråkighetsperspektiv såväl som ur ett socioekonomiskt perspektiv. I avhandlingen fokuseras främst den språkliga heterogeniteten.

Lärarna ville arbeta mer fokuserat med samhällskunskapens ämnesord och -begrepp i anslutning till ämnets aktuella arbetsområden. De ville även att eleverna skulle få möjligheter att använda ämnesorden aktivt i muntliga och skriftliga uppgifter i undervisningen. Ett annat önskemål lärarna hade var att få diskutera och reflektera över undervisningen tillsammans med Viktoria Waagaard och att hon skulle stötta genom att presentera aktuell och relevant forskning i anslutning till undervisningen. Därför hade de samtal med reflektioner efter i stort sett varje lektionstillfälle.

En av de forskningsbaserade modeller som Viktoria Waagaard föreslog för att stärka ett fokus på ämnesord och -begrepp var McKenny och Reeves och Pearsons m.fl. Gör det! Säg det! Läs det! Skriv det!. Den detaljerade planeringen och genomförandet av undervisningen gjordes dock uteslutande av lärarna, vad gäller innehåll, material och lektionsupplägg. 

Resultat

Undervisnings- och lärsituationerna Viktoria Waargaard ser är huvudsakligen muntliga och lärarledda, där läraren bearbetar ämnesord och innehåll i dialog med eleverna. Undervisningen består av frågor och diskussioner där elevernas tankar och resonemang ingår, hela tiden i nära anslutning till arbetsområdet. Fokus ligger ofta på muntlig innehållsbyggnad genom diskussionsfrågor och bearbetning av ord. Det finns få tillfällen att läsa faktatexter och läroböcker, liksom att skriva.

Eleverna behöver stöd för att använda ett mer formellt och ämnesspecifikt språk – vardagsspråket används främst – både i undervisningen och i elevernas texter. Resultaten pekar också på att bearbetningen av ämnesord både kan breddas och fördjupas. Eleverna och lärarna såg samhällskunskapens ämnesliteracy som fokus på samhällskunskapens ämnesord och -begrepp, läsning av texter i samhällskunskapsämnet samt muntlig bearbetning med diskussioner och berättelser i samhällskunskapsämnet.

Elever i allmänhet och flerspråkiga elever i synnerhet har nytta av att erbjudas stöttning som att våga fråga om ”svåra” ord, en genomtänkt gruppindelning, att tid ges för reflektion och att eleverna får stöttning i att resonera. De flerspråkiga elevers texter kan vara språkligt och grammatiskt inkorrekta men elevernas djupare resonemang framkommer ändå. 

Läs mer om avhandlingens resultat:

Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet: Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (fulltext i DiVA)

På denna sida