Eleni berättar att Sverige, Norge, Finland och Danmark har ett mycket högt ansett rykte i Tyskland vad gäller elevgruppen vuxna med kort skolbakgrund och även ett mycket gott rykte gällande kvalitet generellt inom vuxenutbildningen. 

– Vi vill lära från de nordiska länderna både från de undervisningsexempel vi får möta här på konferensen och från den forskning som presenteras. Ni har mycket forskning inom området i Norden i jämförelse med Tyskland och här på konferensen presenteras också internationell forskning som är otroligt spännande för oss. Vi vill också möta lärare här för att eventuellt hitta samarbetspartners för projekt där vi kan samarbeta på olika sätt. Jag har redan hunnit tala med tre olika lärare från olika kommuner i Norge som verkar intresserade av ett utbyte mellan våra skolor och våra lärare.

NC är naturligtvis nyfiken på vilka föreläsare Eleni och hennes kollegor har lyssnat på och vilka workshops de deltagit i.  

– Jag och mina kollegor har lyssnat på Marianne Eek från Högskolan i Innlandet, Norge som inledde konferensen igår med att tala om FN:s hållbarhetsmål – strategi för en rättvis och inkluderande utbildning av hög kvalitet för alla innan 2030. Hon problematiserade och utredde var vi befinner oss i nuläget gällande gruppen vuxna med ingen eller kort utbildning. Marianne Eek har också haft en workshop som var mycket intressant om språkstöd i undervisningen på elevernas modersmål och hur språkstödet stärker både elevernas motivation och själva lärandet av ett nytt språk, ur olika aspekter. Språkstödjarnas roll är mycket viktig.

– Vi har även lyssnat på Oliver St John, från Örebro universitet, om det metalingvistiska inflytandet för vuxna som ska lära ett nytt språk. Vi deltog också vid hans workshop som även den handlade om flerspråkigt språkigt stöd för nyanlända vuxna som lär sig svenska för invandrare (sfi). Forskning om metalingvistik är ju inte bara intressant och viktigt i ett andraspråksperspektiv utan även i relation till elever som ska lära engelska och andra moderna språk. Både Oliver St John och Marianne Eek och flera andra medverkande föreläsare har lyft modersmålets betydelse i undervisningen och i lärandet av ett nytt språk när man är vuxen. 

– Den föreläsning och efterföljande workshop som har gjort mest intryck på mig personligen är Jen Vaneks, om elevernas utveckling av digitala förmågor och användandet av digitala verktyg för bättre integration. Jen Vanek är chef för digitalt lärande och forskning på EdTech Centre i Minnesota. Från henne fick jag så många olika uppslag och tankar så jag inser att jag behöver åka hem och läsa mer om allt det hon talade om. Även Louise Tranekjær från Roskilde universitet presenterade mycket spännande forskning där hon tagit fram ett digitalt spel som utgår från ett stort tvätteri, en större arbetsplats i en stad i Danmark där 85% av personalen är andraspråkstalare. Spelet iscensätter olika rum på tvätteriet, olika arbetsmoment, vad olika skyltar med symboler betyder, de olika skyddskläderna och hur de används och mycket mer. Hon lyfte också motivationsaspekter och hur lärande på olika sätt, till exempel genom ett dataspel, möter olika behov hos olika inlärare. 

Eleni avrundar vårt samtal med att understryka att allt har varit lärorikt och viktigt för det arbete hon och hennes kollegor gör på deras olika folkhögskolor. Hon tillägger att de har mycket reflektioner i gruppen som de vill ta med sig hem och samtala om med sina kollegor om på de olika folkhögskolorna. 

– Det är intensivt på olika sätt när man deltar i en konferens som pågår under flera dagar och talarna föreläser och har workshops på engelska, svenska, norska och danska, eller på flera språk samtidigt – där translanguaging blir en del av att förstå och integrera för både medverkande och deltagare. Det ska bli intressant att få prata vidare om allt detta när vi kommit hem, avslutar Eleni.

