Svaren, som samlades in och sammanställdes under juni 2019, tyder både på stor variation i såväl verksamheternas förutsättningar som på hur och i vilken utsträckning lärarna arbetar med elevernas digitala kompetens.

Ojämn tillgång till grundförutsättningar

Vissa grundförutsättningar, arbetsredskap som bärbar dator och möjlighet till snabb IT-support, finns för i stort sett alla lärare som svarat på enkäten och många arbetar kontinuerligt med digitalisering i sin undervisning. Elevernas tillgång till digitala verktyg och IT-stöd är ofta helt otillräcklig. Mycket av det som har kommit fram i undersökningen tyder på att det i berörda verksamheter finns stora behov av översyn och krafttag för att nå målen i läroplan och regeringens nationella digitaliseringsstrategi.

Inga förutsättningar. Vi har 30 datorer (om alla fungerar) till 240 elever. Vi har 20 ouppackade nya ipads vi inte kan använda för det finns inget sätt att logga in på dem om man ska dela en på flera användare. Väntat på en lösning i 10 månader minst.

(sva grund)

Ett fåtal stationära datorer finns i ett hörn av en korridor. Tid att sitta där måste bokas av lärare eller elever. Usel uppkoppling via trådlöst nätverk som delas med annan verksamhet i huset. Officepaket saknas. Inte optimalt alls.

(sfi)

Att teknik och digitala verktyg hos vissa verksamheter ser ut att vara så bristfällig som en del enkätsvar pekar på rimmar illa med det som Skolverket är tydliga med i sitt kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen (2017). Där tar Skolverket upp att även om det finns ett friutrymme för verksamheter att välja utrustning och metoder får brist på utrustning inte begränsa elevernas möjligheter att utveckla de kunskaper och förmågor som beskrivs i läroplanen. Arbetsmiljön måste utformas så att eleven får tillgång till läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning.

Planer för digitalisering?

Både i Skolverkets kommentarsmaterial och i svaren från lärarna i NC:s undersökning framkommer att många verksamheter saknar digitaliseringsplan. En del lärare står helt utan förutsättningar för att utveckla elevernas digitala kompetens vilket inte är hållbart. Om en verksamhet saknar riktning och styrning i hur man ska jobba med att utveckla elevernas digitala kompetens finns en hög risk att sådant arbete inte alls prioriteras. För att undvika att fortsatt arbete med digitalisering inom vuxenutbildning bärs upp av eldsjälar och inte förankras hos alla lärare behöver huvudmän och skolledare följa upp att digitaliseringsstrategin faktiskt implementeras och får avsedd effekt inom komvux.

Kompetensutveckling efterfrågas

I NC:s undersökning anser endast var fjärde sfi-lärare, och än färre av de som svarat på grundläggande och gymnasial nivå, att de fått tillräcklig kompetensutveckling för att planera, genomföra och efterarbeta undervisning som utvecklar elevernas digitala kompetens. Detta påverkar såklart lärarnas möjligheter att bedriva undervisning som når upp till målen i regeringens digitaliseringsstrategi. Enligt Skollagen (2010:800 2 kap 34 §) är det huvudmannens ansvar att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling och här menar NC att förutsättningar för och behoven av digital utveckling måste kartläggas.

Inte en teknikfråga

Utifrån resultat och svar i undersökningen ser NC också att det finns risk för att fokus kring digitalisering kretsar allt för mycket kring lärplattformar, digitala verktyg och teknik istället för elevernas behov och förutsättningar gällande digital kompetens. Daniela Darkmans forskningsstudie av hur sfi-lärare jobbar med utveckling av elevernas digitala kompetens tyder också på att det finns tydliga skillnader mellan målen i styrdokumenten och hur sfi-lärare definierar och integrerar digital kompetens i sin undervisning. En del digitalt arbete verkar genomföras i undervisning utan att effekten på elevernas lärande utvärderas.

Vägar framåt

NC:s undersökning tyder på att det råder stor variation mellan förutsättningarna på olika skolor att utveckla digitaliseringsarbetet i samtliga avseenden; tekniska förutsättningar, kompetens och strategiskt utvecklingsarbete. Skolverkets rapport visar också stora behov av ökade resurser till digitaliseringsutveckling inom vuxenutbildningen för att likvärdighet ska uppnås. Det är också tydligt att förutsättningarna för att arbeta med digitalisering skiljer sig från de förutsättningar som råder inom grundskolan.

För att lärare ska kunna erbjuda en ändamålsenlig undervisning som utgår ifrån en funktionalistisk syn på digital kompetens hos vuxna krävs tekniska förutsättningar, stöd från skolledare i form ett strukturerat kvalitetsarbete samt ett tydligt fokus på elevernas behov. Det är den vuxnes behov av att kunna delta i samhället med hjälp av digitala hjälpmedel som ska styra och utforma undervisningen. Att enbart göra vissa moment på skärm istället för med penna och papper, eller att inte utgå ifrån och integrera digital kompetens som en del av den funktionella litteraciteten är vare sig hållbart eller förenligt med styrdokumentens intentioner. Diskussionen om digitalisering måste därför lyftas från en teknikfråga till pedagogiska och didaktiska frågor där fokus är hur digitaliseringen kan utveckla elevernas litteraciteter.

Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjlighet att delta aktivt i ett kunskapssamhälle där digital kompetens är en grundläggande förutsättning. NC kommer att framföra behovet av en kvalitativ kartläggning av lärare och övrig personals behov av kompetensutveckling, samt kartläggning av skolornas arbete med digital utveckling och vilka tekniska resurser som eleverna erbjuds. NC kommer också att arbeta tillsammans med skolledare och lärare för att öka förutsättningarna för digital utveckling i de kompetensutvecklingsinsatser som vi genomför i hela landet. NC menar att det alltså inte räcker att räkna datorer på plats eller antal minuter som en lärare har tillgång till IT-stöd. För att kunna överbrygga den digitala klyftan i samhället måste vuxenutbildningen erbjuda eleverna en individanpassad undervisning där de får möjlighet att lära sig det de verkligen behöver, att hitta sin vårdgivare på 1177, använda Mobilt BankId och köpa en tågbiljett. För att eleverna ska kunna utveckla detta krävs det att varje del av kedjan, från lärare via skolledare och till huvudman ges rätt förutsättningar i fråga om såväl kunskaper som tid och resurser.

Enkätundersökning: Digitaliseringen inom sfi och sva på vuxenutbildningen (204 Kb)

 

Intervju med Ivana Eklund

Ivana Eklund - Föreläsare, författare och sfi-lärare

Ivana Eklund, föreläsare, författare och sfi-lärare med mångårig erfarenhet av att arbeta digitalt i undervisningen inom sfi kommenterar rapporten och pratar om de hinder och möjligheter lärare har i sin vardag när det kommer till digitaliseringen av undervisningen i vuxenutbildningen.

Läs hela intervjun med Ivana Eklund

 

Rekommenderad läsning

Digitala verktyg och andraspråksutveckling hos vuxna, Hülya Basaran (907 Kb)

Digital kompetens på SFI: en fenomenografisk studie om integrering av digital kompetens i SFI-undervisningen, Daniela Darkman

Vad innebär digitaliering inom sfi, Daniela Darkman (156 Kb)

Läs Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen (2017)