NC genomförde undersökningen för att få en tydligare och även en fördjupad bild av läget. Enkäten fick drygt 70 svar vilket självklart inte ger en heltäckande bild av läget men lyfter fram tre elevgrupper inom språkintroduktionsprogrammet som möter svårare hinder än andra elevgrupper i rådande situation. I denna artikel kan du läsa mer om undersökningen och resultaten.

Enkätundersökningen

Den 17 mars 2020 kom beskedet att gymnasieundervisning skulle bedrivas på distans enligt Folkhälsomyndigheten och regeringens rekommendationer. Gymnasieskolorna hade därmed mindre än ett dygn på sig att göra denna omfattande omställning. Efter drygt en månad sedan omställningen till fjärr- och distansundervisning lade NC ut en mindre enkät på webben, samt till lärare som deltar i NC:s utbildningar, för att få en tydligare bild av hur det ser ut för eleverna inom språkintroduktionsprogrammet. 74 svar inkom.

Frågorna som ställdes var både flervalsfrågor med möjlighet att kommentera samt öppna frågor:

1. Vad är din allra största svårighet som lärare på språkintroduktionsprogrammet när du nu undervisar på distans?
2. Får eleverna komma till skolan om de så behöver, enskilt eller i mindre grupp?
3. Finns det större risk än vanligt att elever avslutar sina studier på grund av rådande distansundervisningssituation?
4. Är elevernas betyg för åk 9 i fara, i större omfattning nu?
5. Vad skulle du behöva för typ av hjälp/åtgärder/resurser?
6. Något annat du vill delge oss på NC?

De 74 inkomna svaren ger naturligtvis inte en heltäckande bild av läget nationellt men svaren tyder på en undervisningssituation där lärarna snabbt har anpassat innehåll och metoder samt hittat tekniska lösningar för undervisningen i den heterogena elevgrupp som finns på språkintroduktionsprogrammet. Många svar tyder på att den snabba övergången var utmanande men att undervisningen efter en tid, enligt lärarnas svar, fungerar relativt väl. Flera svar påpekar att omvandlingen skedde mitt i terminen vilket innebar att lärare och elever kände varandra, eleverna kände till övrig personal på sin skola och hade tillgång till datorer och kunde, till viss eller stor del, redan hantera webbplattformar.

Tre elevgrupper inom språkintroduktionsprogrammet har dock betydligt mer utmanande förutsättningar att följa och att tillgodogöra sig undervisningen enligt enkätsvaren. Det är:

• elever med svag motivation,
• elever som är helt nyanlända samt
• elever som nyligen påbörjat sin litteracitetsutveckling.

Sammanfattning av resultat

Tre elevgrupper lyfts speciellt vad gäller stora utmaningar inom  språkintroduktionsprogrammet.

Elever i behov av motivationsskapande stöttning

Inom språkintroduktionsprogrammet finns en stor andel elever med psykisk ohälsa och därmed också ibland med svagare skolmotivation. Detta är i sin tur i mångt och mycket en del av en osäker asylsituation. För den här elevgruppen inom språkintroduktionsprogrammet upplever lärare att distansundervisningen gör det än svårare att både hålla kontakten med och att motivera dessa elever, som även i ordinarie undervisningssituation behöver mycket motivationsskapande stöttning samt kontakter med både lärare och annan personal inom skolan. Dock visar andra enkätsvar samtidigt att skolan har lyckats väl med det kompensatoriska uppdraget i rådande situation, med välfungerande EHT-arbete, hämtlunch och annan stöttning som indirekt påverkar undervisningen positivt.

Nyanlända elever

En annan elevgrupp inom språkintroduktionsprogrammet som möter mycket stora utmaningar just nu är de som är helt nyanlända och därmed inte har några eller mycket ringa kunskaper i det svenska språket. Här uppstår naturligtvis svårigheter att kommunicera i både tal och skrift på distans för att få eleverna att förstå var undervisningen finns, hur den är organiserad och vad som krävs av eleven. Många lärare påpekar här att det stöd som studiehandledningen ska ge dessa elever inte längre fungerar. Detta upplevs som en stor brist.

Elever med ingen/kort skolbakgrund

Ytterligare en elevgrupp som ställs inför samma problematik som föregående grupp, är elever som enbart kommit en kortare väg i sin litteracitetsutveckling; elever med kort eller ingen skolbakgrund. Att ännu inte helt ha knäckt läskoden på modersmålet och/eller det svenska språket blir naturligtvis ett hinder för att förstå var undervisningen finns, hur den är organiserad och vad som krävs av eleven. 

Vad gäller de elever som är helt nyanlända och de som är i början av sin litteracitetsutveckling nämner lärarna i enkäten inte bara brist på, eller avsaknad av, studiehandledare som stöttar teknikaliteter inom IT så att eleverna hittar lärare och ämnen i undervisningsplattformar, finner undervisningsmaterial i länkar och på webbsidor och så vidare. Även brist på studiehandledare som stöttar undervisningsinnehåll i olika ämnen är stor. Elevens rätt att använda modersmålet som en resurs i sitt lärande åsidosätts.

Anda aspekter som framkom i enkätsvaren

Lärare påpekar även att de inställda nationella proven försvårar betygssättning och detta tillsammans med flera andra faktorer gör att eventuellt fler elevers betyg är i fara än under normala undervisningsomständigheter. 

Men här finns också lärarsvar som visar positiva aspekter av det nya sättet att undervisa.

Många elever gör sitt allra bästa och för dem fungerar det faktiskt riktigt bra utifrån förutsättningarna. En del är till och med mer aktiva nu än i den vanliga undervisningen.

Lärare på språkintroduktion

Vi får se andra sidor av eleverna och vi får syn på deras kunskaper på andra sätt än tidigare.

Lärare på språkintroduktion

En majoritet av svaren visar att eleverna enskilt eller i mindre grupp, enligt de rekommendationer som finns om att hålla avstånd, har tillträde till skolans lokaler för att träffa lärare eller annan personal för stöttning av olika slag samt även för att genomföra prov. Flera lärare uttrycker det positiva med att flera förlag har släppt licenser för läromedel så att de nu fritt kan nyttjas i distansundervisningen.

Alla måste inse att situationen är mycket speciell och acceptera att undervisningen blir annorlunda och att vissa elevers utbildning kan bli försenad. Det är verkligheten nu. Samtidigt är situationen mycket lärorik - och eleverna får mycket respons p.g.a. fler skriftliga övningar men tyvärr också mindre stöttning. Studiehandledningen har helt upphört.

Lärare på språkintroduktion

Avslutning

Med bakgrund i enkätens svar och NC:s övriga kontakter med skolverksamma inom språkintroduktionsprogrammen och övriga skolväsendet välkomnar NC regeringsuppdraget till Skolverket om att genomföra insatser för att stödja huvudmän, utbildningsanordnare, rektorer, lärare, förskollärare samt övrig personal i skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet i syfte att underlätta arbetssituationen. Ett sätt att stödja lärare och elever i de ovan nämnda grupperna är att säkerställa omfattning och kvalitet av studiehandledning på modersmålet. För dessa elever är ett sådant stöd potentiellt livsavgörande; för deras möjligheter till skolframgång och därmed för deras framtida liv i Sverige.