Läs mer om Bayerns folkhögskoleförbund

– Det finns likheter mellan länderna i översikten, säger Anna Winlund. Och det som vi främst kan se är att utbildningsområdet för nyanlända vuxna är i konstant förändring i samtliga nordiska länder! En annan likhet är att inget av de nordiska länderna har några särskilda kompetenskrav för att undervisa i grundläggande läs- och skrivinlärning för vuxna.

– I de nordiska länderna förutsätts ofta att vuxna är funktionellt litterata, alltså att kunna använda skrift i de situationer som vi själva behöver och som samhället kräver. När vi pratar om personer som utvecklar grundläggande litteracitet, är det inte helt ovanligt att fastna i ett bristperspektiv, men med ett resursperspektiv fokuserar vi istället på de resurser som målgruppen ofta har, i form av till exempel strategier för att lära sig saker muntligt, vana vid att förmedla sina kunskaper muntligt och att minnas utan att använda skrift. Det är resurser som man kan ta tillvara i undervisningen i grundläggande litteracitet. 
Vad är funktionell litteracitet i ett nordiskt perspektiv?

– Den grundläggande litteraciteten är inte bara att lära sig avkoda eller inkoda, att göra det som en del av olika praktiker som innefattar skrift, på en grundläggande nivå. Litteracitet är kontextberoende och vad som krävs för att vara funktionellt litterat varierar i världen. Att vara funktionellt litterat i Norden ställer krav på att klara av många olika skriftrelaterade problem, som bland annat medborgare, förälder, arbetstagare, konsument, studerande, egen företagare, patient, föreningsmedlem och så vidare.

– Vi kan börja med Finland där vuxna som utvecklar grundläggande litteracitet på sitt andraspråk framförallt finns i den grundläggande utbildningen för vuxna och i den så kallade fria bildningens läs- och skrivkurser. Inlärarens bakgrund, livssituation och mål med studierna avgör vilken utbildningsform som är möjlig. Finland har inget nationellt prov varken på finska eller svenska för att kartlägga eller utvärdera litteracitet. Varje utbildningsanordnare kartlägger sina studerande med eget kartläggningsmaterial. Det är också utbildningsanordnaren som fastställer lärarens kvalifikationer. I behörighetsförordningen finns inga särskilda behörighetskrav för grundläggande utbildning för vuxna. Läraren måste dock vara kvalificerad antingen som ämneslärare eller som klasslärare.

För att bli finsk medborgare krävs visad förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift, genom betyg från grundskola/gymnasium eller genom att avlägga allmän språkexamen. För att bli finsk medborgare krävs visad förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift, genom betyg från grundskola/gymnasium eller genom att avlägga allmän språkexamen.

Norge har norskopplæring för invandrare men en del går också i det som kallas förberedande vuxenutbildning (FVO). Undervisning i läs- och skrivinlärning är inkluderad i norskopplæringen med egna mål i läroplanen för grundläggande läs- och skrivinlärning. För lärare krävs, utöver lärarexamen, 30 hp i norska som andraspråk för att undervisa i norskopplæringen och därmed också i grundläggande läs- och skrivinlärning.

För medborgarskap måste ansökande mellan 18 och 67 år som huvudregel dokumentera muntliga färdigheter på minimum nivå B1 enligt det europeisk ramverket för språk (GERS med skalan: A1, A2, B1 och B2). Norge har inte längre en spårindelning av undervisningen med den nya integreringsloven. När det inte längre finns någon indelning efter utbildningsbakgrund, är det skolan och lärarna som ska organisera och anpassa undervisningen efter den enskildas behov. Läroplanen beskriver mål för undervisningen på olika nivåer men slutnivån för utbildningen är dock olika för olika målgrupper och kommunen kan ge utökad programtid om det finns skäl att förvänta att deltagaren kommer uppnå sitt slutmål med  hjälp av en förlängning. Undervisningen följer en läroplan som följer GERS-skalan. Det finns inte bestämt antal timmar för att nå de olika nivåerna och slutprov finns inte på nivåerna. Deltagare under 25 år utgör en egen kategori med egna regler.

För målgruppen med små eller inga skriftspråkliga färdigheter innehåller läroplanen mål på nivåer under A1. Dessa mål räknas som delmål på väg mot nivå A1 i läsning och skrivning och denna del av läroplanen ska gälla för grunnopplæring i läsning och skrivning för deltagare som har begränsad vana av skrift eller som inte lärt sig läsa och skriva tidigare. 

– I Danmark är det danskuddannelsen som riktar sig till nyanlända och för de vuxna som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva tidigare finns Danskuddannelse 1 som leder till skriftlig A2 och  muntlig B1 (CEFR). För att bli lärare på danskuddannelsen krävs en särskild utbildning: Uddannelsen til lærer i dansk som andetsprog (DAV) innebär 60 hp i danska som andraspråk. Danskuddannelse 1 består av sex moduler, alla med fasta undervisningsmål och test. Efter modul 6 följer den avslutande examen, prøve i Dansk 1. Dessa prov är en del av regler för uppehållstillstånd och medborgarskap i Danmark. Godkänt på prøve i Dansk 1 kan utgöra underlag för permanent uppehållstillstånd men inte medborgarskap. Godkänt på prøve i Dansk 2 och 3 kan utgöra underlag för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.

Färöarna

På Färöarna finns ingen integrationslag, vilket gör att undervisningen inte är helt formaliserad. Det arbetas dock nu fram ett förslag till integrationslag, och det bedrivs i nuläget undervisning i färöiska som andraspråk för vuxna på kvällsskola enligt CEFR-skalan. Det finns begränsningar för tillträde till utbildningen beroende på invandrarens status. Færøsk som andetsprog 1 (FSA1) beräknas ta 2,5 år att fullfölja. Det finns ingen lärarutbildning i færøsk som andetsprog för vuxna, men en master i ämnet erbjöds som pilot till lärare från grund- och gymnasieskolan 2021. Lärarutbildningen föreslår att FSA ska erbjudas som ämne i framtiden. I nuläget är det polisen som ansvarar för att göra bedömningar av språklig förmåga och grad av integrering för permanent uppehållstillstånd, något som kan komma att förändras med den nya integrationslagen. 

Island

Island har ingen läroplan som reglerar undervisningen för målgruppen utan undervisningen tar form hos olika utbildningsanordnare och kan se ganska olika ut. Bidrag från staten ges till auktoriserade utbildningsanordnare som erbjuder kurser i isländska som andraspråk för vuxna men det finns enbart kortare kurser för de andraspråkstalande vuxna som vill utveckla grundläggande litteracitet. Ramverket för isländska som andraspråk, för både barn och vuxna, är dock under revision. Att det inte är reglerat ger många olika upplägg, ibland med praktik, ofta kvällskurser. Det finns några kurser i isländska där läraren och eleverna har gemensamt modersmål. Många lärare i vuxenutbildningen arbetar under kortare kontrakt, vilket gör det svårt att bygga en gemensam kunskaps- och erfarenhetsbas inom utbildningsområdet.  Det är inte heller tydligt vad lärarens kompetens behöver vara. 

– Det här är en mycket intressant överblick för oss som på något sätt arbetar med sfi i Sverige! säger NC. Om vi blickar framåt, vad vill du avslutningsvis lyfta, Anna, utifrån vad Alfa-rådet ser för behov?

– Det finns behov som är gemensamma för de nordiska länderna. Vi ser ett behov av mer forskning, både kvalitativ och kvantitativ, gällande vuxna andraspråksinlärare som utvecklar grundläggande litteracitet i en nordisk kontext.

Vi ser även ett behov av fler möjligheter till vidareutbildning för lärare som undervisar i grundläggande litteracitet. Den utbildningen behövs eftersom det inte finns särskilda kompetenskrav för lärare som utbildar vuxna andraspråksinlärare i grundläggande litteracitet. I en av Alfarådets texter, kompetensbeskrivning av lärare, finns exempel på vad en sådan utbildning behöver innehålla.